Den här studien avser att undersöka lärares skönlitterära urval i svenskundervisningen. Syftet är att få insikt i den utomeuropeiska litteraturens roll i svenskundervisningen. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Vilka faktorer uppger lärare ligger till grund för deras urval av skönlitteratur? I vilken omfattning säger lärare att de använder utomeuropeisk skönlitteratur i undervisningen, jämfört med den europeiska? och Vad ser lärare för kulturellt värde i att använda utomeuropeisk litteratur?  Teorierna som ligger till grund för studien är Stephen Balls modell för ämneskonstruktion och postkolonial teori. Den metod som används är en enkätstudie av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkäten gjordes och skickades ut genom Googles enkätprogram. Genom enkätsvaren kan tre teman identifieras, som handlar om vilka faktorer som påverkar urvalet, hur den utomeuropeiska litteraturen används och vilken litteratur som är mest central för ämnet. Deltagarna är verksamma lärare på gymnasienivå.  Utifrån lärarnas enkätsvar framgår det hur de konstruerar undervisningen. Lärarna arbetar oftast elevfokuserat utifrån bestämda temaområden, där skönlitteraturen väljs utifrån det formulerade området. Generellt ser lärare stora möjligheter med att använda utomeuropeisk litteratur i sin undervisning, trots att de i stor utsträckning väljer främst europeisk litteratur. Lärare ser ändå potential i att lyfta frågor om allmänmänsklighet och tolerans, som inte kan belysas lika tydligt annars. Dock resonerar fortfarande flera lärare att stora delar av den europeiska kanonen är viktiga att lyfta i undervisningen. Slutsatsen är därför att lärare har som vana att använda ett eurocentrerat urval trots att de ser stor potential i att använda utomeuropeisk litteratur. / This study wants to investigate teachers’ choice of literature in the Swedish subject. The aim is to gain insight in the foreign literatures’ role in the Swedish teaching. The research questions that the study is based upon are: What factors are, according to the teachers, affecting their choice of literature? To what extent are teachers using foreign literature? and What cultural value do teachers see in using foreign literature? The theoretic basis consists of a model by Stephen Ball about how subjects are constructed and postcolonial theory. The method that the study uses is a survey, measuring both quality and quantity. The survey was made and sent out through Google Survey. The participants are teachers in the Swedish subject who are active in the profession. Three themes are evident through the answers, the factors that affects the choice of literature, how teachers use the foreign literature and what literature that is considered most important.  The teachers work mainly towards the students’ needs, with specific literary themes, where literature is chosen to fit the theme of the teaching. Generally, teachers see potential in using the foreign literature as teaching material, although they mainly use European literature. The teachers consider using foreign literature as a potential of raising topics about universal humanity and tolerance, that would not have been included otherwise. However, they still perceive the European-centered canon as important to include. The conclusion is that teachers tend to use a European based selection of literature, despite seeing a large potential in using foreign literature to develop democratic and humanitarian views on the world.

Centralt i detta arbete är att undersöka hur islamofobi tar sig uttryck i klassrummet under religionsundervisningen samt vilka didaktiska metoder som finns att tillgå och används av verksamma lärare. Genom kvalitativa strukturerade intervjuer via e-mail delar fyra lärare, från olika delar av Skåne, med sig av sina erfarenheter i arbetet mot islamofobi och islamofobiska uttryck i skolan. Med stöd av teoretiska perspektiv som Postkolonial teori, Orientalism och Interkulturell religionsdidaktik samt tidigare forskning analyserar vi den insamlade empirin och sammanställer ett resultat som visar att metoder som studiebesök, personliga berättelser, filmvisning samt ett inifrånperspektiv är sådant som både tidigare forskning och verksamma lärare finner gynnsamma i arbetet mot islamofobiska uttryck i skolan.

This work is a postcolonial study of educational books for the subject of history for upper secondary school. The purpose is to analyze to which extent the educational books fulfill the demands from the Swedish school curriculum to offer education which supports multiculturalism and international views. The work thereby studies in which way non-European countries are depicted in the educational books, to ascertain whether the books are eurocentric or not. To do so, postcolonial theory has been used to function as a means of analyzing the texts. The method used is text analysis to be able to ascertain attitudes or stances that the authors show with which words they choose to describe non-European countries and cultures. The findings show that both books are eurocentric in the way they portray non-Europeans, however to different extents. Alla tiders historia problematize their use of perspective less than Epos. Alla tiders historia makes use of many choices of language which strongly suggests that pupils reading it might get a view on history that strongly favors European exceptionalism, that is, the view that Europe was exceptional and therefore able to dominate other countries. This view does not allow for a deeper understanding of the multifaceted mechanisms which made possible European conquest. Instead this view allows for a simplistic reduction of history, which does not encourage students critical thinking of why the world is at it is today, and which processes shaped the world. This goes against what the curriculum states should be one of the aims of the subject of history, and the aim for the whole school, which is that students should be prepared to function in and be able to navigate a multicultural society. Lastly, an alternative route is proposed, grounded in Alan Singers proposition for a Global History with a social studies approach.

