Ett starkt varumärke är nyckeln till att ett tjänsteföretag ska lyckas behålla en framstående position på marknaden samt för att urskilja dem från andra aktörer. Därutöver krävs det att företaget lyckas med sin positionering, det vill säga att när kunden eller intressenten får ett behov ska den kunna koppla företagets varumärke till just det uppkomna behovet. Vid etablering på en ny marknad är det viktigt att undersöka företagets positionering och varumärkesstyrkor på hemmamarknaden för att avgöra om dessa går att nyttja även på den nya marknaden, eller om de behöver anpassas. Fastighetsmäklarföretag har sett sin chans att internationalisera sig då allt fler svenskar väljer att köpa bostad utomlands. Ett av de mest populära länderna för svenskar att köpa bostad i är Spanien, detta med anledning av klimatet, atmosfären, arbetssituationer eller familjerelationer. Forskare menar att ett företag kan ha svårigheter med att imitera samma varumärkesimage på den internationella marknaden som på hemmamarknaden, det kan beror på faktorer som exempelvis kulturella och legala skillnader. Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska fastighetsmäklarföretag valt att positionera sitt varumärke på hemmamarknaden respektive den spanska marknaden samt utreda om de anpassar sin positioneringsstrategi beroende på vilken marknad de riktar sig till. I teoridelen användes befintliga teorier och modeller, i den empiriska delen utgicks detifrån den kvalitativa forskningsmetoden därdatainsamlingen begränsadestill intervjuer. Detta ansågs ge störst djupet i studien samt att det var den mest lämpliga metoden för att få ut den informationen som söktes från informantföretagen. Resultatet av studien visade att samtliga informantföretag vill förmedla ett enhetligt varumärke till sina kunder på de båda marknaderna för att öka tryggheten mot dem. Dock tyder resultatet på att fastighetsmäklarföretagen väljer att anpassa sin positioneringsstrategi på hemmamarknaden jämfört med den spanska marknaden då de huvudsakligen vill förmedla en dröm. / For a company to succeed it must have a strong and recognizable brand, this is the most important tool a company can use to be successful. If a company succeeds with its positioning, the client should be able to connect the company’s brand to their needs. When starting in a new market, it is important to examine the company’s positioning and brand strengths in the home market in order to determine whether they can use similar ideas in the new market, or whether the brand positioning need to be adapted. Real estate brokerage firms have seen their opportunity to internationalize due to that more and more Swedes are choosing to buy a property abroad. Spain is one of the most popular countries for Swedes to buy properties in, because of the climate, the atmosphere, work situations and family relationships. Researchers believe that a company may have difficulties imitating the same image in the international market as the home market, it may depend on factors such as cultural and legal differences. The purpose of this study was to investigate how Swedish real estate brokerage firms have chosen to position their brand in the home market and the Spanish market, as well as investigate whether they adapt their positioning depending on the market they are operating on. Existing theories and models where used and as for the empirical part, we have chosen to use qualitative research method and to limit the data collection to interviews. We believed this provided a greater depth to our study and that it was the most feasible way to get access to the information we sought from the companies that we interviewed. We came to the conclusion that all companies that took part in our study want to convey a united brand to its customers in both markets. However, we found that theychoose to alter the way of working their positioning strategy in their home market compared to the Spanish market.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.

Trådlös kommunikation mellan noder sker genom att skicka data över det trådlösa mediet, för att få kommunikationen att samspela har flertalet standarder utvecklats. En av dessa standarder är 802.15.4 med UWB PHY vars utformning är av en sådan karaktär att signalöverföringen blir störningstålig och osynlig för andra standarder. UWB används ofta till lokalisering och positionering, men kan även användas till en samtida dataöverföring då standardens utformning tillåter detta. Det var dock oklart med vilken prestanda detta kunde genomföras. Därför har den datakommunikationsprestandan undersöks. Den hypotes som följdes under arbetet var att ''genom att skicka data mellan positioneringsimpulserna möjliggörs användandet av samma enhet för positionering och datakommunikation, systemets prestanda påverkas då av MAC-metoden''. Ur hypotesen kom det tre frågeställningar: Vilken MAC-metod är lämplig för både positionering och dataöverföring? Är det möjligt att använda systemet för både positionering och dataöverföring genom att skicka data mellan positioneringsimpulserna? Vilken kommunikationsprestanda kan uppnås när systemet används för både postionering och dataöverföring? I arbetet bevisas hypotesen samt frågeställningarna med syftet att detta kunde komma att hjälpa till inom exempelvis robotiken, men även som ett alternativ till WiFi då UWB är både störningståligt och osynligt för andra standarder. Den iterativa metoden användes för att utveckla ett system som kunde lösa den kombinerade positioneringen och datakommunikationen. I prestandatesterna gick det att utläsa att hypotesen stämde förutsatt att parametrarna är korrekt. / Wireless communication between nodes is achieved by sending data over the wireless medium. In order to have communications interact different standards have been developed. One such standard is 802.15.4 with UWB PHY, designed such that the signal transmission becomes interference-resistant and invisible to other standards. UWB is often used for location and positioning, but the standard design also allows for a contemporary data transfer. However, it was unclear with what performance this could be implemented. Therefore, the data communication performance has been investigated. The hypothesis that was followed during the work posits that ''by sending data between the positioning pulses, the use of the same unit for positioning and data communication is made possible, and that the system's performance is then affected by the MAC method.'' Three questions arose from this hypothesis. Which MAC method is suitable for both positioning and data transfer? Is it possible to use the system for both positioning and data transmission by sending data between the positioning pulses? What communication performance can be achieved when the system is used for both positioning and data transfer? In this work the hypothesis and the research questions are verified with the intended purpose that it could be of help in the field of robotics and also as an alternative to WiFi, due to UWBs robustness and invisibility characteristics. An iterative process has been utilized throughout this work to build a system which could solve the combined positioning and data communication. In the following performance tests the hypothesis is verified, provided that the parameters used are correct.

