Syftet med studien är att synliggöra några olika sätt pedagoger samtalar om barn på förskolan. Ett antagande vi utgår ifrån är att det sätt som pedagoger samtalar om barn kan lägga grund för hur de även förhåller sig till barnen i förskolan. Ett ytterligare syfte är därför att problematisera eventuella maktrelationer som framträder i pedagogernas samtal om de studerade barnen i förskolan. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Vår tanke och förhoppning med studien är att öka medvetenhet hos pedagoger i förskolan om vikten av att föra samtal samt reflektera över och problematisera eventuella maktrelationer mellan barn, pedagoger och miljö. Studiens metod är kvalitativa fokusgruppsamtal och totalt samlade vi in fem samtal från fyra deltagande förskolor. Metoden valdes då vi anser att den lämpar sig för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. En slutsats i studien är att pedagogerna samtalar om betydelsen av samspel mellan barnbarn och barn- pedagoger i förskolan. Vi tolkar att pedagogerna har en medvetenhet om hur de för samtal om barn och till viss del en medvetenhet kring olika maktrelationer i förskolan.

I föreliggande studie behandlas vilka dolda normer och strukturer som genomsyrar förskolans kontext och hur dessa påverkar förskollärares professionsanspråk. Syftet är att ur ett kritiskt perspektiv belysa hur diskurser som präglar en kvinnodominerad verksamhet inverkar på förskollärares handlingsutrymme när det gäller att hävda sin kompetens och på så vis bidra till att yrkets status höjs. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk samhällsteori och feministisk poststrukturalism. Med en kritisk ansats har vi försökt hitta alternativa sätt att förstå och konstruera verkligheten. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare på olika förskolor i södra Sverige. I resultatet synliggörs hur intervjupersonerna förhåller sig till och positionerar sig utifrån sitt upplevda handlingsutrymme. De aspekter som kan förklara varför förskollärare inte tycks ha någon ambition att positionera sig som högskoleutbildade experter på barns lärande är kvinnokontextens begränsande normer, samhällets syn på yrket som främst omsorgsrelaterat samt den kollegiala lojaliteten.

<p>This master thesis includes a description of how a number of sensors are put together in a sensor platform. It also gives a description of how localization and mapping has been performed with data collected from the sensor platform. </p><p>Localization is a prerequisite for most of the tasks that can be requested from an autonomous mobile robot. In many situations the GPS signal is not available and hence an additional localization system is required. One approach is to apply localization based on landmarks extracted from the robots surrounding. Using e.g. a scanning range finding laser landmarks can be extracted from the robots surrounding. </p><p>Localization and mapping is performed with an extended kalman filter where the robots and the landmarks positions are represented as states. The positioning algorithm is finally tested in indoor environment using lines and line segments as landmarks. The landmarks are extracted from measurement data from the scanning range finding laser. This master thesis is a part of a larger project which purpose is to investigate the benefit of cooperation between several mobile robots.</p>

<p>Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. </p><p>Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.</p>

