Posttraumatic stress disorder (PTSD) is a diagnosis given after the development of maladaptive behavior following exposure to traumatic events. This is the first quantitative study regarding the Swedish emergency dispatching population (n = 97) and posttraumatic (secondary traumatic) stress. The main research question for this study was: “How prevalent are clinically significant posttraumatic stress symptoms among Swedish emergency dispatchers?”; the secondary research question formed became: “What relationship, if any, can be found between the prevalence of clinically significant posttraumatic stress symptoms and other psychological ailments such as depression and burnout?”. The study used a digital questionnaire containing the screening tests ProQoL, MADRS-S and PCL-C to examine the prevalence of symptomology among dispatchers. The participants answers are then analyzed using correlation matrices, one sample t-tests, reliability analyses and descriptives to identify correlations, prevalence rates and other statistically significant items. 57 of the 97 respondents (58.8%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect moderate PTSD, 50 of the 97 respondents (51.5%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect mild depression and 76 of the 97 respondents (76.3%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect burnout. The study concludes that there is an elevated prevalence of PTSD symptoms among Swedish emergency dispatchers (Student’s t = 3.85, Cohen’s d = 0.391, p <.001) and that these symptoms are significantly and positively correlated to symptoms of burnout (r = 0.740, p < .001) and depression (r = 0.820, p < .001). / Posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD) är en diagnos som ges efter utvecklingen av maladaptive beteende till följd av exponering till traumatiska händelser. Detta är den första kvantitativa studie som riktar sig mot den svenska nödsamtalsoperatörs populationen (n = 97) angående posttraumatisk (sekundär traumatisk) stress. Den primära frågeställningen i denna studie blev: “Hur prevalent är klinisk signifikant posttraumatiskt stressymptom hos svenska nödsamtalsoperatörer?”; den sekundära frågeställningen blev: ”Vilken relation, om någon, kan finnas mellan prevalensen av klinisk signifikanta posttraumatiska stressymptom och andra tillstånd av psykologisk ohälsa såsom depression och utmattning?”. Studien använde ett digitalt frågeformulär som innehöll screeningtesterna ProQoL, MADRS-S och PCL-C för att undersöka prevalensen av symptombilden hos nödsamtalsoperatörer.  Deltagarnas svar analyserades med hjälp av korrelationsmatriser, one sample t-tester, reliabilitets analyser samt descriptives för att identifiera korrelationer, prevalensen samt andra signifikanta statistik. 57 utav 97 respondenter (58,8%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka måttlig PTSD, 50 utav 97 respondenter (51,5%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka mild depression och 76 utav 97 respondenter (76,3%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka utmattning. Studien drar slutsatsen att det finns en högre prevalens av PTSD symptom hos svenska nödsamtalsoperatörer (Student’s t = 3,85, Cohen’s d = 0,391, p <,001) samt att dessa symptom är signifikant och positivt korrelerade med symptomen för både utmattning (r = 0,740, p < ,001) och depression (r = 0,820, p < ,001).

No description available.

The purpose of this study was to examine people's experiences of self-medication with cannabis in relation to post-traumatic stress disorder and professions’ opinions of cannabis for medical use. The study focuses on norms and values as well as its impact on individuals. A qualitative approach was used with thematically open interview questions, in order to gain an insight into the interviewees’ reality and their experiences. Selected theories emphasize on norms, social control and gateway. The study has chosen to point out Sweden's drug policy attitudes to cannabis, research on cannabis as a complement to post-traumatic stress disorder, resources and therapies in the section earlier research. The results showed patterns of how the social control and norms affect the individual who chooses to deviate from the prevailing norm. The informants who have chosen to self-medicate cannabis in relation to post-traumatic stress disorder describes itself countered in their experiences with emotions such as contempt, exclusion and being misunderstood. It also emerged that there is transparency in the professions to the possibilities of cannabis as medicine, at present, it is a lack of evidence and research. It was also found that the informants who self-medicated strives cannabis as medicine in the market, controlled dosage.

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Det finns en väldigt begränsad mängd med studier som beskriver erfarenheter och upplevelser i det dagliga livet hos personer som lever med svår dissociation och diagnoser såsom dissociativ identitetsstörning. En ökad kunskap inom området är av yttersta vikt för att öka förståelsen, minska risken för feldiagnostiseringar med komorbida diagnoser och minska stigmatiseringen för denna utsatta patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av det dagliga livet hos personer som upplever svår dissociation ofta efter svåra eller upprepade trauman. Elva stycken texter skrivna av personer med svår dissociation, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskriver textförfattarnas erfarenheter av det dagliga livet med svår dissociation i temat “Att överleva det som borde ha förintat oss” med subteman “Frånvaro är livräddande, men det är i nuet som livet, smärtan och hoppet finns”; “Att behöva ta hänsyn till olika viljor som inte är integrerade”; “Att behöva lägga energi på att hantera sitt inre liv”; “Jag öser några skopor från mitt översvämmade inre, men är det någon som hör?” och “Hur kan någon som förväntas älska och skydda mig göra så mot oss?”. Slutsatsen är att det är svårt och smärtsamt att leva med svår dissociation, men att det trots all smärta och lidande finns hopp om att överleva det som borde ha förintat en.