No description available.

Abstrakt Liksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strävar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvärld. Den problematik de står inför, samt hur de hanterar den då de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan västerlandet och resten av världen är kärnan i mitt arbete. Med postkoloniala frågeställningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den västerländska kulturen ger både dem vi beskriver, samt oss själva, när vi definierar "icke-västerländsk" konst på ett specifikt sätt. För att kanalisera de postkoloniala frågeställningar jag undersöker tittar jag närmare på utställningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 – 2007) eftersom den var en utställning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker. Således blir min frågställning: Vilken representationsproblematik ställs konstmuseer inför när de ställer ut icke-västerländsk konst? Hur hanterades denna problematik i utställningen Africa Remix? Jag har arbetat utifrån ett socialkonstruktionistisk perspektiv och undersökningen görs inom den postkoloniala teoribildningen som kan sägas sträva efter att analysera och belysa hur och varför maktrelationer ser ut som de gör idag och visa på samband som kolonial och neokolonial retorik döljer. Arbetet belyser hur svårt det är att implementera insiktsfulla och självreflekterande perspektiv på den egna positionen, som museum, men framförallt som ett "västerland" med blicken riktad mot resten av världen. Gestaltningen består av två kompletterande bildspel där det ena lyfter upp och belyser frågor som Africa Remix behandlade i sin utställning, men som sällan gjordes explicita i utställningsrummen. Medan det andra ställer frågor utifrån ett mer teoretiskt förhållningssätt och utgår mer ifrån den teoretiska undersökningen. Syftet är att väcka funderingar kring ämnet och kommunicera problematiken på ett mer visuellt sätt.

This thesis in Global Development has looked at the personal experiences of non-European medical doctors that have migrated to Sweden to find out what they have encountered during the process of trying to obtain a Swedish medical license and if there are signs of discrimination. Sweden has a shortage of doctors, but has not resorted to brain drain. Contrary, it is difficult for non-European doctors to work as doctors in Sweden. This thesis has used a qualitative research strategy and five non-European unemployed doctors that were trying to get Swedish medical licenses as well as one non-European doctor that was working, were interviewed. Empirical data from a seminar with Swedish doctors about the pro-cess that foreign doctors have to go through to be able to work in Sweden has also been used in this thesis. The results showed that doctors from non-European countries have stricter requirements to fulfill in order to be able to practice medicine in Sweden than doctors coming from European countries. The system for accepting foreign doctors and validating their competence was flawed. The pro-cess was confusing, frustrating and unnecessarily long. Although there was no direct discrimina-tion or prejudice, European doctors were favored by the system. / Denna C-uppsats i Global Utveckling har tittat på personliga erfarenheter av icke-europeiska läkare som har migrerat till Sverige för att ta reda på vad de har stött på under processen av att skaffa svensk läkarlegitimation och om det finns tecken på diskriminering. Sverige har brist på läkare, men har inte tillgripit ”brain drain”. Tvärtemot är det svårt för icke-europeiska läkare att arbeta som läkare i Sverige. En kvalitativ forskningsstrategi har använts och fem icke-europeiska arbetslösa läkare som försökte få svenska läkarlegitimationer samt en icke-europeisk läkare som arbetade intervjuades. Empiriska data från ett seminarium med svenska läkare som handlade om processen som utländska läkare måste gå igenom för att kunna arbeta i Sverige har också använts i denna C-uppsats. Resultaten visade att läkare från icke-europeiska länder har strängare krav att uppfylla för att kunna arbeta som läkare i Sverige än läkare som kommer från europeiska länder. Systemet för att ta emot icke-europeiska läkare och validera deras kompetens var bristfällig. Processen var förvirrande, frustrerande och onödigt lång. Även om det inte fanns någon direkt diskriminering, så var europeiska läkare gynnade av systemet.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms förorter våren 2013. Fokus ligger på att identifiera övergripande gestaltningsmönster vad gäller händelserna, de inblandade aktörerna och Husby som område. Med hjälp av en översiktlig innehållsanalys av samtliga bilder publicerade på nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av åtta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utsträckning låter enstaka dramatiska bilder representera större skeenden och att de inblandade aktörerna och Husby som område gestaltas utifrån stereotyper som tidigare forskning har visat är vanlig i mediebilden av kriser och förortsområden. Antal ord: 13 031.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden. Om det visade sig finnas sådana strategier var även syftet att undersöka vilka dessa bestod av. För att förstå ungdomarnas beskrivningar av sina bostadsorter har arbetet tagit avstamp i ett retoriskt perspektiv. För att lyfta upp resultatet av den retoriska analysen i ljuset av ett historiskt, samhällskritiskt samt maktkritiskt perspektiv har postkoloniala teorier även tillämpats på materialet. Slutsatsen som dragits av arbetet är att ungdomarna använt sig av diverse retoriska strategier för att skapa svängrum, eller utrymme, genom att växla mellan de olika bilderna. Det som till en början framträder endast som kontradiktioner är också ett sätt att forma ett handlingsutrymme. Det blev bland annat tydligt att begreppet förort  haft en central roll för ungdomarnas växlingar i perspektiv. Genom det postkoloniala perspektivet har man kunnat dra slutsatsen att flera av de intervjuade ungdomarna internaliserat den negativa bilden av sig själva och att de anammar medias negativa beskrivningar av deras bostadsområden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt facklitteratur avsedd för lärare och lärarstudenter i ämnet svenska som andraspråk reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med stöd i framför allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom ämnet andraspråksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom förmedlingen av en statisk kultursyn, förenklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats är att detta riskerar att få kontraproduktiva konsekvenser för andraspråksundervisningen och att lärare i svenska som andraspråk behöver ett medvetet kritiskt förhållningssätt i sin hela förståelse av ämnet.

