Det här är en kvalitativ studie där syftet är att utveckla kunskap om hur lekmaterial används på en småbarnsavdelning utifrån ett genusperspektiv. Studiens frågeställningar är: Vilket lekmaterial väljer flickor respektive pojkar? Hur använder flickor respektive pojkar lekmaterialet? Vilka uppfattningar har förskollärare om lekmaterial i den pedagogiska miljön? Studien utgår från den feministiska poststrukturalismens teoretiska begrepp makt och positionering. För att besvara frågeställningarna har en minietnografisk ansats använts och data har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade bland annat att förskollärarna påverkar barnens val av lekmaterial och lekmaterialets placering har betydelse för hur ofta det används. Det är därför viktigt att blanda olika material för att förhindra att pojkar och flickor enbart väljer könsstereotypt material.

Sveriges utveckling till ett mångkulturellt och mångreligiöst land har de senaste decennierna förändrat vilka frågor vi möter och diskuterar med varandra. Religionskunskap som ämne ska ge elever möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. En mångfald präglat av kulturmöten där värderingar ställs mot varandra och eventuellt skapar kontroversiella frågor som vi måste lära oss att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma gymnasielärares upplevelser av att arbeta med kontroversiella frågor inom religionskunskapsundervisning i form av undervisningsmetoder, positionering av deras egna åsikter samt vad som anses vara kontroversiellt i religionsklassrummet idag, och varför.För att besvara syftet användes kvalitativ intervju där fem verksamma gymnasielärare intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av socialiseringsteori, sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begrepp som intersektionalitet, interkulturalitet och ”vi- och dem” samt islamofobi.Resultatet visade att lärarna upplever Islam, frikyrkor och samfund, HBTQ och kön/genus och tro och vetenskap som teman för vad som anses vara kontroversiellt att tala om i religionskunskapen. Den undervisningsmetod som främst förespråkades var det öppna samtalet, där elever får fördjupade kunskaper genom att ta del av varandras perspektiv på kontroversiella frågor. Lärarnas positionering av sina åsikter i relation till arbete med kontroversiella frågor utmärks av en gränsdragning mellan privat och personligt, var denna gränsdragning går varierar mellan lärarna men de som förespråkar öppenhet menar att detta skapar en hemmiljö i klassrummet som gör det lättare för elever att diskutera kontroversiella frågor. De som gör striktare dragningar mellan privat och personligt menar att transparens med sina åsikter kan leda till att elever anpassar till läraren i rädsla om att deras betyg ska påverkas om deras åsikter skiljer sig från lärarens.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer försöka få syn på hur pedagoger uppfattar och uttrycker sitt förhållningsätt i och kring barns lek. Uppsatsen utgår från frågeställningarna:Hur uttrycker pedagogerna sitt förhållningsätt i förhållande till barns lek? Hur kan dessa olika förhållningsätt ta sig uttryck i form av olika positioner hos pedagogerna? Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för vårt arbete utgörs av positioneringsteorin vilken bidrar med att skapa förståelse för hur pedagoger placeras eller placerar sig i förhållande till barn i leksammanhang.Som metod för att få svar på dessa frågor har en kvalitativ ansats valts, och inom ramen för denna har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken yrkesverksamma pedagoger.Resultatet av analysen visar att pedagogerna huvudsakligen positionerar sig utifrån sitt uppdrag som pedagoger som ser leken som ett medel för utveckling och lärande. Pedagogernas syn på lek har tydliga koppling till ett sociokulturellt perspektiv där barn ses som aktiva medskapare av sitt sammanhang. Det syns även att pedagogernas syn på barn så som den kommer till uttryck i undersökningen ligger till grund för hur de, medvetet eller omedvetet, positionera sig i och kring de leksammanhang som barnen befinner sig i.

Föreliggande uppsats berör förskollärares arbetsmiljö och kamp för bättre villkor. Tidigare forskning beskriver ett glapp mellan förutsättningar och krav, med konsekvenser för arbetsmiljön i förskolan och förskolepersonalens hälsa. Syftet med uppsatsen är att undersöka det motstånd som uttrycks i förskollärares berättelser om en bristande arbetsmiljö utifrån Förskoleupprorets material #pressatläge. Genom feministisk poststrukturell teori undersöks hur förskollärares språkliga motståndspraktiker och motståndssubjektiviteter villkoras diskursivt. Genom positioneringsbegreppet och med inspiration av en dekonstruktiv metodologi synliggörs hur förskollärare positionerar sig i relation till mångfaldiga och ibland motstridiga diskurser om uppdraget kopplade till framför allt nyliberalism och femininitet. Berättelserna i dokumentet både bekräftar och motstår dessa diskurser vilket gör motståndet flerfaldigt, mångtydigt och ibland motstridigt. Diskurser om professionen kopplade till omsorg, femininitet och självuppoffring samt en stark lojalitet till barn och kollegor existerar parallellt med diskurser om hållbarhet, lönsamhet, hälsa och rättigheter men även behov av få uppfylla sina egna ambitioner. Dualismen offer-/aktörskap dekonstrueras och vad som går att förstå som ett synliggörande av sitt eget ”offerskap” skrivs fram som ett potentiellt kraftfullt motstånd.

