Syfte Uppsatsen ämnar att analysera och utreda: - sambandet mellan trender och erbjudande i resebranschen. - hur trender kan fungera som differentieringsfaktor.   Metod Vi har i denna uppsats valt att skriva en kvalitativ studie då den ämnar skapa en djupare förståelse för hur företag kan använda trender för sin positionering på en marknad. Undersökning har kommit att anta en abduktiv karaktär då vi utgår från den teoretiska referensramen som sedan anpassas utifrån empirin. Det empiriska datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter som verkar inom den svenska resebranschen.   Slutsatser I studien har det framkommit att om företag i ett tidigt skede av en trend anpassar sitt erbjudande kan de differentiera sig genom trenden och skapa konkurrensfördelar. Det beror på att om ett företag är först med att ta till sig en trend ökar deras chans att förknippas med trenden i kundernas medvetande. Något annat som framträder i studien är att företagets position kan komma att påverkas negativt om trenden de tagit till sig inte stämmer överens med företagets identitet och kundernas image av varumärket.

Denna rapport är en sammanställning av utfört examensarbete åt CreateIT AB i Junsele. Uppgiften var att utreda hur man kan implementera ett system för att ta reda på en mobils position i CreateITs tidredovisningsapplikation. I rapporten tar vi upp flera teorier för hur en position kan bestämmas, dels GSM-nätets positionsbestämning och dels genom GPS-satelliter. Fördelar och nackdelar med de båda systemen diskuteras i rapporten. Vi granskar de tjänster och produkter som finns på marknaden våren 2002. Slutligen sammanfattar vi systemen, produkterna och skriver rekommendationer till företag som vill positionsbestämma sina anställda. Fakta har hämtats från operatörer i Sverige, mobiltelefonföretag, Internet, artiklar, tillverkare och distributörer av GPS-enheter.

För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krävs det att de har kännedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller så görs roboten självlärande. På Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som används för att bland annat utveckla och utvärdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och få den att klara arbeta i okända miljöer. Ett första steg mot detta mål var att få systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kännedom om dess omgivningar. Uppgiften för det här examensarbetet blev därför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begränsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma. Under litteraturstudien hittades inte någon färdig lösning som gick att applicera på den givna plattformen. Lösningen på uppgiften blev istället att utveckla ett eget system, direkt anpassat för den aktuella plattformen. Hela systemet utvecklades från grunden och implementerades till en praktiskt fungerande lösning. Plattformen som används består av ett fordonschassi med tre hjul, varav två är drivande och utrustade med pulsgivare som används för att beräkna hur fordonet kör. Plattformen är även utrustad med ultraljudssensorer för att kunna mäta avstånd till närliggande hinder och väggar runt fordonet. Navigeringen sker genom att fordonet följer väggar och detekterar korsningar och öppningar som det senare kan återvända till och utforska vidare. Resultatet av karteringen genereras som en png-bild. Med den begränsade hårdvara som fanns att tillgå hölls förväntningarna på arbetet relativt låga med ett mål att få fram en tolkningsbar karta. Resultatet blev långt över förväntan med tydliga skalenliga kartor som visar detaljer som ingen trodde skulle synas i resultatet.