I vår iver att hjälpa utvecklingsländer tror jag att vi eventuellt är med och på nytt skapar en maktposition gentemot utvecklingsländerna, en ny slags kolonisering. Kanske borde västvärlden ta ett steg tillbaka och först lära sig om andras kulturer och vara mer lyhörda inför vart och vilka behov som behövs, istället för att bara anta att de ska och vill bli en kopia av västerlandet. Syftet med uppsatsen är att utifrån en analys av tre självbiografiska verk få bredare kunskap om vilka former av påverkan som volontär- och biståndshjälp kan ha på mottagarländernas kultur samt att diskutera om volontär- och biståndshjälp indirekt upprätthåller västerlandets fortsatta globala maktposition    Min valda teori är postkolonialism med fokus på Saids Orientalism. Då postkolonialismen till viss del utgörs av språkliga maktstrukturer, har jag valt att utgå från metoden närläsning som går ut på att analysera språk och strukturer i litterära verk. Undersökningen visar att främst volontärhjälp påverkar mottagarländerna på ett negativt sätt och är med och bidrar till att bevara gamla koloniala strukturer. Biståndshjälpen är mer försiktig och påverkar inte i lika stor mån.

The aim of this research is primarily to examine and explore how imperialism/colonialism is depicted in teaching material from 1929 through to the present day and the changes which may or may not have occurred. This research’s point of departure is postcolonial theory and Edward Said’s harrowing critique of other cultures inaccurate representations in literature; reinforced with the West’s tendencies to portray the East as culturally and intellectually inferior. Previous research has indicated that Western perspectives still dominate textbooks and even suggests that old prejudices are alive and well. This investigation has even a dual-purpose, that is, to determine if the teaching aids meet the requirements of a good textbook, as stipulated by didactic researcher Tom Wikman. Wikman has devised principles to interpret the quality of a textbook which will thus be applied as analytical tools in conjunction with this research. The results of this study reveal, in correlation with previous research that Western perceptions of other cultures are still an issue in modern teaching aids. Despite the exception of one textbook’s attempt to incorporate a more sympathetic viewpoint, a rigid dichotomy between ‘us’ and ‘them’ is nonetheless upheld in the texts. Furthermore, the results allude to that outdated ethnocentric tendencies are seemingly ubiquitous in recent teaching materials, whether the authors are conscious or unconscious of this. To conclude, based on Wikman’s interpretation principles none of the teaching aids fulfil all the requirements of a good textbook.