The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ”Stop volden” (”Stop the violence”). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library. The concept of the living library and its rhetorics about prejudices and meetings are analysed from The Living Library Organiser’s Guide, published by the Nordic council of Ministers. The rhetorics are related to the practice in the public library, methodologically based on an inquiry and interviews with four librarians and one living book. The results from my research indicate that the living library is part of the politics of cultural diversity, a creed that supports the idea of recognizing diverse cultures in order to gain knowledge, understanding and a peaceful coexistence in society. The main impression of the rhetorics of the handbook indicates however that the cultural representation of the event is essential and static. The other as different and opposed to an implicit norm is therefore reproduced. The public library however shows a different way where the representation of stereotypes is less obvious and the actual meeting between human beings is essential. The results from this study indicate that the living library is a way for the public library to market itself as an organisation associated with human rights and a new exciting image.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the descriptions of characters and settings in four autobiographies. The main question is: What picture of women and men, of the West and the Orient do these books provide? To answer this question we have formed three sub questions, which are: In what ways are main and minor characters described? In what ways are the key settings, and the Western and Oriental societies described? Which themes are dealt with, and from what points of departure? The theoretical framework is based on a postcolonial theoretical perspective, where the concept of binary opposites and Edward W. Said’s ideas about orientalism are crucial. The method used is a textual analysis. To analyze the material, a number of analysis questions were designed with the main question, and its sub questions, as a basis. The result shows that descriptions of characters and settings have dramaturgic functions of forming a background to the story. Accordingly, the same features may be described in either negative or positive terms, due to what aspect of the story the book currently deals with. The conclusion suggests that colonial stereotypes are evident today in popular literature, such as these autobiographies, in fact, they are even stronger than they used to be. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om <em>Dagens Nyheter</em> och <em>Svenska Dagbladet</em>, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.  </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling <em>The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership</em>.<em> </em><em>A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid</em> (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – <em>Vi</em> – ses som rationella, medan <em>De Andra</em> – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen <em>Vi</em> och <em>De Andra</em>. I vår undersökning står västerlänningarna för <em>Vi:</em>et medan den haitiska befolkningen är <em>De Andra</em>. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen.</p><p>Våra frågeställningar är: </p><ul><li>Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag?</li><li>Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna?</li><li>På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer?</li></ul><p>Undersökningen visar att både <em>Dagens Nyheter</em> och <em>Svenska Dagbladet</em> framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning.</p><p>Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.   Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – Vi – ses som rationella, medan De Andra – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen Vi och De Andra. I vår undersökning står västerlänningarna för Vi:et medan den haitiska befolkningen är De Andra. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen. Våra frågeställningar är:  Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag? Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna? På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer? Undersökningen visar att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning. Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet. Uppsatsens jämförelse av främlingskapsskildringar under två skilda perioder i Sveriges historia visar hur romanerna bidrar till en större förståelse för hur distansering från och diskriminering av ”den andre ” oavsett utgångspunkt manifesteras på liknande sätt och kan utlösa liknande identitetskonflikter för individen.

Den här uppsatsen utgår från hypotesen att även om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium så kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska världsmarknaden; och detta har i sin tur påverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet där Väst uppfattas som ett ”facit” kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar på är framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan år 2000 och 2010. Den här uppsatsen dra slutsatsen – här presenterad i breda drag – att det är väldigt få undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet på Afrikas historia som sin utgångspunkt. Författarna till de artiklar som analyseras strävar båda efter att kritisera en förlegad syn på Afrikas historia men då de inte är tillräckligt tydliga när det kommer till den eurocentriska diskursens inflytande över historieskrivningen så anser jag att de lämnar allt för många, viktiga frågor obesvarade. Det står dock klart att ”lösningen” på Afrikas många problem inte enbart kan bygga på västerländska modeller och västerländskt tänkande utan vi bör snarare försöka konstruera en historieskrivning som erkänner nödvändigheten av ett flertal diversifierade utgångspunkter och perspektiv på den globala ekonomin.

My study focuses on how heterosexuality became, and still is, the norm for sexuality in Namibia. My aim is to through interviewing young academics from University of Namibia and by using discourse analysis, queer- and postcolonial theory, try to find out how these young academics perceive sexuality. My findings are that my respondents perceive heterosexuality to be natural, normal and given by god, and that they perceive homosexuality to be ”a big no-no”. There are certain institutions in the Namibian society that regulates how the Namibian people thinks about sexuality, and my findings are that these are Christianity, culture, family, government, and the traditional picture of a good man and a good woman. The heteronormativity is present in many spheres of the Namibian society, and this study shows how.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet. Det framgår också att projektet i sig är ett motstånd mot rådande samhällsstrukturer.

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers. Resultatet är tydligt och visar att ett gemensamt tema i alla filmer är att vi i princip känner och sympatiserar med de amerikanska soldaterna hela tiden. I tre av filmerna är amerikanerna alltigenom goda, men i de andra tre är bilden något tvetydig då amerikanerna är både goda och onda samt rationella och irrationella. När det gäller fienden är de i alla filmerna oftast ansiktslösa, primitiva och brutala, och de får heller aldrig komma till tals, förutom i We Were Soldiers där de tidvis framställs som människor med känslor. Även sydvietnameserna skildras i filmerna som ansiktslösa och primitiva och när de syns framställs de nästan alltid som offer. Det är påtagligt att den postkoloniala spegeln existerar i alla de analyserade filmernas diskurs och att det ideologiska budskapet, med väst som dominerande och mer civiliserad, reproduceras genom filmerna. Vidare används både konnotationer och mise-en-scéne för att framföra och förstärka det postkoloniala budskapet. Den förändring som skett i filmerna är framförallt hos amerikanerna som först associerades som goda för att sedan bli mindre goda, en förändring är också att vi får inblickar i hur fienden tänker och känner. / The aim of this study is to investigate six American Vietnam war films, and to study how western and oriental cultures are depicted from a postcolonial perspective. The descriptions of the Americans, the enemy and the South Vietnamese have been studied from this perspective. This is examined by drawing connections to theories and concepts such as semiotics and ideology as well as using methods such as discourse analysis, mise-en-scéne and film analysis. The study also investigates if there has been a change in the descriptions of the films when it comes to the postcolonial perspective. The research includes: The Green Berets, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Platoon, Full Metal Jacket and We Were Soldiers. The comprehensive research question is: How are those involved in the war and their cultures depicted in relation to each other in the analysed films? The results clearly point out the common theme; west and east are each others opposites and the audience sympathises with the American soldiers at most times. In three of the movies the Americans are thoroughly good people, but in the other three films the picture is somewhat ambiguous since here the Americans are good and evil as well as rational and irrational. Concerning the enemy, they are frequently described as faceless, primitive and brutal in all films, except in We Were Soldiers where they occasionally are depicted as human beings with feelings. The South Vietnamese people are portrayed as faceless and primitive in the films as well, and when they are visible, they usually are portrayed as victims. It is obvious that the postcolonial mirror exists in the discourse of all the analysed films, and that the ideological message with the western world as dominant and more civilised is reproduced. Furthermore, both connotations and mise-en-scéne are used to convey and strengthen the postcolonial message. The changes in the films occur above all within the Americans. To begin with, they are associated as good and next they become less good. Another example of change is that we get glimpses of how the enemy thinks and feels.