I denna uppsats analyseras den debatt som ägde rum under sommaren 2018 och som handlade om Mr.Cool och låten ”Knulla barn”. Uppsatsen utgår från en konstruktivistisk språksyn och syftar till att identifiera de diskurser som kan påstås konstituera debatten. Intresset ligger i att åskådliggöra hur olika diskurser söker reglera vad som får och inte får yttras. Identifieringen av diskurser sker genom en analys av olika fragment ur debatten. I dessa fragment analyseras legitimerande strategier som debattdeltagarna tillämpar i samband med sitt deltagande. Ur legitimeringarna urskiljs sedan de olika diskursernas skilda positioneringar av samma referenter, exempelvis hur upphovspersonerna till låten tilldelas olika positioner beroende på diskurs. Analysen visar hur diskurserna upprättar skilda regelverk när det gäller vad som får yttras och inte. Det framgår även hur de olika diskurserna bildar skilda uppfattningar gällande hur språkbruk kan och bör kontrolleras. Avslutningsvis diskuteras kortfattat det ifrågasättande av yttrandefriheten som analysen identifierar, samt de eventuella språkstyrningseffekter som kan uppstå på internet och i sociala medier som en följd av dess utformning.

Studiens syfte är att undersöka vilka olika metoder förskollärare använder sig av vid högläsning och vilken betydelse dessa har för barns språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkt är det poststrukturalistiska perspektivet. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som dokumenterades med ljudinspelning, samt sju observationer som dokumenterades med anteckningar. Intervjuerna transkriberades i en kontinuerlig arbetsprocess efter varje intervjutillfälle, ljudinspelningarna lyssnades igenom och förskollärarnas svar skrevs ner ord för ord i separata dokument. Både intervjuerna och observationerna analyserades därefter med hjälp av en egenkonstruerad tabell där centrala och återkommande begrepp plockades ut under varje fråga. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av olika metoder vid högläsning, men att dessa varierar beroende på vilket syfte lästillfället ska ha och vilket typ av möte som ska ske. Den mest dominerande metoden var dialogiskt läsande, utifrån resultatet av observationerna visades det att denna metod till stor del kombinerades med de andra metoderna. Gemensamt för alla förskollärare i studien var att högläsningen uttrycktes ha en betydande roll i barnens språkutveckling och stimulerar olika aspekter av språket beroende på vilken metod som används. Förskollärarna lyfte att de är vitalt att ha inlevelse och arbeta på ett interaktivt arbetssätt med högläsningen. För att förskollärarna ska skapa en god läsmiljö och vara läsande förebilder ska deras roll i läsundervisningen vara stöttande, aktiv och inspirerande. Slutsatsen utifrån resultatet visar att förskollärarna genomför högläsningen på ett aktivt och utmanande sätt. Läsundervisning bidrar till att barnen får utforska, utvärdera, reflektera, erfara och analysera som omvärld samt olika typer av dilemman tillsammans med sin omgivning och själva. Resultatet pekar även på att det finns ett mönster i vilken metod som är mest förekommande och dominant i nuläget.