Målet med detta examensarbete var att utveckla en applikation på hemsidan www.gratisbio.se som kunde presentera medlemmarnas positioner på en karta. För att erhålla positioneringsdatan utnyttjades redan befintlig teknik som telefonoperatörerna tillhandahöll. Utvecklingsarbetet innefattade ett web-interface där relevant information kunde visas samt själva kartan som ritades upp med hjälp av Google Maps. Klientdelen av arbetet skrevs i html och JavaScript och serverdelen i PHP, utöver dessa användes format som XML, WSDL och JSON för att skicka information mellan klient och server.   Den färdiga produkten utformades med Gratisbios allmänna utseende i åtanke. Applikationen använder samma färgschema och design vilket gör att den passar naturligt in på sidan.   En utvärdering gjordes också för att se vilka ytterligare tjänster som skulle kunna tänkas vara intressanta för Gratisbio när det gäller positionering av mobiler. De potentiella tjänsterna analyserades utifrån teknisk komplexitet, användbarhet och lönsamhet för att se om de var intressanta för företaget. / The purpose of the thesis was to design an application on the webpage www.gratisbio.se which could present the members locations on a map. Cell phone positions were acquired using existing technology from the service provider. The development consisted of a web interface where relevant information could be shown and a map powered by the Google Maps API. The client application was developed using html and JavaScript, whereas the server application was developed using PHP. For sending data XML, WSDL and JSON were used.   The final product was designed with Gratisbio’s general appearance in mind. The application uses the same color scheme and layout which makes for a look consisted with the rest of the web page.   An evaluation was done in order to find other suitable services for Gratisbio concerning cell phone positioning. Potential services were analyzed on the basis of technical difficulty, usability and profitability to determine their value for the company.

Syftet med denna studie är att undersöka hur makt och motstånd mellan vuxna och de yngre barnen tar sig i uttryck i hallsituationen vid på- och avklädning. Vi vill även identifiera dominerande diskurser som kan ligga till grund för pedagogernas och barnens agerande. För att undersöka detta har vi använt oss av videoobservationer som metod, och för att analysera det empiriska materialet har vi inspirerats av diskursanalys. Vi har i vår studie kunnat synliggöra hur makt och motstånd på olika sätt tar sig i uttryck i hallen. Genom vår analys av det empiriska materialet har vi kunnat få syn på en diskurs som vi uppfattar råder. Den möjliga diskursen är diskursen om det kompetenta barnet. Vidare i analysen berör vi också pedagogers och barns positionering, barns motstånd som förhandling samt barnet som kompetent. Vår huvudsakliga slutsats är att makt och motstånd finns i varje situation och att det inte är något vi kan undkomma.

Det valda ämnet som undersöks i denna examensuppsats är dokumentation och pedagogisk dokumentation. Det övergripande syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskol-lärare förhåller sig till skillnader mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån berör vad och i vilken form det dokumenteras i förskolan, hur förskollärarna skiljer på begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation och hur positionering sker i verksamhetens dokumentationsarbete. För att samla in data användes en kvalitativ metod med intervjuer och insamlat dokumentationsmaterial från förskolorna. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det insamlade dokumentationsmaterialet analyserades utifrån tre frågor: Vilka dokumentationsverktyg, till exempel film, fotografier, teckningar, programvara, mallar osv. används? Vilka exempel ges på dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Och hur positioneras barnen i texterna? Resultat från vår studie var att både dokumentation och pedagogisk dokumentation genomförs i förskolans verksamhet. Förskollärarna definierar begreppen olika och deras dokumentationsarbeten skiljer sig åt mellan förskolorna. Förskollärarna i studien anser att de är medupptäckare tillsammans med barnen, däremot kan vi inte se i det insamlade dokumentationsmaterialet att förskollärarna på något sätt synliggörs i dokumentation eller i pedagogisk dokumentation. En slutsats av denna studie är, att pedagogisk dokumentation är en levande process med reflektion och samtal med barn och kollegor. Däremot ses dokumentation som ett sparat dokument, utan någon reflektion.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka pedagogers kroppsliga och verbala handlingar i förskolan ur ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv. Fokus ligger på pedagogernas jämställdhetspedagogiska strategier samt deras positioneringar av barnen ur ett genusperspektiv. En fallstudie genomfördes på en avdelning i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Empiriinsamlingen pågick under två veckors tid och bestod av deltagande observationer samt informella och formella intervjuer med de tre verksamma pedagogerna på avdelningen. I resultatet framkommer att pedagogerna växlade mellan olika, ibland motsägelsefulla jämställdhetspedagogiska strategier. Detta medförde dels att olika strategier kunde ta ut varandra och få minskat effekt, exempelvis genom växlingen mellan könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dels att strategiernas svagheter kunde kompenseras genom växlingen till en annan strategi. Resultatet visar även att positioneringar användes som en del av det jämställdhetspedagogiska arbetet, exempelvis genom att pedagogerna positionerade barnen könsöverskridande. Slutligen framkommer att pedagogerna inte var konsekventa i genusarbetet då de i vissa situationer arbetade med att utveckla jämställdhetsarbetet men i andra situationer kunde positionera barn på sätt som riskerar att förstärka traditionella könsnormer. Studien bidrar med kunskap om hur pedagoger kan utveckla jämställdhetsarbetet genom ett medvetet användande av positioneringar och strategier i kombination med varandra.

