Background: When functionalities of todays products become increasingly alike, design plays a prominent role for product differentiation. Visuality becomes as significant as functionality and increases the importance for companies to work with, and use, packaging design as a tool for creating competitiveness. Purpose: The purpose of this thesis is to, from a corporate perspective, illuminate and create understanding for the role of packaging design as a strategic tool in a competitive context, where the core product is difficult to differentiate. Realization: We have performed a qualitative study of packaging design as a phenomenon. Data have been gathered through interviews with influential employees from companies who produce beverages and from design consultants. In total, eight respondents have participated in the study. Results: The package equals communication - an advertising tool that customers are recurrently exposed to. When the core products are difficult to differentiate, it becomes more important to express product identity and core values through packaging design. The effect is a product and packaging design with a strong mental position among consumers. The purpose of packaging design is therefore to create demand by depicting surplus value.

Bakgrund: Bland annat ett stundande EU-inträde och en stark ekonomisk tillväxt har bidragit till att Estland utvecklats till att bli en mycket intressant marknad för svenska företag. För att företag ska klara sig långsiktigt i konkurrensen på den estniska marknaden krävs en tydlig positionering av dess varumärke. ICA och Nordea är två företag med starka varumärken på den svenska marknaden, vilka dessutom är etablerade på den estniska marknaden. Syfte: Syftet är att jämföra ICAs respektive Nordeas varumärkespositionering i Sverige och Estland för att utröna om det krävs en anpassning av denna vid en nyetablering i Estland. Avgränsningar: Vi behandlar enbart respektive fallföretags kärnverksamhet. Inga kulturella aspekter kommer att beröras. Genomförande: Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer inom respektive företag. Resultat: Fallföretagens respektive varumärkespositionering är relativt standardiserad. Dock anpassas företagens strategier något efter rådande marknadssituation i Estland.

This thesis explores the effect of using a new media in the marketing mix. SL, in cooperation with Clear Channel, has covered the outside of an entire carriage, 46,5 meters long, in an underground train with an advertisement for a company. This new form of advertising has taken place in the Stockholm Underground system during spring 2005. The five companies participating in this project are MTV, the Aftonbladet/Sportsbladet, Eniro 118 118 SMS, Heinz and the Gallerian. An empirical study has been carried through to survey the motive for companies to market themselves, their brand and product/service, by using the outside of a carriage on an under-ground train as a gigantic, mobile bill¬board. The study also investigates the commuters’ attitude regarding this form of advertising. The population for the latter survey is based on a convenient method of selection, thus making it unable to generalize the findings. In order to be able to generalize, the survey needs to be replicated, and thereby obtain a larger database, from which general conclusions can be extracted. One of the authors’ findings is that this form of advertising has a stronger effect on younger people than older. In the surveyed population the authors found that younger are more positively disposed to advertising in general, as well as to the wholly covered carriages in the Underground system, than older people. No significant difference in perception could be found between men and women. Somewhat surprising to the authors was the large number of respondents who were unable to correctly recall the name of any of the advertising companies, out of the group that had declared they had seen a wholly covered carriage. The phenomenon in itself, the advertising, has been noted, while the message has not made large enough an impact on the commuter for the company name to stay in mind. The authors have adopted theories about different perceptions between men and women. Theories about how messages are being interpreted by different generations have also been adopted in a deductive way.

No description available.

