Bachelor essay in political science by Marie Åberg, autumn 2011. “Harm or benefit? A critical view of the theoretical grounds of the international development aid”. Supervisor: Professor Mats Lindberg. The first of the dual purpose of this essay is to present international aid policy ideas and the theoretical grounds of international development aid. Then the essay presents the international critical view of development aid in order to analyse if the theoretical grounds of international development aid are valid.The main question of this essay is therefore: How has development aid policy ideas emerged internationally and what is the theoretical foundation of international development aid and is it a valid theoretical basis as seen in the light of international critical discussion?This study is divided in two parts, a descriptive presentation and a critical assessment. The method used is qualitative theoretical analysis and I have based my studies on literature from the two critics chosen to represent the international critical view. Regarding the presentation of international development aid policy ideas and theoretical grounds I have chosen well known standard literature on the subject. The conclusions I have made is that international development aid was born with the Marshallplan USA presented after world war two. Since then the ideas of development aid has been shaped by dominant political actors in western countries. Today development aid is built up on the strategy of “governance”. The presumptions behind “governance” is that democracy and human rights will lead development countries to economic development. But in the light of international critical discourse this theory is in need of reconsideration. The criticism points to some important factors. For example, history shows no proof of democracy being the foremost factor for economic development and the “governance”-strategy is a western concept to dominate the third world. According to the critics aid creates dependents, not development. In the light of the critical discourse development aid theory appears inadequate.   Key words: Development aid, development theory, development practice, governance, political conditionality.

<p>Föreliggande uppsats kartlägger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hälft. Det undersöks också hur antalet ”nya”, så kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmäktige, förändrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utsträckning förbisetts i tidigare undersökningar, härleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ”nya” partier i kommunfullmäktige, men likaså med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro. Underförstått i detta antagande ligger att begreppet politiskt intresse inte låter sig reduceras till ett intresse för etablerade politiska institutioner – en tes som genomgående drivs i uppsatsen. Hopfogandet av en teoretisk grundval för det politiska intressebegreppet innebar också att betydligt fler mått på politiskt intresse och politisk apati, än de i föregående studier hittills få använda mått, kunde härledas i denna undersökning – medförande en förbättrad reliabilitet. Rådata inhämtades från de svenska valundersökningarna. Resultatet bekräftar det antagna sambandet mellan å ena sidan ökad partitillförsel och å andra sidan ökat politiskt intresse och sjunkande apati. Resultatet visar även att den politiska apatin är avsevärt mycket lägre än vad som påvisats i andra undersökningar, och att apatin i stort sätt sjunkit konstant sedan 1960-talet. Dock kan en ökning av den politiska apatin urskiljas i slutet av 1990-talet. Avslutningsvis diskuteras det politiska intressets väsen. Det görs gällande, till skillnad från den gängse uppfattningen, att en sjunkande politisk apati och ett stigande politiskt intresse har sin förklaring i en utbredning av särintressen, knapphet, mångfald, specialisering, värderelativism och i avsaknaden av en gemensam politisk ”myt” i moderna västerländska samhällen. Den motsatta förklaringen framförs emellertid ofta, nämligen att särintressen får medborgarna att tappa intresset för politik – den gemensamma angelägenheten – och apatiskt vända den ryggen. Men denna förklaring och definition av det politiska intressebegreppet, som betraktar särintressen som ”opolitiska” intressen och fråntar dem en roll som politiska drivkrafter, riskerar att göra etablerade politiska institutioner till självändamål. Därmed kontrasterar förklaringen mer eller mindre den representativa demokratins grundtanke: att politik skall spegla samhället och att politik är ett medel. För att undvika att göra redan institutionaliserad politik till aristoteliska självändamål, avrundas uppsatsen med ett förtydligande och en återformulering av en nygammal, liberalistisk politisk intresseontologi.</p> / <p>The presented paper maps out the development of political interest and political apathy in Sweden in the latter part of the 20th century. Also, it is investigated how the number of “new” – non traditional – parties with seats in the municipality, has changed during the refered period of time. By anchoring the research of political interest in a explicit theoretical foundation (one of the papers purpuses), wich highly has been disregarded in earlier research, it was hypothesized that the political interest has increased parallelly with an increasing number of “new” parties in the municipality, but also with an decreasing number of members in established parties and a increased general political distrust. Implicit, this hypothesis claims that the concpetion of political interest not can be reduced to mean the same as an interest in established political institutions – a thesis that is pinpointed throughout the paper. The forward-bringing of a theoretical foundation of the concpetion of political interest, also implied that significantly more measurements of the concept, than is used in other studies, could be deduced within the framwork of this study – improving reliability. Empirical data was mainly collected from the Swedish election studies. The results confirm the hypothesized correlation between increased political interest, decreased political apathy and a growing number of new parties at the local level. As well, it is showed that the political apathy is considerably lower than it has been claimed in other inquiries, and that the apathy almost constantly has decreased since the 1960th. Although, a small increase in the political apathy seems to arise in the late 1990th. Finally, the ontology of the political interest is discussed. It is argued, unlike the general understanding of politics, that the decrease in poltical apathy and the increase in political interest have its explanation in a spreading and prevalence of “special interests”, scarcity, manifoldness, specialization, and value-relativism, and in a loss of a common political “myth” in modern western societies. Although, the opposite explanation is often put forward, namely that “special interests” makes citizens losing interest in political issues – common concerns – and apathical turning its back. But, this explanation and definition of the concept of political interest, that sees special interests as “unpolitical” interests with limited political significance, risks doing established political institutions to ends in themselves. Thererfore, the explanation more or less contrasts the main idea of representative democracy, that is: politics is aimed at mirroring and reflecting society, and politic is a “mean”. In order to avoid doing established political instituions to Aristotelian ends in themselves, the paper is finally reformulating and clarifyinging a blend of new and old liberalistic ontology of political interest.</p>

