Purpose: The purpose of this study is to investigate why Linas Matkasse has greater success in terms of market share than Middagsfrid despite the similarities of their concepts. The study will also examine potential and existing customers' image of the brands and corporate brand awareness. Method: This study is based on a triangulation in which both quantitative and qualitative methods are treated in the form of personal interviews and a questionnaire survey. Theoretical perspectives: Four theories are addressed in this study and they treat the brand from different aspects. The theories process how to create value, personality dimensions, how companies should act and strategies around brand. Empiricism: The empirical material consists of five interviews, one of which was with the brand manager at Middagsfrid. Then two interviews were conducted with consumers of Linas Matkasse and two interviews with consumers of Middagsfrid. A questionnaire survey has also been conducted. In addition to this secondary data was gathered from the Internet and corporate websites to see how the companies promote themselves. Conclusion: The study shows that the brand is of more importance than the product when comparing the brands Linas Matkasse and Middagsfrid.

The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed. Two theories are presented, social constructionism and a theory of personality traits in order to compare different views on identity and personality. The analysis was conducted by using the concepts of positioning and "the constructions of situations" have been analysed. The preschool teachers place quiet children in passive positions like calm, listener etc. Social interactions are very important in a preschool context and children are expected to play and interact with others. If they don’t participate, they are invited to join other children’s play. If a child wants to be left alone, without being invited to play, they have to choose a specific place or activity, like a sofa, a window or reading a book. By choosing those places and activities the child signals their desire to be alone. The teachers' descriptions of the quiet child as passive and the outgoing child as active, is similar to the traditional belief of girls being passive and boys being active. They are not, however, saying that it is only negative to be quiet or socially withdrawn, but there seem to be difficulties not being outgoing and active in the preschool.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga användningen av Country of Origin och dess relevans på den globala marknaden genom att undersöka om en landsimage kan relateras till varumärke istället för produkt. Uppsatsen har en deduktiv ansats då den grundar sig på tidigare teori inom området Country of Origin, positionering samt varumärkesstrategier. En kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med valda företag genomfördes för att kunna besvara uppsatsen syfte. Slutsatserna till uppsatsen är att Country of Origin inte längre är en relevant strategi eftersom varumärkets landsimage är mer relevant än produktens härkomst. För att bättre passa dagens marknadsförutsättningar behöver COO därför modifieras och ge företag konkreta riktlinjer vid användningen av marknadsstrategin eftersom landsimage fortfarande anses vara relevant, men då i relation till varumärket.