Musikindustrin är en tuff bransch med hög konkurrens. För att en musiker idag ska kunna bli framgångsrik gäller det att ha ett genomtänkt varumärke som kan representera musikerns image. Författarna av denna studie har kommit i kontakt med indierockbandet Out of Mind som är ett relativt nytt band och som vill lansera sig själva inom musikindustrin och öka sitt igenkännande hos deras målgrupp. För att på bästa sätt identifiera bandet och särskilja dem från konkurrenter bör därför en unik logotyp utformas. Syftet med studien blir därmed att undersöka hur man kan utforma en logotyp för ett band som förmedlar dess genre, värdeord och önskad positionering. En förstudie genomfördes som gav författarna insikt om vilken genre bandet identifierar sig med, hur de önskar positionera sig, och dess värdeord: hoppfullhet, kreativitet, gemenskap och mod. För att besvara studiens syfte utformades tre logotypförslag som värderades med hjälp av en enkätundersökning. Av värderingen framkom det att värdeordet hoppfullhet bäst visades genom cirkulära former som förmedlar en positiv känsla. Kreativitet visades bäst genom en kombination av linjer och mjuka former. Värdeordet gemenskap lyftes fram bäst genom en sammanhängande typografi. Mod lyftes fram bäst genom att använda sig av ett skarpt och hårt uttryck. Bandet tillhör genren indierock, som baserat på resultatet av värderingen, framställs bäst genom att kombinera en rockig och tuff känsla med mjuka och snälla former. Baserat på resultatet av logotypernas positionering framkom det att det är viktigt att inga aspekter i positioneringen motsätter varandra då det gör det svårt att utforma logotypen, så att den förmedlar alla delar av varumärkesidentiteten.

Studiens syfte är att utifrån barns perspektiv samt ett genusperspektiv studera barnskonstruktioner och tal under konstruktionslek samt att studera eventuella skillnadermellan pojkar och flickor.Studiens teoretiska referensram utgår ifrån barnens egen verklighet medutgångspunkt i könsnormer vilka kopplas till vad som ofta anses vara socialt accepterathos flickor respektive pojkar. Studien berör även hur barnen förhåller sig till dessakönsnormer.Studien gjordes med kvalitativa forskningsmetoder med en abduktiv ansats. Studienomfattar förskolebarn på två förskolor där insamling av empirin har skett viavideoobservationer.Det kan tolkas som att både flickor och pojkars konstruktioner var kopplade tillstereotypa könsnormer. Flickorna byggde bl.a. slott medan pojkarna byggde bl.a.robotar. Flickorna och pojkarnas tal skiljde sig åt då pojkarna i större utsträckning änflickorna använde talet till att förstärka sina konstruktioner. Flickornas tal handlade merom lekens innehåll och mindre om konstruktionerna.Slutsatsen är att konstruktionsleken blir en arena för stereotypa könsnormer därförskolebarnen positionerar sig i traditionella könsroller. Förskollärares närvaro ärviktig då dessa könsnormer ska motverkas av förskolan. Det är inte förskollärarnasdeltagande i leken som är viktig utan det handlar om förskollärarnas närvaro på ettobserverande plan i kombination med en medvetenhet om förekomsten av de stereotypakönsrollerna.