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan. Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text. Syftet med studien är att undersöka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014. 269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys. Vidare studerades 40 artiklar av dessa med kvalitativ textanalys bestående av delar ur den semiotiska begreppsapparaten. Empirin utgörs av artiklar författade under 2014-01-01 till 2014-09- 14 av de politiska kommentatorerna: Lena Mellin Aftonbladet, K-G Bergström Expressen, Göran Eriksson Svenska Dagbladet, Ewa Stenberg Dagens Nyheter. I de fyra politiska kommentatorernas rapportering förekommer det bland annat myter, symboler och metonymer när de gestaltar den politiska sfären. När Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas görs detta oftast i stark anknytning till ämnena feminism och invandring. Förutom dessa är ekonomi ett ämne som aär starkt representerat i de studerade texterna. Eftersom den höga frånvaron av andra politiska ämnen är påtaglig när partierna gestaltas så kan partierna uppfattas ha en snäv politik, det vill säga enbart engagera sig i mycket få frågor, som ett resultat av den politiska kommentatorns gestaltning. Studien visar att de fyra politiska kommentatorerna verkar ha ett liknande sätt att gestalta politiska partier på. Den bild av partiernas politik som publiken blir presenterad för av de politiska kommentatorerna kan dessutom uppfattas som verklighetstrogen eftersom den journalistiska gruppen framstår som en expertkälla inom ämnet politik. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ gestaltas som enfrågepartier och avvikande i det svenska politiska klimatet. Tack vare att de politiska kommentatorernas gestaltningsmakt och dagordningsmakt i framingprocessen visar sig vara stark i denna studie har gestaltningen troligtvis stor påverkan på sin publik.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister – en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson

Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.     Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé. För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med. Antalet artiklar som innehöll sökorden var 110. Efter noggrann genomläsning framgick det att 47 stycken berör islamism. Dessa kvantitativa frågor ställdes: Hur ofta och när förekommer islamism på ledarsidan i valda dagstidningar? Vilken attityd till islamism förmedlas i text? Är den positiv, nyanserande, neutral eller negativ? I vilka sammanhang skildras islamism? Svaret är att islamism skildras i 47 artiklar sammanlagt i de fyra dagstidningarna under tidsperioden. Attityden till islamism som förmedlas i text är mestadels negativ. Sammanhangen som islamism skildras i är ofta präglade av våld och hot.     Dessa kvantitativa frågor ställdes: Vad är det för bild av islamism som sammantaget framträder? Vilka likheter respektive skillnader finns det i skildringen av islamism i de olika dagstidningarna? Varför ser det ut som det gör? Svaret är att den bild av islamism som sammantaget framträder är negativ. Detta beror på att det främst är negativa händelser som har kommenterats på ledarsidorna. Skildringen av islamism är ungefär likadan oberoende ledarsida. Varför det ser ut som det gör beror antagligen på att alla har kommenterat samma händelser på ett liknande sätt, och sedan inte uppmärksammat något annat islamistiskt fenomen.

Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström &amp; Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts. Artiklarna har också värderats antingen som explicitanyhetsanalyser eller som ej explicita nyhetsanalyser.Huvudresultat: Vi har kunnat se att de explicita nyhetsanalyserna blivit både fler och större.Vi har även kunnat se att politiska artiklar överlag blivit färre till antalet men i genomsnittstörre till ytan. Dessutom ser vi tendenser på en ökad personifiering av de enskilda politiskakommentatorerna.Nyckelord: Åsiktsjournalistik, nyhetsanalys, politisk nyhetsbevakning, satsyta, tyckande,krönika

In this essay I compare four newspapers´coverage of the Geijer Case in 1977 and the Littorin Case in 2010. The newspapers are Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study is a comparative quantitative content analysis. According to Swedish media research, the Swedish media system changed - on several levels - in the years between the two political scandals. The printing press was commercialized as well as depoliticized. The profession of journalism was further professionalized which liberated the journalist. Politics adapted to the media and journalistic writing changed; media researchers tend to claim that certain so-called media logic narrative techniques took root during this time in political newspaper writing. These techniques are applied in order to reduce the amount of information and to attract readers´ attention. Media researchers have claimed that the techniques are predominately applied in today´s political writing. The purpose of this essay is to examine whether the press coverage of the two scandals verify this claim. In other words, if the coverage of the latter affair to a higher extent is shaped by media logic story telling. In the essay I ask if the narrative techniques intensification and personalization/stereotypization are more often manifested in the coverage of the latter affair. If it proves to be the case, I intend to explain why from the results of my content analysis. Aided by a questionnaire borrowed from a media researcher, I have analysed 58 articles from the four aforementioned newspapers. The vast majority of the articles are editorial ones. Regarding the narrative technique intensification, the results are consistent: intensification is more frequently applied during the latter affair. Regarding the inter-related, thus fused, techniques personalization and stereotypization, however, the analysed coverage of the latter affair do not always show that the techniques are comparatively more frequently applied. As for the majority of the indicators where the latter affair has been established as decidedly more intensified and personalized, I have arrived at the conclusion that the differences depend chiefly on the nature of the scandals (its prerequisites and courses of events) and the main characters (their actions, crisis management and contributions to personalization).

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay’s participants’ manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?   In order to answer the essay’s purpose and questions, two focus group interviews have been made. In these interviews, the participants explain how they express their political consumption and their own motives for and against it. Furthermore, the participants where then given the opportunity to discuss the motives from a broader, more common perspective and a society-based perspective in order to broaden their own view. The results show that the participants expressed themselves through boycotting, boycotting and donations. They discovered a couple of different motives for and against political consumption. Among other things, the participants considered political consumption as a good complement to traditional politicians who wants to contact enterprises, whom today have more authority than before. Furthermore, they considered that many motives are based on egoistic thoughts or guilt and shame, as in that the participants’ own lifestyle is so much better than other people that they would feel guilt and shame if they did not express themselves. The biggest motive against political consumption was money and that the results of their political actions do not affect anything worthwhile. The analysis is based on Sociology, using two sociological theories by Giddens and Beck. The analysis show that the participants’ motives relates to the creation of one’s own identity rather than fear of social development. The motives coincide with other research done about political activity, but differ significantly in one subject, namely how big of a factor their political consumption is. Even though they all express political consumption, they rarely felt that their actions affected the political situation.  With that in mind, one can interpret that the creation of one’s own identity weighs more than the political action.

The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ”Municipality block reform” of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.      The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.     The study notes that Frykeruds resistance against the ”Municipality block reform” started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened. In Östmark, the "Municipality block reform" developed into a political struggle between the reformist Social Democrats and the "reform-skeptical" conservative parties. The battle started with disagreements over the completions of investments in the municipality.     In the analysis section, the hypotheses previously formulated have been tested, and the author also formulates a new hypothesis regarding the local communities and local identities' political role in the resistance against the "Municipality block reform".

Syfte med uppsatsen är att ta reda på om ungdomar efter diskussioner kring politiska och samhälleliga frågor påverkar varandras åsikter och blir mer lika. Studien baseras på enkätsvar från gymnasieelever som följts från årskurs ett i gymnasiet till årskurs två från tre skolor i Örebro. Totalt deltog 1688 elever i denna longitudinella studie. Multipel regressionsanalys visade att ungdomarna påverkar varandra men deras åsikter blev inte mer lika varandra över tid och att det fanns en svag skillnad mellan könen. Diskussionen tar upp hur dessa resultat skiljer sig ifrån befintliga studier på området och indikerar att "politik" är ett abstrakt ämne som vid diskussion skiljer sig från andra diskussionsämnen.