Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin.

No description available.

In this essay I will examine the views of the Church of Sweden on the secularization taking place in Swedish society. The Church of Sweden was disestablished in 2000. This was an important part of the secularization process that has occurred in the country. The purpose of this paper is to examine various views of four priests regarding the church's declining influence in the community, and look at how the church's norms have slowly loosened up, taking as an example members of the Church of Sweden as nonbelievers. Through this essay I will define secularization theory, look at the various changes that have occurred in parish activities, and interview four priests from various parishes in Växjö diocese. The results showed that the priests had a positive attitude towards the separation between church and state, even though it means that membership statistics have fallen. With secularization, privatization has increased, but the ritual customs of the society are still used in the public arena. The four priests’ views on this is that there must still be some religious interest when making an active choice to marry or baptize their children in the church activities, for example. Yet the Christian basis of society has not been erased, the religious traditions are now seen more as traditions. Secularization influence on the number of active members is different in parishes across the country, and then it specifically worship services. The downward tendency in membership statistics of the Church of Sweden means that many churches will be closed shortly. The only thing that the church now performs on behalf of the state are funeral services.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och präster anser är viktig kunskap inom kristendomen och vad som bör läras ut till ungdomar. Eftersom präster är betydelsefulla representanter för kristendomen ansåg vi det vara av intresse att undersöka deras uppfattningar i relation till lärares åsikter samt granska eventuella skillnader och likheter. För att undersöka dessa likheter och skillnader har två stycken frågeställningar formulerats som uppsatsen utgått från. För att under intervjuernas gång få svar på de tidigare formulerade frågeställningarna utformades fyra stycken intervjufrågor som ställdes till samtliga informanter. Den använda metoden för intervjuerna är semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys samt framework. Resultatet visade fler likheter än skillnader mellan lärare och prästers uppfattningar och att det viktigaste innehållet var relationer, upplevelser, kristen värdegrund, kristendomens särdrag och likheter i förhållande till andra världsreligioner samt förståelse. Inom dessa teman uppfattades ett flertal subteman där likheter och skillnader mellan de båda yrkesgruppernas uppfattningar om vad som är viktig kunskap kunde utrönas.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

I arbete som innebär att möta människor blir samtalet ofta det främsta verktyget för den professionella. Präster är en av flera yrkesgrupper i samhället som tar emot människor som har behov av att prata. Syftet med studien var att undersöka hur präster upplevde äldres sätt att förhålla sig till psykisk ohälsa och hur prästerna kunde stödja människor med psykisk ohälsa. Studien hade en kvalitativ ansats, det insamlade datamaterialet bestod av semistrukturerade intervjuer där fyra präster inom Svenska kyrkan intervjuades. Resultatet mynnade ut i två teman; Prästers erfarenheter av äldres psykiska ohälsa och Att mötas i samtal. Det framkom att det verkade råda en ovana att tala om psykisk ohälsa bland äldre, vilket förstärktes av en viss okunnighet och känsla av tabu inför ämnet. Detta visade sig även i äldres attityder och sätt att kommunicera. Resultatet visade att prästers fria sätt att leda samtal, deras tillgänglighet samt tystnadsplikt verkade underlätta när det kom till att klienten skulle känna sig trygg att berätta om svåra saker i samtal. Sammanfattningsvis förefaller studien rikta en särskild uppmärksamhet till att det informella samtalet genererar en möjlighet att möta och samtala med människor på olika sätt.