Studies has shown that sports organizations have become increasingly commercialized and professionalized, which have led them to work in a manner like a company and a profitable business. Allsvenskan and Superettan in Swedish elite football for men is no exception. Between the leagues there is promotions and relegation, and reports shows that the financial conditions in Superettan is worse. To attract stakeholders and not being dependent on the sporting success, a sport organization should build a strong brand. Corporate social responsibility is considered to create legitimacy and a good reputation for companies that work with it. The question was if sports organizations actively work with their brand and if CSR is a part of it. In a case study conducted on French football organizations, it shows that it is possible for a specific brand building model and that the sport organizations identity and position lead to the brand strategy. Based on this, the purpose of the study was created to compare how sports organizations in Allsvenskan and Superettan work to strengthen their brand. Interviews were made with three sports organizations from Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF and IK Sirius FK) and three sports organizations from Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK and IFK Värnamo). The interviews were then analysed by a thematic analysis. The result of the study showed that there are similarities and differences between sports organizations in Allsvenskan and Superettan in their work to strengthen the brand. Sports organizations in the middle category regarding the number of employees appeared to be taking advantage of the Swedish elite football (SEF) than the larger and smaller sports organizations as the number of employees. Everyone had CSR work connected to their business. The result also showed that the model for brand equity is not to applied to Swedish sports organizations in Allsvenskan and the Superettan, because it was only Djurgårdens IF that made it full today. The model is not full filed and should be develop and link CSR as part of the identity of the brand building of a sports organization. / Forskning visar att idrottsorganisationer har blivit allt mer kommersialiserade och professionaliserade vilket har lett till att de anammat arbetssätt likt ett företag och en vinstdrivande affärsverksamhet. Allsvenskan och Superettan i svensk herr elitfotboll är inget undantag. Mellan serierna sker upp- och nedflyttningar och i Superettan är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre än i allsvenskan enligt vad ekonomiska rapporter visar. För att locka intressenter och inte vara så beroende av de idrottsliga framgångarna bör en idrottsorganisation bygga ett starkt varumärke. Corporate Social Responsibility anses skapa legitimitet och ett bra anseende för företag som arbetar med det. Frågan väcktes därför hos oss om idrottsorganisationer verkligen aktivt arbetar med sitt varumärke och om CSR är en del av det. I en fallstudie gjorda på franska fotbollsorganisationer framkom det att det går att arbeta efter en specifik modell för varumärkesbyggande och att en del av det är vad idrottsorganisationen har för identitet, positionering vilka ska leda fram till en varumärkesstrategi. Utifrån detta skapades syftet som är att jämföra hur idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan arbetar för att stärka sitt varumärke. Intervjuer med tre idrottsorganisationer från Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF och IK Sirius FK) och tre idrottsorganisationer från Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK och IFK Värnamo) genomfördes utifrån en intervjuguide via videosamtal på ca 30 minuter vardera. Intervjuerna analyserad genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att det finns likheter och skillnader mellan lagen i Allsvenskan och Superettan i hur de arbetar med att stärka sitt varumärke. Alla hade någon form av CSR arbete kopplat till sin verksamhet. Resultatet visade också att modellen för varumärkesbyggande inte går att applicera på svenska idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan fullt ut utan det var endast Djurgårdens IF som arbetade efter modellen. Modellen går därför att kritisera och bör därför utvecklas för att passa svenska idrottsorganisationer bättre och det genom att koppla CSR som en del av identiteten för varumärkesbyggande hos en idrottsorganisation.

During the last 100 years, elevated focus has been on workplace safety. The use of technological improvements and work design changes contributed to saving thousands of lives. This study was designed to understand employee attitudes towards an employee-positioning technology. The positioning technology developed by Mobilaris shows employees location in real time with the intention of aiding in decision making and improving safety in dangerous work environments. Employee attitudes towards the positioning technology and the privacy issues that may follow were studied using semi-structured qualitative interviews with employees of the steel factory SSAB in Borlänge Sweden. Results show different positive uses for the technology, and acceptance of it by all the participants. However, participants believed that privacy issues will arise in other departments who would not gain of the technology as clearly, due to less unsafe work conditions. The type of work being done, the situation, trust, control and empowerment were found to be important factors in affecting employee attitudes. These findings are in line with previous research on employee attitudes towards surveillance. Further research including other departments as well as changes in work design may be needed when aiming to achieve a smooth integration of such a system, and better cooperation with employees. / Under de senaste 100 åren har fokus på arbetsplatsens säkerhet ökat. Användningen av tekniska förbättringar och förändringar av utformningen av arbetet bidrog till att spara tusentals liv. Denna studie utformades för att förstå medarbetarnas attityder gentemot en personalpositioneringsteknik. Den positioneringsteknik som Mobilaris utvecklar visar arbetstagarnas plats i realtid med avsikt att hjälpa beslutsfattande och förbättra säkerheten i farliga arbetsmiljöer. Medarbetarnas attityder gentemot positioneringstekniken och de integritetsproblem som kan bli följden studerades med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda i stålfabriken SSAB i Borlänge, Sverige. Resultaten visar olika positiva användningsområden för tekniken och acceptans av alla deltagare. Deltagarna menade emellertid att integritetsproblem kommer att uppstå i andra avdelningar som inte skulle ha samma nytta av tekniken på grund av mindre osäkra arbetsförhållanden. Den typ av arbete som utförs, situationen, förtroendet, kontrollen och empowerment visade sig vara viktiga faktorer som påverkar medarbetarnas attityder. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning om medarbetares attityder till övervakning. Ytterligare forskning som inkluderar andra avdelningar samt förändringar av arbetsmetoder kan behövas för att uppnå en smidig integrering av ett sådant system och bättre samarbete med de anställda.