<p>Marknaden för armbandsur är stor, och den del av denna marknad som utgörs av exklusiva ur med högt pris tycks ha helt andra egenskaper än den för armbandsur i övrigt. Hur övertygas en konsument om att ett mekaniskt ur som avviker flera sekunder per dygn är att föredra framför ett elektroniskt som avviker några sekunder på ett år?</p><p>Syftet med denna rapport är att ge en övergripande bild av marknaden för exklusiva ur och urverk, samt att analysera ett antal av de aktörer som finns på marknaden utifrån val av urverk och positionering.</p><p>Rapporten beskriver elva exklusiva urmärken, med avseende på hur man i sin marknadskommunikation positionerar sig på marknaden. Märkena placeras in i en modell med två huvudsakliga dimensioner: pris och påverkan. Rapporten belyser även de mekaniska urverken. Vilka tillverkar dem? Hur används de, och vilken effekt får valet av urverk på märkenas prisläge och påverkan?</p><p>Bland de märken som ingår i undersökningen visar rapporten att främst en tillverkare av urverk anlitas i mycket stor utsträckning: det Schweiziska företaget ETA. Med ett undantag - Rolex - köper samtliga av de i undersökningen ingående märkena urverk från ETA.</p> / <p>The wristwatch market is large, and the part of this market that consists of high-priced luxury watches seems to have different properties from the general watch market. How can consumers be convinced that a mechanical watch which can differ by more than a second each day is preferable to an electronic watch which differ only by a couple of seconds each year?</p><p>The purpose of this report is to give a comprehensive view of the luxury watch and calibre industry, and to analyse some of the actors on this market on the basis of their choice of calibres and positioning.</p><p>The report aims to describe eleven luxury watch brands, with regard to their positioning on the market. The brands are divided and placed into a model by two main dimensions: price and promotion.</p><p>This report also discusses the mechanical calibres. Who produces them? How are they used, and does the choice of calibre affect the price and promotion of the brands?</p><p>Among the brands included in this report, it is shown that one manufacturer in particular is turned to more often: the Swiss company ETA. With only one exception - Rolex - all brands included in this report uses ETA calibres to some extent.</p>

<p>Bakgrund: Vår utgångspunkt i uppsatsen är att produktskillnaderna blir allt mindre och det emotionella värdets betydelse blir allt större. I och med detta får varumärket en allt större betydelse även inom business-to-business. </p><p>Syfte: Vi avser att undersöka ICA Menyföretagens identitet samt vad dess varumärke står för. Dessutom vill se hur användbara de modeller vi använt är i business-to-business-relationer samt utforma en egen modell som förklarar hur märkeslojalitet uppnås i en sådan relation. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer endast att beröra så kallad business-to-business samt varumärkets emotionella värde. Vi har koncentrerat oss på två av ICA Menyföretagens affärsområden; storkök och restaurang. </p><p>Genomförande: Vi har genomfört ett mellanting mellan ett expert- och ett snöbollsurval för att hitta lämpliga respondenter till vår undersökning. Vi har intervjuat kunder till och medarbetare i ICA Menyföretagen. </p><p>Resultat: ICA Menyföretagen har en otydlig identitet. Detta är något som avspeglas såväl internt som externt i företaget. På grund av detta samt branschens karaktär är det svårt för ICA Meny att uppnå märkeslojala kunder. Avslutningsvis anser vi att det råder en brist på teorier som behandlar varumärket och dess identitet i business-to-business-situationer.</p>

<p>Abstract</p><p>Positioning at sea has been important through all times. Thousands of years ago sea men used the stars to navigate. Today GPS is the most used positioning system at sea. In this thesis an alternative positioning method is described and evaluated. The advantage with the method is that it is independent of external systems which make it harder to interfere with than GPS. By calculating the distance to land using radar echoes (measured from the ship), and compare the distances to a digital sea chart a position can be estimated. There are several problems that have to be solved when using this method. The distance calculation and the comparison with the sea chart result in a non-linear system. One way to handle this non-linearity is the particle filter, which is used in this thesis. When using authentic radar data to estimate a position from an area of 784 km2, the system can isolate a small region around the correct position in two iterations. The system also manages to estimate the position with the same precision as GPS when the ship is moving.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Detaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.</p><p>Genomförande</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister. Vidare har vi genomfört tre fokusgrupper med totalt tolv konsumenter.</p><p>Resultat</p><p>Leverantörerna måste göra sig attraktiv för både detaljister och konsumenter. Genom att driva produktkategorin kan detaljisten göra sig attraktiv för detaljisten då försäljningen av de egna märkesvarorna ökar om produktkategorin växer. Produktutveckling och reklam är två sätt att driva en produktkategori. Konsumentens krav på leverantörernas produkter är att de skall hålla högre kvalitet varför det är viktigt för leverantörerna att ta hänsyn till detta. Eftersom detaljisterna har stor makt är det viktigt för leverantörerna att minska beroendet till dessa. Detta kan uppnås genom att leverantörerna ingår i koncerner. Då minskar beroendet av ett enskilt varumärke. Leverantörerna kan även sprida sina risker genom att sälja till olika marknader, så som restauranger och storkök samt till andra nationella marknader.</p> / <p>Background</p><p>The retailer in the Swedish grocery market has increased their power throw concentration. The three largest retailers have a market share of 87 %, and for the suppliers it is important to sell to these retailers. The retailers doesn’t only sell the suppliers products, they also sell their own private labels. This means that the suppliers’ costumer, the retailer, also is their competitor.</p><p>Execution</p><p>This study is conducted as a qualitative study to examine how the suppliers can manage the competition from the private labels. Our empirical data is collected throw interviews with eight suppliers and two retailers. Three focus groups with a total of twelve consumers have also been made.</p><p>Results</p><p>The suppliers have to satisfy both consumers and the retailers. By research and development the supplier satisfy the retailer because the public labels sales increase as the product category increases. Advertising is another way to increase the sales of the product category. The consumers’ demand of the suppliers’ products is that they should have superior quality. This aspect is important for the supplier to have in mind. Though the retailers’ has a great power, suppliers must the decrease the dependence to the retailer. This can be accomplished throw selling to different markets, such as restaurants and other national markets. The suppliers can also join a group of other suppliers, and the effect will be that the dependence of a single brand decreases.</p>

