No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt problem i Sverige och medför stora samhällskostnader. Diskbråck är en skada som kan orsaka smärta vid lumbala ryggproblem och livstidsincidensen av symptomgivande diskbråck ligger någonstans mellan 1.3-5.3%. I Sverige rekommenderas konservativ behandling vid diskbråck i ländryggen framför operation, det finns dock indikationer som kan tyda på att det behövs en operation exempelvis ischiassmärta som strålar nedanför knäleden. I Sverige under 2013 utfördes 2262 diskbråcksoperationer. Träning med fysioterapeut postoperativt har visat sig ge snabbare förbättring och bättre slutresultat. Eftersom det finns olika träningsmetoder för postoperativ rehabilitering ser vi ett behov att sammanställa detta. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa de träningsinterventioner inom fysioterapeutisk rehabilitering som beskrivs i litteraturen för postoperativt lumbalt diskbråck. Metod: Datainsamlingsmetoden har skett genom att söka i databaserna PubMed, CINAHL,Web of Science och Google Scholar. Totalt inkluderades 14 studier. Resultat: Litteraturöversikten visar att sju olika träningsinterventioner har använts för postoperativa lumbala diskbråck. Resultatet presenterar också vilken form av övningar, volym, frekvens, intensitet, duration och postoperativ start. Konklusion: Det är skillnad gällande upplägg även inom samma träningskategori i de separata studierna. Tydligheten kring programmen är något som kan förbättras i framtida studier för att enklare tillämpa klinisk implikation.

Introduktion: Coronar arteriell bypass-operation (CABG) är en stor operation som ofta innebär större livsstilsförändringar för patienten. Sjuksköterskan behöver vara medveten om de delar i livskvaliteten som påverkas efter CABG för att kunna förebygga eventuella försämringar i livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar arteriell bypass-operation. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en urvalsprocess och kvalitetsgranskning. Vid slutförd granskning återstod 10 artiklar där två huvudteman växte fram. Resultat: Resultatet redovisades i två huvudteman med tillhörande underteman. Det första huvudtemat var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra huvudtemat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. Slutsats: Många patienter upplevde en förbättring i livskvaliteten. Patienternas livskvalitet innan operationen hade betydelse för hur livskvaliteten blev efter. Sjuksköterskan behöver fokusera på att patienten får tillräckligt med information och stöd innan och efter operationen för att patienten inte ska ha orealistiska förväntningar av hur livskvaliteten kommer att bli efter operationen.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården.  Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi.  Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien. Materialet bygger på tolv intervjuer med patienter och analyserades utifrån Giorgis analysmetod.  Resultat. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal är den generella strukturen av patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård. Den generella strukturen blev resultatet av de två teman, förhållningssätt och förutsättningar, dataanalysen gav. Dessa teman framkom av åtta subteman; kommunikation, information, förmåga, förväntningar, medbestämmande, bemötande, lyhördhet samt stöd. Patienterna var så delaktiga de önskade och uppvisade ett stort självförtroende till att vara självbestämmande i sin egenvård. Humorns betydelse var ett oväntat fynd i materialet samt att patienterna hade svårt att skilja vårdpersonalens olika professioner åt.  Konklusion. Interaktion och samverkan mellan patienten och vårdpersonal är väsentlig för att patienten ska uppleva delaktighet, samt att tydliggöra sjuksköterskans betydelse för preoperativ information.

Bakgrunden till studien kommer från att totalt under året 2021 fick 1 472 500 personer i Sverige en kirurgisk åtgärd. Det är av en stor vikt att redan på uppvakningsavdelningen kunna använda omvårdnadsinterventioner för att lindra smärta och ångest som uppkommer i samband med operationer. Inom standardvården behandlas patienternas smärta med paracetamol, COX-hämmare eller NSAID men många gånger behandlas smärta med opioider. Dessa kan behövas sänkas i dos eller avbrytas på grund av dess biverkningar. Blir patientens postoperation inte hanterad korrekt kan det leda till ett oönskat resultat och patientmissnöje. Det kan påverka patientens återhämntning samt ge en risk för smärtproblematik och en ökad risk för återinläggning. Musik har använts inom andra vårdsammanhang och i tidigare studier visar det att behaglig musik aktiverar positiva känslor. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsintervention med musik som symtomlindring inom postoperativ vård. Metoden är baserad på Polit och Beck (2021) nio steg och de vetenskapliga artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet är baserat på sju artiklar som redovisar att omvårdnadsintervention med musik inom postoperativ vård kan reducera smärta och ångest, illamående och kräkning samt minskning av opioider och smärtstillande. Slutsats visar att musik kan användas som omvårdnadsintervention som symtomlindrande inom postoperativ vård.