Jag har forskat om kvinnors röster i debatten om kvinnliga präster under åren 1957–1959. Detta har gjorts utifrån materialet bestående av tidskrifterna Svensk kyrkotidning, Svensk pastoraltidskrift, Vår kyrka, Herta samt Kyrkomötet. Dessa år var debatten intensiv då beslutet om kvinnans tillträde till prästerlig tjänst röstades igenom 1958. Mina frågeställningar var hur kvinnorna är representerade inom respektive materielgrupp, vilka argument kvinnorna framförde, om det i materialet går att urskilja en kvinnlig linje och på vilket sätt man kan urskilja den samt om det sker någon förändring i respektive materielgrupp och/eller i debatten som helhet. Kvinnorna hade som mest utrymme i tidskriften Hertha och Vår kyrka, dessa två källor presenterade också en mer mångsidig bild av frågan och hade andra inslag än teologiska. Kvinnornas representation i tidskrifterna är relativt stabila under åren 1957–1959, om än på olika sätt. I kyrkomötet ökade deltagandet med två kvinnor till tolv från år 1957 till 1958. Den kvinnliga linje i materialet som helhet vilken går att urskilja är att ingen kvinna var emot att kvinnor skulle arbeta i församlingarna, däremot var vissa mer för den tilltänkta särskilda kvinnliga tjänsten än prästämbetet. Det fanns också olika åsikter om av vilken karaktär frågan om kvinnliga präster var, dvs om den var av politisk, teologisk eller av kvinnosaks/jämställdhetskaraktär. Några av de mest framträdande argumenten för kvinnliga präster var att Jesu apostlaval och Paulus ord om kvinnans ställning i församlingen måste ses utifrån sin historiska kontext och inte som för evigt gällande ord. Några visade på att det i andra länder redan fanns kvinnliga präster och att det fungerade utan att störa vare sig församlingsliv eller ekumeniska samarbeten. Argument förekom om att Svenska kyrkan var på väg att bli romersk-katolsk och några presenterade ett lutherskt synsätt på frågan, vilket torde möjliggöra kvinnliga präster. Många argumenterade emot den oro i församlingarna och kyrkliga splittring som det från nej-sidan hade varnats för, om utfallet skulle bli ja till kvinnliga präster. De menade att det egentligen handlade om manliga prästers oro, inte församlingarnas och folkets, och att en splittring lika väl kunde ske om kyrkomötet röstade nej till kvinnliga präster.

Föreliggande studie undersökte häktes/fängelseprästers upplevelse av förändring hos de frihetsberövade, vilka de mötte i sin tjänst på häkten och fängelser. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem präster i Svenska kyrkan. Intervjuerna genomfördes sommaren 2019. I studien framkommer det att alla intervjuade upplevde att förändringar sker hos de frihetsberövade. Det handlar om att kunna bryta destruktiva mönster och göra förändringar för ett bättre och friare liv. Vägen till denna förändring går genom samtal, gudstjänster och meditationer tillsammans med de själavårdande samtalen. Oväntat visar studien även på de förändringar som skedde hos prästerna själva där de beskriver sin upplevelse av djupare andlighet och stor meningsfullhet. Resultatet av studien visar att prästerna upplevde att de allra flesta frihetsberövade, har en stark önskan om ett icke kriminellt liv och att vägen dit kan gå genom fler och mer bestående möten och band till ett socialt accepterat sammanhang. / This current study investigated priests, in the church of Sweden, working in custody and/or prison. Do priests experience any change in the prisoners’ lives during the time they are held in prison? The qualitative study consists of semi structured interviews with five priests. They were interviewed during summer 2019. The study shows that all of the priests experienced that many of the prisoners changed attitudes concerning their lives and their situation. They expressed the desire of another kind of life. Unexpectedly the study also shows the change the priests undertook, working with the prisoners. The priests expressed feelings about deeper spirituality and a sense of rich meaningfulness. The study shows that the priests experienced that almost all of the prisoners had a strong wish of living a non-criminal life. The road to this life is the one which consists of many new and constant contacts with a socially accepted environment.

