Bakgrund: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kännetecknas av ångest och oro relaterat till situationer som påminner om en traumatisk händelse. Intensivvårdsrelaterad PTSD har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Genom ett preventivt arbete och tidiga insatser minskar risken för att patienter utvecklar PTSD. För att detta ska ske krävs god kunskap av problemet hos intensivvårdspersonal. Hur deras erfarenheter ser ut är tidigare outforskat. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors och anestesiologers erfarenheter av intensivvårdsrelaterad PTSD hos intensivvårdspatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes. Semistrukturerade och individuella intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesiologer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En känsla att vi kan göra mer, Att normalisera livet och Fortsatt stöd efter tiden på IVA. Resultatet visade att delirium upplevdes vara en ledande riskfaktor till PTSD. Relationer och kommunikation upplevdes som viktiga i det profylaktiska arbetet mot PTSD. Post-IVAmottagningar och dagböcker tros kunna bidra till bättre uppföljning och kan fungera preventivt mot PTSD. Slutsats: Resultatet visar att det finns en liten erfarenhet om PTSD efter intensivvård, ändå förekom ett omedvetet preventivt arbete. En organisatorisk satsning behövs för att öka medvetenhet hos intensivvårdspersonalen. Det behövs mer kvalitativ och kvantitativ forskning om bland annat riskfaktorer och uppföljning gällande intensivvårdsrelaterad PTSD.

EMDR, eye movement desentization and reprocessing, är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av bl. a trauma. Syftet med undersökningen var att undersöka effekten av EMDR-behandling på patienter hos S:t Lukas. Frågeställningar: Hur skattar S:t Lukas patienter Posttraumatisk stress disorder (PTSD)-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet, före och efter EMDR-behandling? Finns det utifrån bakgrundsvariablerna kön, ålder, typ av trauma, tidigare trauma samt antal behandlingstillfällen några skillnader i personernas skattningar före respektive efter behandlingen? Metod: I denna kvantitativa studie undersöktes 21 kvinnor och 9 män före och efter EMDR behandling. Självskattningsformuläret Impact of Event Scale-Revised, IES-R användes, vilket mäter PTSD-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet. Resultat och diskussion: Resultaten från studien visar statistiskt signifikant symtomminskning i återupplevande, undvikande och överspändhet. Ingen av patienterna gav indikation på PTSD efter EMDR-behandlingen. Före behandlingen var genomsnittet för IES-värdet 2,8. Efter behandlingen hade genomsnittet för IES-värdet sjunkit till 0,7. Det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan IES-värdet när olika bakgrundsvariabler särskiljs: yngre (personer under 40 år) har ett signifikant lägre IES-värde för återupplevande än äldre efter behandling, personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för överspändhet än personer som utsatts för andra trauma före behandling och personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för undvikande än personer som utsatts för andra trauma efter behandling. Det genomsnittliga IES-värdet minskade med 2,1 för kvinnor och 2,0 för män. Kvinnor och män svarar således på behandlingen på likartat sätt men de könsbundna variationerna i denna undersökning är inte signifikanta. Personer som utsatts för tidigare trauma har före behandling ett genomsnittligt högre IES-värde, 2,9, än personer som inte utsatts för tidigare trauma, 2,6. Skillnaden i IES-värde är emellertid inte statistiskt signifikant och efter behandling är IES-värdet i stort sett detsamma för de två grupperna.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Post-traumatic stress disorder (PTSD) is a disabling condition that afflicts 1-10% of the general population, with twice as high lifetime prevalence for women than men. Treatments exist, but none have proven reliable and consistent efficacy. A large minority of patients remain treatment-resistant despite undergoing several different types of treatment over extended periods of time. Recently completed studies in the U.S. and in Switzerland have demonstrated the potential of 3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA)-assisted psychotherapy for treatment-resistant PTSD. One of the major problems of treating PTSD is the patients’ fear state and inability to form a therapeutic alliance. Both these issues can be facilitated through administration of MDMA; the psychological effects - such as heightened empathy, increased openness and diminished anxiety – seem well-suited for therapeutic purposes. The rationale behind treating PTSD with MDMA has been indicated in neuroimaging studies; MDMA affects some of the neural structures altered in patients with PTSD, most notably the amygdala and the ventromedial prefrontal cortex. Using the Schedule 1 substance MDMA for this purpose is however controversial; animal studies have indicated that MDMA is neurotoxic, although no adverse effects on humans related to incidental use of MDMA in a controlled setting have been found. In conclusion, the data support that MDMA may be an efficient tool for treating PTSD, as well as safe and effective to use in a clinical context.

No description available.