<p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att ge exempel hur stora respektive små byråer kan positionera sig för att kunna hantera den förändring som en lagändring gällande kringtjänster förväntas resultera i.</p><p>Metod: Vi har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vårt empiriska material grundar sig på intervjuer. De intervjuade består av fem representanter från olika mäklarbyråer och då vår uppsats baseras på spekulativa frågeställningar har vi även intervjuat de båda branschorganisationerna för att ge vår uppsats ytterligare bredd.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har i vår undersökning sett att de intervjuades åsikter om hur en eventuell lagändring skulle påverka de stora respektive de små byråerna är mycket likartade. Alla de tillfrågade mäklarbyråerna är för en lagändring, samtidigt som de är överens om att det är de stora byråerna som kommer att gynnas.</p><p>Vi anser att de stora byråerna bör satsa på mer personal för att kunna ha en bredd på de kringtjänster som erbjuds. På detta sätt tror vi även att de kan höja kvaliteten på sina tjänster och attrahera fler kunder. Vår undersökning tyder på att de små har större möjligheter att vara personliga och lokala. Vi menar därför att de bör försöka hitta sin speciella nisch och på så sätt erhålla konkurrenskraftiga fördelar. Vi menar vidare att det är viktigt att både de små och stora byråerna väljer kompetenta samarbetspartners med ett gott rykte och som överensstämmer med mäklarbyråns val av positionering.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats är av en spekulativ karaktär då lagändringen ännu inte har fastställts. Därför anser vi att en uppföljning av våra frågeställningar skulle vara intressant, förutsatt att en lagändring gällande kringtjänster kommer till stånd. Detta för att undersöka vad effekterna av lagändringen faktiskt blev.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi tror och hoppas att vår uppsats kan hjälpa både stora och små mäklarbyråer med sin positionering om det blir tillåtet att ta betalt för förmedlingen av kringtjänster. Vi vill även att vår uppsats ska hjälpa mäklarbyråerna att redan nu börja fundera över vad en lagändring skulle innebära för dem så att de kan börja förbereda sig.</p> / <p>Aim: The purpose with this essay is to give examples of how bigger and smaller estate agencies will position themself, at the possible amendment concerning suppport services. This in order to handle the change that an amendment is expected to result in.</p><p>Method: We have applied a qualitative procedure where our empirical materials are based on interviews. The interviewed is five representatives from different estate agencies and since our essay is based on speculative issues we have also interviewed both the sector organisations in order to give our essay an additional spread.</p><p>Result & Conclusions: In our essay we have come to the conclusion that the opinions from the interviewed about how a possible amendment to law would influence the big and the small agencies are very similar. All of our asked estate agencies are for an amendment to law. They also agreed about that it is the big agencies that will be favoured.</p><p>We consider that the big agencies should invest in more personnel in order to provide breadth on the support services that is offered. In this way, we also believe that they can increase the quality on its services and attract more customers. Our survey interprets that the small have bigger possibilities to being personal and local. They should therefore try to find their special niche and in this way receive competitive advantages. We also think that it is important that both the small and the big agencies choose collaborative partners with good rumour that agrees with the estate agencies choices of position.</p><p>Suggestions for future research: Our essay is of one speculative nature then the amendment to law has not been established yet. Therefore, we consider that a follow-up on our issues would be interesting, required that an amendment to law current support services comes to levels. This in order to examine what effects of the amendment to law actual became.</p><p>Contribution of the essay: We believe and hope that our essay can help both big and small estate agencies with their positioning if the estate agent is allowed to charge their clients for the mediating of support services. We also want our essay to be a help for the estate agencies to speculate over what an amendment to law would mean for them so that they can prepare themselves.</p>