Detta är en observationsstudie vars syfte är att undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolans praktik utifrån ett genusperspektiv. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur ser pedagogernas språkliga bemötande med barnen ut i förskolans praktik? Vilka skillnader kan utläsas i hur pedagogerna bemöter flickor respektive pojkar? Denna studie utgår ifrån en feministisk poststrukturalistisk teori som ses som ett genusperspektiv då det grundar sig på att könsuppdelningen och tudelningen kvinnligt och manligt är socialt konstruerat och behöver ifrågasättas och överskridas för att generera att människan får fler sätt att vara på (Lenz Taguchi, 2004). Observationerna genomfördes på två förskolor och tio observationstillfällen verkställdes. För att besvara syftets frågeställningar har både kvalitativa och kvantitativa metoder tillämpats då fältanteckningar och observationsschema utgjorde datainsamlingen. Analysverktygen för studien är begreppen positionering och subjektivitet som är centrala begrepp inom feministisk poststrukturalism och möjliggör en läsning av resultatet i förhållande till könets betydelse i en språklig kontext. De områden som presenteras i resultatet för den första frågeställningen är: Pedagogernas språkliga bemötande vid tillrättavisning och pedagogernas språkliga bemötande i dialog med barnen. Andra frågeställningens resultat utgår ifrån kategorier som skapades utifrån tidigare forskning. Dessa kategorier är: Komplimang av egenskap, uppmanas att hjälpa till, slutna frågor, öppna frågor, namn i positiv bemärkelse och namn i negativ bemärkelse. Resultatet visar att flickor och pojkar positioneras, det vill säga placeras på olika sätt via pedagogernas språk beroende på deras biologiska kön under de observerade tillfällena.

Uppsatsen är en introduktion till positionering som retoriskt begrepp.  Jag tycker mig se en splittring i samhället och att en del av det övergripande problemet är att människor inte kan mötas i en diskussion utan, likt ett politiskt maktspel, tar avstånd ifrån oliktänkande. Om det finns en möjlighet att positionering kan vara en bidragande orsak till splittringen och det eskalerande debattklimatet så är det viktigt att vi förstår hur det fungerar.   Positionering är ett välbekant begrepp i vardagligt samtal, offentliga samtal och politisk diskurs. Dess betydelse och användning nyttjats också teoretiskt inom till exempel psykologi, sociologi och marknadskommunikation. Även i retorikvetenskapen är positionering välkänt och omdiskuterat, men där uppfattar jag att fenomenet ofta tas för givet. Det finns en implicit förståelse av positionering eftersom det utgör en viktig del av retoriken, övertalning blir överflödig utan alternativa positioner. Däremot saknar jag en explicit teoretisering av positionering som begrepp inom retoriken, vilket den här uppsatsen ämnar lägga en första grund för; min ambition är att uppmuntra en fortsatt granskning och retorisk teoretisering av begreppet positionering.   I första delen av uppsatsen presenteras en teoretisk genomgång av positionering förankrat i Kenneth Burkes dramatiska teori. I den andra delen tillämpas genomgången med en kortare analys där analysmaterialet består av kommentarerna till en film om köttproduktion publicerad på P3-Nyheters Facebooksida.   Sammantaget visar den teoretiska genomgången och delar av analysen på ett värde i att fokusera på positionering i en retorisk kontext. Uppsatsen bidrar även till en tydligare bild och en mer utvecklad förståelse av positionering och dess retoriska funktion.

De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget. Vi fick även tillgång till intern information som berörde företagetsvarumärkesidentitet. Uppfattningen om Taxi Göteborgs varumärkesimage har vi fått genomatt utföra en enkätundersökning med Taxi Göteborgs kunder. Vid analysen har vi sedanjämfört varumärkesidentiteten med varumärkesimagen för att få en bild av hur väl dessastämmer överens med varandra och om det finns eventuella skillnader. Vidare så har vi ävengjort en analys kring varför dessa likheter och skillnader har uppstått.Vår undersökning visar att det finns stora likheter mellan Taxi Göteborgs varumärkesidentitetoch varumärkesimage. Man vill uppfattas som pålitliga, tillgängliga och professionella, vilketäven vår kundundersökning visar att man faktiskt gör. Detta tror vi beror på att budskapetman vill sända ut genom varumärket grundar sig i företagets tre kärnvärden.Vi har även lyckats identifiera vissa skillnader som gör att det skapas ett visst gap mellanidentiteten och imagen. Dessa skillnader tror vi främst beror på att man tidigare inte har haften långsiktig varumärkesstrategi på företaget, vilket har lett till att vissa brister ivarumärkesuppbyggnaden har uppstått.