Mental suffering costs the society amounts of money every year due to sick leave, suicide and general production loss. Posttraumatic stress disorder (PTSD) is one of the conditions that can affect anyone who has experienced a traumatic event.  This thesis examines the positive experiences and limitations of the treatment form Imagery rehearsal therapy for war veterans’ post-traumatic nightmares. The results show that this treatment reduces post-trauma nightmares both in frequency and in intensity. It also improves the quality of sleep and reduces PTSD- and depression symptoms. However, veterans with multiple traumas as a basis for their PTSD may need more sessions of imagery rehearsal therapy. The results also indicate that the treatment also can show positive results in the reduction of the nightmare frequency and intensity in individuals who suffer from other types of traumatic nightmares than the war veterans had. / Psykiskt lidande kostar samhället stora summor årligen genom sjukskrivningar, självmord och allmänt produktionsbortfall. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett av dessa sjukdomstillstånd och kan drabba vem som helst som upplevt en traumatisk händelse. Detta examensarbete undersöker de positiva erfarenheterna av och begränsningarna hos behandlingsformen imagery rehearsal therapy vid posttraumatiska mardrömmar hos krigsveteraner. Resultatet visar att denna behandlingsform minskar posttraumatiska mardrömmar både i frekvens och i intensitet. Den förbättrar även sömnkvalitén, samt minskar PTSD-och depressionssymptom. Dock, så kankrigsveteraner med flera trauman som grund för deras PTSD behöva fler sessioner av imagery rehearsal therapy. Resultaten visar också att behandlingen även kan visa positiva resultat i minskning av mardrömmars frekvens och intensitet hos individer som lider av andra typer av traumatiska mardrömmar än de krigsveteranerna hade.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer. Intervjuer och styrdokument har bearbetats fenomenologiskt så att essensen av det sagda och skrivna tagits fram. Resultatet visar på förväntan på att förskolan tar en aktiv roll i arbetet för barn som upplevt trauma. Förskolans omgivning önskar enligt intervjupersonerna ett mer tillitsfullt samarbete mellan förskolepersonal och vårdnadshavare. Likaså efterlyses ett förebyggande hälsoarbete mellan deltagarnas egna professioner och  förskolepersonal. Ett inslag av misstro mot förskolepersonal blandas med tilltro till förskolan som potentiell arena för positiv samhällsutveckling. Resultatet analyseras först i jämförelse mellan intervjuer och styrdokument. Därvid framkommer att intervjupersonernas förväntan på förskolan är i samklang med styrdokumentens uppdragsbeskrivning. Samverkansupplevelserna analyseras utifrån Danermarks teori för samverkanskvalitet vilket visar på samverkansbrister i styrning, struktur och samsyn enligt intervjupersonernas upplevelser. Ett tänkt barn sätts som fallstudie in i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, som belyses med Ungars, Ghazinours och Richters resiliensteori. Då synliggörs hur intervjupersonernas upplevelse av samverkan kring barn som erfarit trauma berör hela barnets utvecklingsekologiska sammanhang. Analysen visar att kvalitativ samverkan är en förutsättning för att barnet ska ta sig ur ett posttraumatiskt stress-syndrom. Det samhälleliga uppdraget för förskola och nätverk blir att ge barnet många användbara verktyg och tillfällen för att ta sig genom kaos till fortsatt utveckling och lärande.

Antalet flyktingar i Sverige ökar och därmed behovet av behandling. Multidisciplinär behandling används för flyktingar då de ofta lider av post-traumatiskt stress syndrom (PTSD), psykisk och somatisk komorbiditet, samt social problematik. Studiens syfte var att undersöka behandlingseffekter på PTSD-symtom och komorbida ångest- och depressionssymtom, samt undersöka prediktorer för utfall. Mätningar från 49 patienter på två specialistkliniker användes för att undersöka skillnader mellan före och efter behandling på skalorna PTSD Checklist-Civilian och Hopkins Symtom Checklist-25.Resultaten visade statistiskt signifikant effekt på både PTSD-symtom (p < 0,001,d = 1,46) och komorbida symtom (p < 0,001, d = 1,28). Prediktorer som hade samband med utfallet var ålder och nivå av PTSD-symtom innan behandling. Resultaten påvisar en begränsad kliniskt signifikant effekt av behandling och en modell för prediktion som förklarar en stor del av variansen (R 2 = 33 %). Stort bortfall mellan mätning före och efter behandling minskar generaliserbarheten.

Syftet med studien var att undersöka hur känsla av sammanhang (KASAM) påverkas i vuxenlivet hos individer som farit illa i barndomen. Tidigare forskning tydliggör vilken omfattande problematik det kan vara. Vidare undersöker studien betydelsen av vändpunkter och motståndskraft för posttraumatiskt växande. Den kvalitativa metoden består av sex semistrukturerade intervjuer. Den kvantitativa metoden innefattar en webbenkät där 101 respondenter deltog. Antonovskys KASAM tillsammans med Mays existentialism och Honneths erkännandeteori lägger grunden för studiens teoretiska ansats. Resultatet visar att en förlust av grundtillit och egenvärde i barndomen leder till en svag känsla av sammanhang. Urvalsgruppens KASAM-värden var avsevärt lägre än normalbefolkningens, dock med hög meningsfullhet. I vuxenlivet tycks det viktigt att ta igen barndomens förluster. Samtalsstöd med ett salutogent synsätt kan kompensera för denna förlust. Det tillsammans med meningsskapande processer kan leda till posttraumatiskt växande. / The aim of this study was to examine how sense of coherence (SOC) is affected in adulthood in people who have suffered from adverse childhood experiences. Previous research indicate on how comprehensive of a problem this is. We also wanted to examine the impact of turning points and resilience for posttraumatic growth. The qualitative method consists of six semi- structured interviews. The quantitative method is composed of a web survey in which 101 respondents participated. Antonovsky's SOC together with May's existentialism and Honneth's theory of recognition lays the foundation for the study's theoretical approach. The result shows that a loss of basic trust and intrinsic value in childhood leads to a low sense of coherence. Participants SOC values was significantly lower than the normal population, however they scored high on meaningfulness. In adulthood it seems important to reclaim these losses from childhood. Different types of counseling with a salutogenic approach can make up for that loss. This, together with meaning-making, can lead to posttraumatic growth.