Introduktion: I den perioperativa vården har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patienten och ska jobba preventivt för att undvika att vårdskador uppstår. När en patient genomgår en operation finns en ökad risk att utveckla trycksår, detta gäller även vid kortare operationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av uppkomst och prevention av trycksår inom dagkirurgi. Metod: Metoden var en deskreptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade öppna frågor. Intervjuerna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 15 operationssjuksköterskor. Resultat: Det framkom tre kategorier med sex underkategorier. I kategorin ”Vanligt med hudrodnad, men inte trycksår, beskrev operationssjuksköterskorna att det var vanligt att patienter fick en hudrodnad av tryck, men de hade ingen erfarenhet av att patienter utvecklat trycksår under operation. I kategorin ”Trycksårsförebyggande insatser utförs alltid” beskrevs vikten av att identifiera riskfaktorer hos patienten och att jobba preventivt mot trycksår. I kategorin ”Utebliven återkoppling om hudrodnader” beskrevs saknad av återkoppling om hur hudrodnader utvecklades efter operationen. Slutsats: Operationssjuksköterskorna hade erfarenhet av att patienter som opererats dagkirurgiskt fått en hudrodnad men inte trycksår. Hudrodnaderna behöver uppmärksammas, omhändertas och benämnas korrekt.

Syftet med denna uppsats är att problematisera jämställdhet i förskolan utifrån en språkligt diskursiv förståelse av positioneringar. Uppsatsen riktas mot verksamma förskollärares uppfattningar om jämställdhet relaterat till kön och pedagogisk miljö samt i ett förlängt perspektiv vilken jämställdhet som möjliggörs och vilken som exkluderas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av inspiration från tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och det är genom tolkning av denna teori resultatet analyseras, relateras och diskuteras. I det analyserade resultatet synliggörs diskursiva förståelser som härrörs till en essentialistisk och biologistisk syn på barns varande och blivande och relateras till vilka effekter på jämställdhet som därigenom kan uppstå. Informanterna har en vilja att sträva efter en jämställd förskola men tycks inte finna en diskursiv förståelse, vilket kan ses som sammanhang med alternativa uppfattningar, som möjliggör det. Istället positioneras barn i enlighet med maskulinitet som högre värderat i jämförelse med femininitet. Reflektioner och diskussioner i uppsatsen förs angående det ansvar som läggs på förskollärare gällande förskolan som en jämställd utbildande och undervisande diskurs och framställer en möjlig förklaring till varför detta arbete kan ses som vacklande.

Syftet med vår studie är att undersöka hur fritidshemmet positioneras i kommunala skolors hemsidors narrativ, samt söka se om narrativen har variationer som beror på demografiska och geografiska faktorer. Hemsidorna har analyserats genom narrativ analysmetod, med tillämpad positioneringsteori samt semiotisk bildanalys. I resultatet har vi funnit att narrativet konstrueras genom olika subjektpositioneringar och via olika former av symboliskt kapital, och därigenom utgör hemsidorna en del av fritidshemmets identitetsskapande. I vår analys har vi identifierat tre positioneringar av fritidshemmet på hemsidorna, det samverkande fritidshemmet, fritidshemmet med särställning och det upplösta fritidshemmet. Som slutsats kan via konstatera att utrymmet för fritidshem, att via hemsidorna, positionera sin verksamhets särprägel är begränsat.