<p><strong>Aim:</strong> Many people react negatively when they find out that I work as an estate agent. They believe that estate agents earn more money then they should. What many do not know is how hard we must work and that it doesn´t suit someone who is looking for an 8-17 work. As an estate agent I thought it would be interesting to found out why the estate agents have such a bad reputation.</p><p><strong>Method:</strong> This essay is based on the interviews with estate agents and branch organizations but also on newspaper articles about real estate agents. Theory is collected marketing, where I have concentrate on concepts of branding, positioning, communication and image.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The factors, which I found in my investigation, that have an effect to the bad reputation are; media, commission, the customers and the bidding. These four factors have utmost importance for the reputation of estate agents.  For estate agent to become a strong brand, the estate agents need to concentrate on the communication to the customers and make sure that there will be no misunderstanding. The estate agents must found a good and unique position and make a strong place in the customer’s consciousness. To do that as an estate agent, you have to take care of your clients and make sure that you create a good relation to them.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>How can the bad reputation turn to a good reputation? More is need to be said about this. How can the brand estate agent get more positive touch?</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The contribution of the essay is to give a picture of the bad reputation estate agents have to deal with and how it have become. The contribution is furthermore to give a balanced picture of the profession of estate agency. </p> / <p><strong>Syfte</strong>: Många reagerar negativt när de får reda på att jag jobbar som fastighetsmäklare. De anser att fastighetsmäklarna tjänar alltför mycket lättförtjänta pengar. Vad många inte vet är hur hårt man får jobba och att yrket vanligtvis inte passar någon som letar efter ett 8- 17 jobb. Som fastighetsmäklare tyckte jag att det vore intressant att försöka ta reda på varför fastighetsmäklarbranschen har fått ett sådant dåligt rykte.</p><p><strong>Metod:</strong> Underlaget för denna uppsats grundar sig på intervjuer med fastighetsmäklare och branschorganisationer, samt en mängd tidningsartiklar rörande fastighetsmäklare. Teoretisk är basen inom marknadsföring, där jag koncentrerat mig på begrepp som varumärke, positionering, kommunikation och image.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Faktorer som jag under min undersökning har kommit fram har bidragit till det dåliga ryktet är; media, provision, kunderna och budgivning. Dessa fyra faktorer har stor betydelse för fastighetsmäklarnas rykte. För att fastighetsmäklare ska bli ett starkt varumärke måste mäklarna koncentrera sig på kommunikationen med konsumenterna - att se till att det inte blir några missuppfattningar. Fastighetsmäklarna måste hitta en stark plats i kundens medvetande. För att kunna lyckas som fastighetsmäklare gäller det att ta hand om kunderna och skapa ett bra rykte och en god relation med dem.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Hur kan det negativa ryktet förbättras? Hur kan varumärket fastighetsmäklare få en mer positiv laddning?</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen bidrag är att ge en bild av det dåliga rykte som fastighetsmäklare har att brottas med och hur det har uppstått. Bidraget är vidare att arbetet nyanserar bilden av en fastighetsmäklares yrke och vardag.</p>