Bakgrund Detaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent. Genomförande Vi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister. Vidare har vi genomfört tre fokusgrupper med totalt tolv konsumenter. Resultat Leverantörerna måste göra sig attraktiv för både detaljister och konsumenter. Genom att driva produktkategorin kan detaljisten göra sig attraktiv för detaljisten då försäljningen av de egna märkesvarorna ökar om produktkategorin växer. Produktutveckling och reklam är två sätt att driva en produktkategori. Konsumentens krav på leverantörernas produkter är att de skall hålla högre kvalitet varför det är viktigt för leverantörerna att ta hänsyn till detta. Eftersom detaljisterna har stor makt är det viktigt för leverantörerna att minska beroendet till dessa. Detta kan uppnås genom att leverantörerna ingår i koncerner. Då minskar beroendet av ett enskilt varumärke. Leverantörerna kan även sprida sina risker genom att sälja till olika marknader, så som restauranger och storkök samt till andra nationella marknader. / Background The retailer in the Swedish grocery market has increased their power throw concentration. The three largest retailers have a market share of 87 %, and for the suppliers it is important to sell to these retailers. The retailers doesn’t only sell the suppliers products, they also sell their own private labels. This means that the suppliers’ costumer, the retailer, also is their competitor. Execution This study is conducted as a qualitative study to examine how the suppliers can manage the competition from the private labels. Our empirical data is collected throw interviews with eight suppliers and two retailers. Three focus groups with a total of twelve consumers have also been made. Results The suppliers have to satisfy both consumers and the retailers. By research and development the supplier satisfy the retailer because the public labels sales increase as the product category increases. Advertising is another way to increase the sales of the product category. The consumers’ demand of the suppliers’ products is that they should have superior quality. This aspect is important for the supplier to have in mind. Though the retailers’ has a great power, suppliers must the decrease the dependence to the retailer. This can be accomplished throw selling to different markets, such as restaurants and other national markets. The suppliers can also join a group of other suppliers, and the effect will be that the dependence of a single brand decreases.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ge exempel hur stora respektive små byråer kan positionera sig för att kunna hantera den förändring som en lagändring gällande kringtjänster förväntas resultera i. Metod: Vi har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vårt empiriska material grundar sig på intervjuer. De intervjuade består av fem representanter från olika mäklarbyråer och då vår uppsats baseras på spekulativa frågeställningar har vi även intervjuat de båda branschorganisationerna för att ge vår uppsats ytterligare bredd. Resultat & slutsats: Vi har i vår undersökning sett att de intervjuades åsikter om hur en eventuell lagändring skulle påverka de stora respektive de små byråerna är mycket likartade. Alla de tillfrågade mäklarbyråerna är för en lagändring, samtidigt som de är överens om att det är de stora byråerna som kommer att gynnas. Vi anser att de stora byråerna bör satsa på mer personal för att kunna ha en bredd på de kringtjänster som erbjuds. På detta sätt tror vi även att de kan höja kvaliteten på sina tjänster och attrahera fler kunder. Vår undersökning tyder på att de små har större möjligheter att vara personliga och lokala. Vi menar därför att de bör försöka hitta sin speciella nisch och på så sätt erhålla konkurrenskraftiga fördelar. Vi menar vidare att det är viktigt att både de små och stora byråerna väljer kompetenta samarbetspartners med ett gott rykte och som överensstämmer med mäklarbyråns val av positionering. Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats är av en spekulativ karaktär då lagändringen ännu inte har fastställts. Därför anser vi att en uppföljning av våra frågeställningar skulle vara intressant, förutsatt att en lagändring gällande kringtjänster kommer till stånd. Detta för att undersöka vad effekterna av lagändringen faktiskt blev. Uppsatsens bidrag: Vi tror och hoppas att vår uppsats kan hjälpa både stora och små mäklarbyråer med sin positionering om det blir tillåtet att ta betalt för förmedlingen av kringtjänster. Vi vill även att vår uppsats ska hjälpa mäklarbyråerna att redan nu börja fundera över vad en lagändring skulle innebära för dem så att de kan börja förbereda sig. / Aim: The purpose with this essay is to give examples of how bigger and smaller estate agencies will position themself, at the possible amendment concerning suppport services. This in order to handle the change that an amendment is expected to result in. Method: We have applied a qualitative procedure where our empirical materials are based on interviews. The interviewed is five representatives from different estate agencies and since our essay is based on speculative issues we have also interviewed both the sector organisations in order to give our essay an additional spread. Result & Conclusions: In our essay we have come to the conclusion that the opinions from the interviewed about how a possible amendment to law would influence the big and the small agencies are very similar. All of our asked estate agencies are for an amendment to law. They also agreed about that it is the big agencies that will be favoured. We consider that the big agencies should invest in more personnel in order to provide breadth on the support services that is offered. In this way, we also believe that they can increase the quality on its services and attract more customers. Our survey interprets that the small have bigger possibilities to being personal and local. They should therefore try to find their special niche and in this way receive competitive advantages. We also think that it is important that both the small and the big agencies choose collaborative partners with good rumour that agrees with the estate agencies choices of position. Suggestions for future research: Our essay is of one speculative nature then the amendment to law has not been established yet. Therefore, we consider that a follow-up on our issues would be interesting, required that an amendment to law current support services comes to levels. This in order to examine what effects of the amendment to law actual became. Contribution of the essay: We believe and hope that our essay can help both big and small estate agencies with their positioning if the estate agent is allowed to charge their clients for the mediating of support services. We also want our essay to be a help for the estate agencies to speculate over what an amendment to law would mean for them so that they can prepare themselves.