Den här undersöker hur personer som engagerat sig i Radiohjälpens insamling Musikhjälpen känner och resonerar kring sitt engagemang, utifrån teorier om postkolonialism och orientalism. Tidigare forskning har argumenterat för att maktförhållanden och föreställningar om ‘oss’ och ‘andra’ reproduceras inom den internationella välgörenhetsdiskursen. Intervjuerna i den här studien har visat att berättelser om, och engagemang för, ‘andras’ lidande är djupt sammanlänkade med föreställningar om Sverige, Väst och ‘andra’. Genom att ‘andra’ förstås som lidande, okunniga, opålitliga och ojämställda förstås ‘vi’ som dess motsats. Studien visar vidare att konstruktionen av ‘oss’ och ‘andra’ också är genomsyrad av föreställningar om genus, kön och ålder. Jag argumenterar för att dessa föreställningar också får konsekvenser för hur orsakerna till ‘andras’ lidande förstås, vilka som anses förtjäna och vara tillgängliga för hjälp och hur västerländsk kontroll legitimeras. Dessutom visar studien hur den koloniala diskursen fortfarande formar hur vi förstår ‘andra’ och ‘oss själva’.

Throughout the centuries artists have used art to express their identity. Art can be used as a tool to question stereotypes and conventions that shape our societies. Black artists emerging from the Civil Rights movements in America questioned social injustices and prejudiced violence that was targeted towards black people. Jean-Michel Basquiat (1960-1988) was an artist who went against the status quo of a predominantly white art world in America during the 1980s. Basquiat’s art presents a fragmented vision of a colonized” self” in search of reassurance for being a black man and artist during a time when black peoples right where less than equal.Considering recent historic events that has reshaped the conditions and rights that black people and other ethnic minorities hold in American society, it is only suitable to re-read Basquiat’s art all over again through a post-colonial perspective. This is done in order to seek answers to how colonialism and other forms of institutionalized racism has shaped the world. Whose results could prove beneficial for current discourses regarding society’s ethical and racial ethical dilemmas.

Swedish Christian mission has a long tradition of sending missionaries abroad. The missionaryaim has been to spread the word of God, start congregations and fight poverty in the so-calledthird world. With the post-colonial awakening that has shed light on the hegemony that theglobal West has applied to the global South, critical voices have been raised against this typeof aid. This study wants to apply a post-colonial perspective which aimed to examine themission documents of the three denominations; Svenska alliansmissionen, Equmeniakyrkanand the Evangeliska frikyrkan, in order to examine how the views of each denomination on thephenomena of mission differ. This study also aimsto illustrate possible hidden power structuresin the texts of the communities. By applying a critical comparative discourse analysis in relationto a postcolonial theory, the content of the ecumenical documents was nuanced has been foundthat all three denominations base their missionary views on the same biblical quote and thusshare a consensus regarding the phenomenon. Further, three themes were disclosed within thetexts: Mission positivity, Colonial reflection and Eurocentrism. The only denomination thatmediated a colonial consciousness in relation to missions was Svenska alliansmissionen.Mission positivity and Eurocentrism were found in all three denominations. The result of thestudy is that all denominations carried out a form of a neo-colonial mindset through the notionsthat write about the missionaries in the global West the recipients in the global South. Thismakes visible a characteristic colonial discourse of all three communities in which they have aview of themselves as socio-culturally and socio-economically superior.

I uppsatsen undersöks den didaktiska potentialen i två verk som behandlar temat hedersrelateratvåld och förtryck. Det är en känslig samhällsfråga som kan leda till stigmatisering av folkgrupper eller personer med vissa religiösa trosuppfattningar. För att behandla frågan i undervisningen krävs det att läraren gör en didaktisk läsning för att kunna planera undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. I denna uppsats har temat HRV och risken för stigmatisering undersökts i två verk utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv och postkolonial teori. Det görs genom en didaktisk läsning av romanen Stjärnlösa nätter (2011) av Arkan Asaad och den självbiografiska romanen Vem har sagt något om kärlek? (2021) av Elaf Ali. Böckerna visar en komplex bild av hur hedersnormer påverkar ett kollektiv, både i Sverige och karaktärernas hemländer. Analysen visar en skillnad mellan hur manliga och kvinnliga karaktärer drabbas på olika vis till följd av de traditionella könsrollerna som präglar deras liv. För de kvinnliga karaktärerna är en stark oskuldsnorm orsaken till det förtryck och våld som de utsätts för. Kvinnans sexualitet är centralt för det hedersförtryck som uttrycks i böckerna. För de manliga karaktärerna ställs krav på att bevara familjens heder och försörja familjen. I båda böckerna görs ett samband mellan kultur och hedersnormer vilket kan bero på författarnas bakgrund och upplevelser. Böckerna öppnar upp en möjlighet att diskutera vad HRV är, vilka som utsätts för det, vilka förtryckarna är och vilka orsaker som finns för förtrycket.

No description available.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>