För att höja precisionen för ett positioneringssystem kan positionsdata från flera olika system kombineras. I detta arbete undersöks två metoder för kombination av positionsdata: kombination av väntevärdesriktiga estimeringar över tid och kalmanfiltrering (också benämnd som Standard Kalman Filtering). I arbetet undersöks hur kombinationen påverkar spridningen av den kombinerade datan genom tester utförda på data med varierande standardavvikelser. I arbetet undersöks också vilka avvägningar som behöver göras i valet mellan de båda föreslagna kombinationsmetoderna genom att jämföra minnesåtgång, exekveringstid och den resulterande spridningen för de båda metoderna. Resultatet av testerna visar att båda kombinationsmetoderna kan uppnå positionsdata med högre noggrannhet än vad positioneringssystemen uppnår var för sig. Kalmanfiltreringen presterar generellt sätt bättre och ökar dessutom den resulterande positionsdatans frekvens eftersom varje mätvärde från de olika positioneringssystem som kombineras resulterar i en ny estimerad position. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera förskollärares positioneringar av sig själva och av vårdnadshavare under inskolning av nya barn i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt var positioneringsteorin, och datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma förskollärare på avdelningar för yngre barn. Empirin utgjordes av transkriberingarna från de genomförda intervjuerna och detta har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades, reducerades, tematiserades och argumenterades. Tematiseringen gjordes genom kategorisering och kodning av transkriberingarna för att upptäcka vilka positioneringar som framträdde i materialet. Studiens resultat visade att förskollärare positionerar sig själva och vårdnadshavare på flera olika sätt i sina beskrivningar för inskolning av nya barn i förskolan. Förskollärarna positionerade sig själva bland annat som informant, förstående och anpassande. Några av förskollärarnas vanligast förekommande positioneringar av vårdnadshavare var positionen som oerfaren, otrygg och informant. Förskollärarnas positioneringar av sig själva och av vårdnadshavare kunde kategoriseras som antingen överordnade, likvärdiga och underordnade positioner. Utifrån resultatet framgick det att förskollärarna växlade mellan att positionera sig själva eller vårdnadshavare som överordnad, samt att detta ofta medförde att förskollärarna positionerade sig själva och vårdnadshavare som likvärdiga. Utifrån positionerna som presenterades i resultatet fördes en diskussion där det framgick att innebörden för den överordnade positionen varierade beroende på om förskollärarna positionerade sig själva eller vårdnadshavare som överordnad.  Slutsatserna som drogs var bland annat att förskollärares positionering påverkas av deras perspektiv och tidigare erfarenheter, samt att kombinationen av förskollärares pedagogiska och yrkesmässiga expertis tillsammans med vårdnadshavares expertis kring sina barn krävs för att barn och vårdnadshavare ska kunna erbjudas goda inskolningar.

I dagens Sverige tillkommer det i snitt ett nytt mikrobryggeri i veckan. Det finns nu ett ungefärligt  antal på 250 stycken mikrobryggerier i Sverige och dessa vill hitta en position  på ölmarknaden. Då alternativen för marknadskommunikation är begränsade för alko- holhaltiga produkter på grund av den svenska lagstiftningen får förpackningen en större roll som identitetskommunikatör. Syftet med studien är att undersöka hur fem svenska mikrobryggerier använder förpackningsdesign för att visuellt kommunicera det lokala till sin målgrupp. För att besvara syftet har i studien semiotisk analys, samtalsintervjuer och kvalitativ enkätundersökning valts som metod. Frågorna och analysen har fokuserats kring förpackningsdesignen. I resultatet framkom det att användning av neolokalism  syns i samtliga studerade förpackningar. De utvalda  bryggerierna vill framhäva en lokal förankring och gör detta genom förpackningarna, flera av respondenterna i undersökningen bekräftade en välvilja till det lokala.

Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera interaktion mellan pedagoger och barn på en fritidshemsavdelning med fokus på maktförhållanden. Som empirisk grund för arbetet ligger de observationer vi har gjort på ett fritidshem. För att analysera våra observationer har vi använt oss av positioneringsteori och intersektionell teori.En av studiens slutsatser är att olika pedagoger positionerar sig själv och barnen på olika sätt. Vi lyfter fram exempel på fyra olika pedagogpositioner. Dessa kallar vi en auktoritär, en kommunikativ, en närhetsskapande och en fostrande pedagogposition. Studien visar vidare att pedagogerna återkommande utmanar överordnade, underordnade och likvärdiga positioneringar bland barnen. Vi kallar detta för pedagogiska repositioneringar, och vi tolkar det som ett sätt att försöka utjämna ojämlika förhållanden i barngruppen. Olika kategoriseringar som kön, ålder och etnicitet verkar spela roll för vilka positioner som finns tillgängliga både för barn och pedagoger. Ytterligare ett resultat av studien är att kulturella berättelser, så kallade storylines, ofta verkar utgöra ramar för vilka handlingar och tolkningar som är tillgängliga för de inblandade. Dessa kan verka begränsande och befästande av positioner. / The purpose of this study to analyze interaction between educators and children at an after- school programme, focusing on power relations. To create the empirical data for this Bachelor's thesis we have performed observations at one after- school programme. The theoretical framework we used for the analysis is a combination of positioning theory and intersectional theory.Among our results we find that different educators position themselves and the children in different ways. We present and discuss four main pedagogical positions for educators that we identified in our field work. These are: an authoritarian educator position, a communicative educator position, an intimacy creating educator position and a fostering educator position. The study showed that the educators recurringly challenge superior, equal and subordinate positions among the children. We choose to call this phenomena pedagogic repositioning. It is understandable as an intent to remediate unequal relationships between children. In the study patterns emerge of how categories such as gender, age and ethnicity has importance for a person's available positions and repertoire of actions. Another result is that cultural stories called storylines often limits the actions and interpretations of the studies’ participants.