sänds ut av företagen störs och påverkas av många omvärldsfaktorer och det blir kontinuerligtsvårare sticka ut och kommunicera med marknadens konsumenter. Miljön är en faktor sompåverkar många av dagens industrier och så även bilbranschen. Tillsammans med nya asiatiskabilföretag och färre sätt att differentiera sig blir positionering och vilka argument somkoncentreras på i kommunikationen centralt.Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera hur stora bilföretag hanterarmarknadskommunikationen och de omvärldsfaktorer som påverkar meddelandet som förmedlastill konsumenterna. Målet är att slutligen kunna påvisa vilka specifika argument i budskapet somanses betydelsefulla. För att kunna uppfylla syftet gjordes en insamling av både primär likvälsom sekundär data som med en induktiv slutledningsmetod anpassades efter uppsatsensproblemformulering. Genom att använda ett hermeneutiskt, idealistiskt och rationellt synsätt iprocessen kan teorier om vinnande marknadsföring, positionering och omvärldsfaktorerkompletteras med tre empiriska intervjuer av representanter för bilföretagen BMW, KIA Motorsoch Toyota. I syftet att få ett mer neutralt perspektiv på situationen gjordes intervjuer medreklambyråerna Hundra Reklambyrå AB och Innovaform.Den empiriska undersökningen gav att bilföretag definitivt är medvetna om att bilindustrin är iett känsligt skede där de behöver vara noggranna i deras planering av vilka argument som skainkluderas i budskapet som ska sändas ut. De argument och produktattribut som ansesbetydelsefulla är exempelvis miljöinnovation, praktiskhet, prisvärdhet, design, säkerhet och enemotionell känsla till varumärket och dess bilar. Kvalitet är och kommer att vara ett centraltbegrepp i bilförsäljning, men dess storlek och utrymme i marknadskommunikationen minskar enaning.Jag har funnit att det är viktigt för många bilföretag att föra en aktiv marknadsföring, ständigtbevaka marknaden och ta till sig den feedback som fås av konsumenterna. En grundförutsättningför att överleva i bilindustrin är att ha en helhjärtad satsning på miljöinnovation och att det tillviss del måste implementeras i positioneringsstrategin. Vidare har jag funnit att säkerhet är ettcentralt argument för majoriteten av Sveriges bilägare och att det är betydelsefullt att ha enpositiv laddning till ett varumärke på bilmarknaden. / Uppsatsnivå: C

Den viktigaste förmågan en marknadsförare behöver är kapaciteten att bygga, underhålla, utveckla och skydda varumärken. Varumärken har idag en livsviktig roll för tillverkare av alla sorters produkter.För att lyckas på den globala marknaden räcker det inte med en bra produkt eller kvalitet. Även innebörden av ett starkt varumärke och dess varumärkesvärde är en nyckel till framgång. Enligt Kotler kan ett starkt varumärke ge effekter som ”A powerful brand enjoys a high level of consumer brand awareness and loyalty, and the company will incur lower marketing costs relative to revenues”.Inom lastvagnsindustrin med produkter mellan tillverkare som blir allt mer lika kommer varumärket att få en allt större betydelse. Kinesiska tillverkare är idag ett stort hot mot dagens globala ledare inom lastvagnsindustrin. Produkter från Kinesiska lastvagnstillverkare kan inom en snar framtid konkurrera med dagens globala tillverkare som Volvo och Daimler.Den export som i dagsläget sker av kinesiska fordon är främst lätta lastvagnar till utvecklande nationer i Mellan Östern, Afrika och Latin Amerika, främst nationer med regeringar med vilka den kinesiska central regeringen har goda relationer. Tillverkare inom fordonsindustrin med starka ambitioner om tillväxt har ett tydligt engagemang att etablera sina varumärken på den globala marknaden. Som China National Heavy Truck Corporation (CNHTC) arbetar kinesiska lastvagnstillverkare aktivt med att upprätta sitt varumärke på nya marknader främst utifrån ett lägre pris än redan etablerade konkurrenter.Syftet med studien är att beskriva och analysera betydelsen av varumärken och positionering i samband med utlandsetableringar inom fordonsindustrin.. Tidigare kunskaper inom marknadsföring och varumärkesstrategier utgör en viktig del till att förstå den helhet som studeras och lösa de problemformuleringar som definierats för studien och därmed har ett hermeneutiskt synsätt valts. Induktiv ansats har använts för att från verkligheten skapa mönster i det som studerats. Både primär och sekundär data har använts i studien som är av kvalitativ form. Urvalet är av strategisk karaktär.Den teoretiska referensramen utgår från väletablerade teorier kring varumärken, positionering och lansering av varumärken på internationella marknader. Även centralt ligger Porter modell forces of competition.Empirin bygger på sammanställningar av tre djupintervjuer med Volvo Lastvagnars marknads/marknadsföringschefer för lastvagnsverksamheten i Vietnam, Indonesien och Thailnad.Generellt sett så har alla de studerade kinesiska varumärkena positionerat sig i det tunga lastvagnssegmentet som ett billigt alternativ till de japanska och europeiska tillverkarna. Däremot brister man i kvalitet och service (uteslutet Dongfeng i Thailand) vilket då skadar varumärket som då som en synergieffekt påverkar Kina som trovärdigt tillverkningsland på den internationella marknaden. Vidare har man till en början haft god försäljning på sina lastvagnar, men när den så efterfrågade servicen inte kan levereras brister förtroendet för varumärket.