Aim: Many people react negatively when they find out that I work as an estate agent. They believe that estate agents earn more money then they should. What many do not know is how hard we must work and that it doesn´t suit someone who is looking for an 8-17 work. As an estate agent I thought it would be interesting to found out why the estate agents have such a bad reputation. Method: This essay is based on the interviews with estate agents and branch organizations but also on newspaper articles about real estate agents. Theory is collected marketing, where I have concentrate on concepts of branding, positioning, communication and image. Result & Conclusions: The factors, which I found in my investigation, that have an effect to the bad reputation are; media, commission, the customers and the bidding. These four factors have utmost importance for the reputation of estate agents.  For estate agent to become a strong brand, the estate agents need to concentrate on the communication to the customers and make sure that there will be no misunderstanding. The estate agents must found a good and unique position and make a strong place in the customer’s consciousness. To do that as an estate agent, you have to take care of your clients and make sure that you create a good relation to them. Suggestions for future research: How can the bad reputation turn to a good reputation? More is need to be said about this. How can the brand estate agent get more positive touch? Contribution of the thesis: The contribution of the essay is to give a picture of the bad reputation estate agents have to deal with and how it have become. The contribution is furthermore to give a balanced picture of the profession of estate agency. / Syfte: Många reagerar negativt när de får reda på att jag jobbar som fastighetsmäklare. De anser att fastighetsmäklarna tjänar alltför mycket lättförtjänta pengar. Vad många inte vet är hur hårt man får jobba och att yrket vanligtvis inte passar någon som letar efter ett 8- 17 jobb. Som fastighetsmäklare tyckte jag att det vore intressant att försöka ta reda på varför fastighetsmäklarbranschen har fått ett sådant dåligt rykte. Metod: Underlaget för denna uppsats grundar sig på intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationer, samt en mängd tidningsartiklar rörande fastighetsmäklare. Teoretisk är basen inom marknadsföring, där jag koncentrerat mig på begrepp som varumärke, positionering, kommunikation och image. Resultat & slutsats: Faktorer som jag under min undersökning har kommit fram har bidragit till det dåliga ryktet är; media, provision, kunderna och budgivning. Dessa fyra faktorer har stor betydelse för fastighetsmäklarnas rykte. För att fastighetsmäklare ska bli ett starkt varumärke måste mäklarna koncentrera sig på kommunikationen med konsumenterna - att se till att det inte blir några missuppfattningar. Fastighetsmäklarna måste hitta en stark plats i kundens medvetande. För att kunna lyckas som fastighetsmäklare gäller det att ta hand om kunderna och skapa ett bra rykte och en god relation med dem. Förslag till fortsatt forskning: Hur kan det negativa ryktet förbättras? Hur kan varumärket fastighetsmäklare få en mer positiv laddning? Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrag är att ge en bild av det dåliga rykte som fastighetsmäklare har att brottas med och hur det har uppstått. Bidraget är vidare att arbetet nyanserar bilden av en fastighetsmäklares yrke och vardag.