Olika navigeringstekniker är något som människan använder sig av dagligen. Det är och har varit en viktig del genom tiderna, i början handlade det om att kunna navigera till havs med hjälp av stjärnorna och idag har många människor i världen någon form av smarttelefon som kan användas som navigeringsverktyg. Inomhuspositionering är något som har blivit ett hett ämne den senaste tiden och eftersom GPS fungerar sämre inomhus har nya tekniker utvecklats för att navigera och positionera sig inomhus. De tekniker som ligger i framkant nu är bland annat Bluetooth Low Energy (BLE) och Wi-Fi där man med hjälp av triangulering kan positionera ut en användare inomhus. Frågan återstår då, vilket positioneringsverktyg är då lämpligt för inomhuspositionering. Detta examensarbete har utförts med en kombination av strategier. Som börjar med en jämförelsestudie av tre olika positioneringstekniker, BLE Wi-Fi och GPS, för att ta fram en lämplig positioneringsteknik för utvärdering i form av ett experiment där flera faktorer, främst precisionen, testas. I denna studie användes BLE beacons som positioneringsverktyg dels för att den var lätt att implementera men även för att den skulle uppnå hög precision. För att testa BLE beacon utvecklades en lätt applikationsprototyp som hade som huvudsyfte att kunna positionera ut en användare i ett koordinatsystem med hjälp av XYvärden. Genom att triangulering användes för att kunna positionera ut en användare uppnådde studien en medelmarginal på ungefär 76 centimeter när fem stycken beacons användes i ett område på 4 x 3 meter, vilket vi ansåg som godkänt för att kunna dra slutsatsen att BLE beacon är ett lämpligt verktyg när det kommer till en inomhuspositionering. Slutsatsen blev även att det skiljer sig avsevärt mycket i precision om man använder sig av för få eller helt enkelt dåligt placerade beacons. / Different navigation techniques are something that people uses on a daily basis. It has been and still is an important part in the history of mankind, initially navigation was about being able to navigate at sea using the stars, and today many people around the world have some kind of smartphone that can be used as a navigation tool. Indoor positioning is something that has become a hot topic in the last decade and since GPS has bad precision indoors new technologies has been developed to navigate and position objects indoors. Some leading technologies now includes Bluetooth Low Energy beacons and Wi-Fi, where you can position a user indoors using triangulation-techniques. The question still remains, which technique is viable for indoor positioning. This study has been conducted as a combination of two strategies, starting with a comparison study of three different positioning techniques, BLE, Wi-Fi and GPS, to come to a conclusion which positioning technique is suitable for indoor positioning. After the conclusion we evaluated the technique in the form of an experiment in which several factors, mainly the precision, are tested. In this study, BLE beacon were used as the positioning tool because it was easy to implement but also to able to achieve high precision in the right environment. To test the beacons, a light application prototype was developed that had the main purpose of positioning a user in a coordinate system using XY values. By using triangulation to position the user. The study achieved a mean margin of approximately 76 centimeters when five beacons were used in a 4 x 3 meter area. The conclusion was BLE beacons is a suitable tool when it comes to indoor positioning and that there is a lot of difference in precision when using too few or poorly placed beacons.