I denna uppsats undersöks den sociala rekryteringen till det svenska prästerskapet mellan åren 1826 och 1970. Forskningsproblemet är rotat i en bred metodologisk diskussion kring vad som egentligen utgör de historiska förutsättningarna för social rörlighet och vilket sätt som fungerar bäst för att komma fram till detta. En stor skiljelinje i den samtida forskningen gäller huruvida stora förändringar av samhället så som industrialisering och byggandet av en välfärdsstat över huvud taget påverkar förutsättningarna för uppåtgående social mobilitet.Uppsatsen undersöker social rekrytering genom tillämpningen av biografiska matriklar där präster är intecknade. Måtten på rörlighet som tillämpas ser till olika spridningar av efternamn och yrkesstatus hos prästernas föräldrar. Skiljelinjen i forskningsläget uttrycks som två olika teorier, Industrialiseringsteorin och Lagen om mobilitet. Den första menar att det går att förvänta sig markanta förändringar i den sociala rörligheten från och med industrialisering och den senare slår fast att social rörlighet är konstant över tid och okänslig för stora förändringar i samhället.Måtten som appliceras i uppsatsen erhålls från förespråkare av de två teorierna, dels för att jämföra måtten i sig och dels för att knyta samman metodologiska ansatser med hypoteser som jämte uppsatsens syfte får styra undersökningen. Resultatet visar att statliga reformer förknippade med industrialisering så som skiftesreformer har en avgörande effekt på materialet, men det står också klart att förändringar i själva samhällsyrket präster besitter också påverkar resultatet. Utöver detta står det också klart att social rörlighet i form av ökad representation av samhällsklasser sker oberoende av samhällsreformer sakta och konstant. Slutsatsen är att industrialisering har en tydlig effekt på social rörlighet men att rörligheten inom det svenska prästerskapet inte går att förklara ordentligt utan att ta hänsyn till utvecklingen av deras samhällsyrke. / The following essay explores the recruitment of Swedish priests between the years 1826 and 1970. The research problem stems from a broad methodological discussion among researchers concerned with what the historical preconditions for social mobility are, and how we are supposed to go about gauging it. A clear fault line between researchers concerns the impact of industrialization and the derivatives of it on social mobility, and whether historical change of this type actually influences upward social mobility at all.The source material utilized consists of biographical records on Swedish priests, using the data provided by these, the study measures social mobility by comparing the representation of surname groups and class attainment in the priest population over time. The identified fault in previous research is expressed by its division into two distinct theories: The Industrialization thesis and The law of mobility. The first theory states that changes in the rate of social mobility occurs in conjunction with industrialization and the latter states that the rate of mobility is constant over time.The applied measurements are procured from vocal supporters of both theories, partly in order to develop reasonable hypotheses for the essay, and partly to compare the measurements themselves. The results show that societal reforms associated with industrialization, explicitly those introduced by the government such as the rationalization of agriculture during the 19th century have a crucial effect on the distribution of surnames and class status. On the other hand, this change was slow and remarkably constant over longer time periods. The conclusion is that industrialization and its derivatives have a significant effect on social mobility, but that the mobility among the Swedish priesthood cannot be properly explained without taking the transformation that the role of priest underwent during the observed period.

This qualitative study examines risk assessment, communication and trust among the Church of Sweden's priests. The implementation is based on eleven semi-structured interviews with priests who are employed in Örebro County. The analysis has been carried out with a theoretical framework that is based on the concepts of risk perception, trust and risk communication to see how priests relate to risks. The result showed that priests do not assess antagonistic threats as a greater risk. Communication within the Church of Sweden regarding antagonistic threats is minimal, the communication that takes place regarding risk mainly applies to the church's premises such as fire alarms and evacuation points. Trust in the priests is built through conversation, and the maintenance of relationships. The priests' trust in God is part of what contributes to the priests' moral trust, which leads to a calmness in times of anxiety. We urge future research to explore more within the context of risk within faith communities. Quantitative research and comparative design would contribute to a more comprehensive knowledge in the research area. / Denna kvalitativa studie undersöker riskbedömning, kommunikation och tillit hos Svenska kyrkans präster. Genomförandet bygger på elva semistrukturerade intervjuer med präster som är anställda i Örebro län. Analysen har genomförts med ett teoretiskt ramverk som är baserat på begreppen riskperception, tillit och riskkommunikation för att se hur präster förhåller sig till risker. Resultatet visade att präster inte bedömer antagonistiska hot som en större risk. Kommunikationen inom Svenska kyrkan gällande antagonistiska hot är minimal, den kommunikation som sker kring risk avser främst gälla kyrkans lokaler som brandlarm och utrymningsplats. Tillit till prästerna byggs genom samtal, och upprätthållandet av relationer. Prästernas tillit till Gud är en del som bidrar till att prästerna besitter moralisk tillit, som leder till ett lugn i tider av oro. Vi uppmanar framtida forskning att utforska mer inom ramen för risk inom trossamfund. Kvantitativ forskning och jämförande design skulle bidra till en mer omfattande kunskap i forskningsområdet.