”Mediet är budskapet”, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar” Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006) Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper. Vilket ställer höga krav på företagen som informationsgivare när de kommunicerar med kunder via hemsidan. Vår uppsats handlar om att undersöka vilka målgrupper företagets hemsida når ut till och sedan utgå från dem när hemsidan designas. Vi valde att samarbeta med Helmia AB som behövde hjälp med kundselektering inför framställandet av en ny hemsida. I vår studie har vi använt oss av en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor för att på detta sätt kunna tydliggöra och tolka kundernas beteendemönster. Vi har tagit hänsyn till respondenternas åsikter gällande en webbsidas uppbyggnad och utformning samt vilken information som ansågs betydelsefull för hemsidan. Resultatet sammanställdes i olika personas. Personas bygger på en sammanställning av fiktiva personer som representerar kunder i målgruppen. De olika personas rangordnades efter köpkraft och användande av Internet, vilket resulterade i sex personas som är olika viktiga när hemsidan designas. Vår slutsats i studien är att för att skapa en bra hemsida är det viktigt att företaget förstår vidden av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Målet är att sätta sig in i kundens situation och problematik och utifrån det formge en sajt som är enkel, skapar nyfikenhet och får besökaren att stanna kvar på den. Om inte företaget engagerar sig i hemsidan, varför skall då kunderna spendera tid på den?

Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera. Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är: - Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke? - Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering? - Hur kan en ompositioneringsprocess gå till? Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin. För att samla in data har vi gjort två kvalitativa intervjuer med dels Maria Davidson som är centrumledare på Flanör och dels Jan-Åke Eriksson som är shoppingansvarig på Norrvidden Fastigheter AB. Innan intervjuerna sammanställde vi relevanta teorier och modeller som ligger till grund för uppsatsen och de frågor vi ställde till intervjupersonerna. Utifrån de data vi samlat in har vi gjort intressanta iakttagelser och försökt se samband med de modeller och teser som teoriavsnittet behandlar. I analys- och diskussionskapitlet presenterar vi våra tankar kring detta. Förslag till fortsatt forskning: Organisation, ledarskap och beslutsfattande inom företag är inte vad denna uppsats primärt avser att behandla och fortsatta studier med fokus på någon av dessa delar skulle vara intressant. Det vore även intressant att följa upp arbetet med flanör efter färdigställandet, för att se hur Norrvidden lyckats med positioneringsarbetet. Resultat: För att konkurrera på marknaden såg Norrvidden ompositioneringarna som ett måste. Flanör var väldigt nedgånget, kändes omodernt och var i behov av förnyelse. I Sundsvall byggde Norrvidden ihop två gallerior och blev då tvungna att arbeta fram ett helt nytt varumärke som skulle passa det nya konceptet. För Flanör var positioneringsstrategin att förstärka sin position på marknaden genom att skapa en modernare och trendigare galleria. För In: var strategin att hitta en ny position på marknaden då man inte ville behålla det gamla som den tidigare gallerian Världshuset stod för. / Aim: On today´s market it´s important to find a position that is sustainable over time. To position a product or a brand in the mind of the consumers in a clear way is crucial. If a company is unsatisfied with their position, they can choose, or might be forced to, reposition the brand. In this paper we have been studying how the real estate company Norrvidden is repositioning two of their brands, Flanör in Gävle and In: in Sundsvall. The purpose of this study is to explore when and why a company needs to reposition their brand or product, also what this process can look like. The main questions in this paper are: - Why does a company reposition their brand? - What strategies can be used to reposition the brand? - What can a reposition process look like? Method: We have used a case study which is based on the empirical information. To collect data we have interviewed two people at Norrvidden Fastigheter AB, Maria Davidson and Jan-Åke Eriksson. Before the interviews we gathered relevant theories and models which the questions is based on. We have compared the empirical information with the theories and models to find possible connections and illuminate interesting observations. We present our thoughts concerning this in the final chapter; analyze and discussion. Suggestions for future research: Organization, leadership and the decision making process is not what we have been focusing on in this paper. We believe that this is something that varies between different companies and we suggest that future research within this subject would be interesting. Results: Norrvidden saw the reposition of their brands as the only way to be able to compete on the market. Flanör was old fashioned and in need of renovation. In Sundsvall, Norrvidden brought two separate gallerias together and felt they had to come up with a new brand to fit the concept. In Flanörs case the positioning strategy is to reinforce their position on the market by creating a modern and fashionable galleria. The strategy for In: is to find a new position on the market.