Smärta är en unik och subjektiv upplevelse. Smärtlindring är en viktig del av en akutsjuksköterskas arbetsuppgifter och det är av vikt att varje patient erhåller en god smärtlindring. I dagens sjukvård så har delaktighet fått en tydligare roll, patienten ska kunna vara med och påverka sin behandling genom att i större utsträckning involveras i behandlingen. En form av smärtlindring som ges under och efter kirurgi är epiduralanalgesi (EDA) och till den kan det kopplas en bolusknapp så att patienten själv kan ge sig bolusdoser av smärtlindring epiduralt, detta benämns patientkontrollerad epiduralanalgesi (PCEA). Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av patientkontrollerad epidural analgesi (PCEA) i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer. Kvalitativa intervjuer användes som metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken patienter som genomgått kirurgi på grund av gynekologisk cancer. Urvalsmetoden som användes var bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades och insamlade data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att patienternas upplevelser av PCEA kan delas in i tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Kategorierna är (1) upplevelse av information (2) upplevelse av att ta beslut (3) upplevelse av smärtlindring. Resultatet påvisar att patienterna var nöjda med PCEA som smärtlindring. Informanterna erhöll informationen i olika mängd och på olika tidpunkter, dock var informanterna nöjda med den informationen de själva delgetts. Att själva kunna besluta om att ta och även kunna ge sig själv en bolusdos var något som de fann en trygghet i. Denna regim av smärtlindring har för patienterna medfört att de upplevt sig delaktiga i sin vård på ett direkt och tydligt sätt. Informanterna kände trygghet i att både ge sig analgetika inför aktivitet men också att välja att avstå från att ta analgetika och då känna lite smärta. Att få ta beslut själv gav en känsla av delaktighet vilket patienterna beskrivit som stärkande. Slutsatsen tyder på att patienter som erhåller PCEA i samband med kirurgi vid gynekologisk cancer upplever sig nöjda med denna smärtlindringsform. Att vara ansvarig för en del av sin behandling verkar vara något patienterna uppskattar. Resultatet tyder på att det finns ett behov av ytterligare forskning angående patienternas upplevelse av PCEA för att utvärdera om fler patientkategorier kan vara hjälpta av denna typ av smärtlindring efter kirurgi.

Background: Mouth dryness, hunger, thirst, pain, nausea and vomiting are common postoperative unpleasant experience that are connected to decrees patient’s wellbeing and increases risk for postoperative complications. Patients need to fast preoperative to minimize the risk for respiratory aspiration during anaesthesia. The fast can contribute to patients decreased feeling of well being and increase unnecessary suffering. In new guidelines preoperative carbohydrate rich drinks is described to minimize patients metabolic stress and increase patient’s postoperative wellbeing. Aim: The purpose of this study aims to compile current research about carbohydrate rich drinks effect on patients postoperative wellbeing when undergoing anaesthesia . Method: a litterateur review with descriptive design of eleven RCT- studies. Result: Mouth dryness, thirst and hunger were significantly lower in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. The effect in postoperative nausea and vomiting could not be determined. Significantly less pain was experienced in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. Conclusion: Patients experienced less postoperative mouth dryness, thirst and hunger if they were given carbohydrate rich drinks preoperative. The effect on pain cannot be determined because of the small sample of studies. The effect on postoperative nausea and vomiting cannot be determined because only 40 percent of the reviewed studies has shown a statistically significant improvement. Despite this, carbohydrate rich drink has an effect on patient’s postoperative wellbeing and should be given to patients undergoing surgery with general anaesthesia. keywords: carbohydrates, preoperative care, Wellbeing, Postoperative nausea and vomiting / Bakgrund: Muntorrhet, hunger, törst, smärta, illamående och kräkningar är vanliga postoperativa besvär som påverkar patienters välbefinnande negativt och som ökar risken för stora komplikationer. Inför kirurgiska ingrepp behöver patienter fasta för att minimera risken för aspiration under anestesin. Fastan kan påverka patienters välbefinnande och leda till onödigt lidande. I relativt nya riktlinjer beskrivs att preoperativ administrering av kolhydratrik dryck kan minska patienters metabola stresspåslag och därmed förbättra patienters postoperativa välbefinnande.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa aktuell forskning om kolhydratslösnings postoperativa effekt på patienter som genomgår anestesi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design med elva RCT-studier. Resultat: Muntorrhet, törst och hunger minskade signifikant i flera studier hos patienters som druckit kolhydratrik dryck preoperativt. Effekten av kolhydratrik dryck kan inte helt fastställas. Smärta minskade i signifikant i en majoritet av studierna hos patienter där kolhydratrik dryck administrerades. Slutsats: Muntorrhet, törst och hunger minskade hos patienter som fått kolhydratrik dryck administrerat. Effekten på smärta var god men på grund av litet urval kan inga slutsatser dras kring effekten på smärta. Effekten på patienters postoperativa illamående och kräkningar kan inte fastställas då 40 procent av studierna såg en signifikant minskning av PONV. Slutgiltigen påverkar Kolhydratrik dryck patienters postoperativa välbefinnande och borde därav administreras till patienter som skall genomgå kirurgi. Nyckelord: Kolhydrater, Preoperativ vård, välbefinnande, Postoperativt illamående och kräkningar