Målet med projektet var att med ultraljudsteknik tillverka en produktsom kan bestämma positionen i ett område på 10x10 m. För att uppnådetta tillverkades tre enheter kapabla att sända och mottagaultraljudssignaler. Enheterna består av en ultraljudstransceiver, ettkretskort som kan skicka utsignal och förstärka insignal samt ettwifi-kompatibelt microkontrollerkort. Två av dessa enheter användessom referenspunkter med kända koordinater. Koordinaterna för dentredje beräknades genom att med ultraljud mäta avstånden tillreferenspunkterna. Den slutgiltiga produkten var kapabel att mätapositionen i ett område på 2x2 m. Iakttagelser påvisar däremot att ettstörre område bör vara möjligt med samma uppställning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkstalare gör lärande genom tal-i-interaktion. Frågorna som ställts är hur talarna gör för att orientera sig mot en gemensam förståelse och hur lärandet blir synligt genom talarnas agerande. Studiens teoretiska utgångspunkt är epistemisk positionering, där talarna positionerar sig som vetande (k+), eller ovetande (k-). Materialet i studien består av en videoinspelning av ett samtal mellan två andraspråkstalare när de spelar ett pedagogiskt datorspel. De försöker tillsammans komma fram till betydelsen av ordet zombie som förekommer i spelet. Samtalet har transkriberats och analyserats enligt CA-metoden. Varje samtalstur, alltså den tiden den ena talaren har ordet har studerats utifrån om talaren positionerat sig som vetande eller ovetande i fråga om ordet zombie. Resultatet visar hur deltagarna på olika sätt, även genom till exempel gester visar om de är vetande eller ovetande. Den ena deltagaren framhärdar som vetande av ordet zombie trots att den andre gång på gång ifrågasätter om förklaringen stämmer. Först när den deltagare som positionerat sig som vetande av ordet zombie också positionerar sig som ovetande gör deltagarna lärande.

Previous studies have shown that teacher’s interaction with children have a significant meaning for the construction of gender and that their approach maintains stereotypical perceptions of gender. Therefore, the purpose of this study is to survey and explain how preschool teachers at a preschool in Stockholm interact with children from a gender perspective and how their approach to traditional gender roles in their didactic work with children can affect their positioning. The essay will also discuss different types of pedagogical perspectives when it comes to gender, such as compensatory pedagogic and complicated pedagogic.   The theoretical point of departure in this essay is feminism poststructuralism with focus on the term gender. The methods that are used in this study are interviews with preschool teachers and observations of their pedagogical work with children between the ages of 3-5 years. Based on this empirical description, different situations are analyzed which are based on Christian Eidevald’s two different discourses about gender: “We are born to girls and boys” and “We are made to girls and boys”. By showing that these discourses are present in one and the same situation, the child's positioning and gender-based subject creation can be explained as a complex process.   The analysis, based on Eidevald’s gender discourses, shows that children’s positioning depends on how preschool teachers approach to traditional gender roles and how they interact with children on a daily basis. It also shows that preschool teachers have different expectations on boys and girls, which can lead to a limitation of their abilities. In conclusion, this study discusses which consequences this can lead to when it comes to a gender equality work.   Key words: gender, sex, interaction, gender roles, positioning / Sammanfattning Tidigare forskning har visat att lärares interaktion med barn har en stor betydelse för konstruktionen av genus och att deras förhållningssätt upprätthåller stereotypa föreställningar om kön. Syftet med denna studie är därför att undersöka och förklara hur pedagoger på en förskola i Stockholm, ur ett genusperspektiv, interagerar med barn och hur deras förhållningssätt till traditionella könsroller kan komma att påverka barnens positionering och könsmässiga subjektskapande. Uppsatsen diskuterar också olika typer av pedagogiska perspektiv: kompensatorisk pedagogik och komplicerande pedagogik.   Studiens teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med fokus på genusbegreppet. Metoderna som används i denna studie är intervjuer med pedagogerna och observationer av den pedagogiska verksamheten på en 3-5-års avdelning. Baserat på det empiriska materialet ges olika exempel på olika situationer med utgångspunkt ur Christian Eidevalds två diskurser om kön: ”Vi föds till flickor och pojkar” och ”Vi görs till flickor och pojkar”. Genom att visa att båda dessa diskurser är närvarande under en och samma situation kan barns könsmässiga subjektskapande förklaras som en komplex process.   Analysen, som bygger på Eidevalds diskurser om kön, visar att barns positionering påverkas av pedagogers förhållningssätt till stereotypa könsroller och hur de interagerar med barn i verksamheten. Analysen visar även att flickor och pojkar har olika förväntningar på sig, vilket kan leda till att deras egenskaper begränsas. Slutligen diskuteras vilka konsekvenser detta kan leda till i ett jämställdhetsarbete.   Nyckelord: genus, kön, interaktion, könsroller, positionering   Centrala begrepp: diskurs, kön, genus, könsmässigt subjektskapande och positionering

Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.