Around the world many people are affected by war, persecution, rebellion, famine, etc. and are therefore forced to move and start a new life elsewhere under new conditions. The struggle for survival is one of the factors that force children to escape. Being forced into emigration and immigration is evident in people's lives and affect how their identities are constructed. My study is focused on how refugee young people are constructing their identities in the complex context in which they live. The intersectional perspective – maintaining that power relations are created and recreated in interaction with factors such as gender, age, ethnicity and location – is the basis for my study. I have tried to understand how these factors affect refugee youth identity construction. In order to answer my questions and get an idea of whether the refugee youth identity constructions constitute a transition to better opportunities or creating identification problems, I have conducted an ethnographic study in a multicultural school in a suburb in Stockholm. The selected group of study consisted of six refugee young people between 14 and 19 years of age who attend a so-called preparatory class. All of them live with their families and they all have been living in Sweden for less than one year. I have focused on six thematic categories: background, gender, and ethnicity, social network, future and positioning. My choice of perspective on identity constructions is based on the premise that people are constantly looking for social recognition. When meeting other persons they are positioning themselves in different ways, by testing limits and facing the consequences, thereby constructing their identities. Exercise of power and powerlessness are expressed in different ways in their daily lives in which they are seeking their positions in a restricted social network. The result of my study shows that the informants are located in a field of tension between the quest for liberation and identification problems in the paradoxical context that they are in. The dilemma, on the one hand their wish to maintain their ethnic identity and on the other hand to question it, is expressed in their relation to “Swedishness” and the Swedish language. The informants are also using different strategies when they try to construct and maintain their gender identities. Their life chances vary depending on the options available. My informants did actually create an immigrant identity that stands as an antithesis of being Swedish. They all agree that they are striving for self-realization and a brighter future, a future that not least could render them some symbolic capital. But the path towards such goals does not seem to be an easy task. / Ute i världen drabbas många människor av krig, förföljelse, uppror, svält m.m. och tvingas därför att flytta och starta ett nytt liv någon annanstans under nya villkor. Kampen för överlevnad är en av de faktorer som tvingar barn till flykt. Att tvingas till utvandring och invandring sätter spår i människors liv och påverkar hur deras identiteter konstrueras. Min studie tar sin utgångspunkt i hur flyktingungdomar konstruerar sina identiteter i den komplexa kontext som de befinner sig i. Det intersektionella perspektivet – som går ut på att maktrelationer skapas och omskapas i samspelet med faktorer såsom kön, ålder, etnicitet och plats – ligger till grund för min studie. Jag har försökt förstå hur dessa faktorer påverkar flyktingungdomarnas identitetskonstruktioner. För att besvara mina frågeställningar och få en uppfattning om huruvida flyktingungdomars identitets­konstruktioner utgör en övergång till bättre möjligheter eller skapar identifika­tionsproblem har jag genomfört en etnografisk studie i en mångkulturell skola i en av Stockholms förorter. Urvalsgruppen bestod av sex flyktingungdomar mellan 14 och 19 år som går i en så kallad förberedelseklass. Alla bor med sina familjer och alla har vistats i Sverige i mindre än ett år. Jag har utgått från sex tematiska kategorier: bakgrund, kön, etnicitet, nätverk, framtid och positionering. I mitt val av perspektiv på identitetskonstruktioner är utgångspunkten att människor ständigt söker socialt erkännande. I mötet med de andra positionerar de sig på olika sätt genom att testa gränser och möta konsekvenser, därigenom konstruerar de sina identiteter. Maktutövning och maktlöshet uttrycks på olika sätt i deras vardag där de söker sina platser i ett begränsat nätverk. Resultatet visar att informanterna befinner sig i ett spänningsfält mellan å ena sidan strävan efter bättre möjligheter och å andra sidan identifikationsproblem i den paradoxala kontext som de befinner sig i. Dilemmat med att å ena sidan vilja vidmakthålla sin etniska identitet och å andra sidan ifrågasätta den uttrycks i förhållandet till svenskhet och till det svenska språket. Informanterna använder sig också av olika strategier för att iscensätta och upprätthålla sina könsidentiteter. Deras livschanser varierar beroende på vilka möjligheter som erbjuds. Ungdomarna har konstruerat en invandraridentitet som står som motpol till svenskhet. De var alla eniga om att de strävar efter självförverkligande och en ljusare framtid, en framtid som inte minst kan skänka dem symboliskt kapital, men vägen dit tycks inte enkel.