The thesis deals with the issue of the movement activities of pre-school age children. Movement is built into the plane of an important aspect in the holistic development of the pre- school age child whose absence may endanger this development. In the theoretical part are defined terms of movement, basic motor skills and mapping their development with a focus on the specifics of pre-school age. Also the position of the movement activity is approaching in pre-school education. The practical section compares the results of motor test pre-school age children from selected kindergarten and evaluated in relation to their conditions.

Title Use of a literary text in a dramatic project Summary The work deals in its theoretical part with definition of dramaturgy; means, approaches and methodology of creative dramaturgy. What is more, it deals with possibility of using the literature (fairytale) in work with prep school children. The practical part deals with a project, which applies the fairytale text in dramaturgy in educational announcement of a prep school. It applies different dramatics, feelings and sense, pantomimic and other plays during February. The project is finally assessed with focus on affectivity of applied means, approaches and methodology of creative dramaturgy with respect to personality of the prep school children. Keywords Creative dramatist, literary text, pre-school age, drama, dramatization, pre- school education, nursery school.

The aim of the diploma thesis is to analyze the manifestations in the lexical-semantic language level in pre-school children. The theoretical part has three chapters dealing with communication and communication process in general, phylogenetic and ontogenetic development of speech, linguistic levels, linguistic theories of language acquisition, methods for vocabulary diagnostics, methods of vocabulary development, pre-school education organization, program for pre-school education, its aims, educational areas of key competence and expected outcomes. The practical part of the diploma thesis is realized through qualitative research with quantitative elements. The research was conducted in a nursery school in two classes for pre- school children. In the framework of the survey, the active and passive vocabulary of children and the overall speech from the point of view of content were monitored.

<p>This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mångfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture”. About the pre-school teachers in this study can be said that there is an intercultural attitude in certain situations.</p>

<p>In this examination paper I’m using the qualitative method<em>: phenomenographic analysis</em> to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: <em>Physical and psychological records of being outdoors</em>, <em>the</em> <em>outdoor environment</em>, <em>being outdoors </em>and<em> the outdoor environment in the Child’s perspective</em> and <em>being outdoors in the</em> <em>pedagogues perspective</em>.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness.</p> / <p>Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: <em>Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster</em>, <em>utemiljön</em>, <em>utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv</em> och <em>pedagogen i utevistelsen</em>.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.</p>

This study highlights how pre-school teachers in a monocultural Swedish district looks at the concept of multiculturalism and what multiculturalism and /or intercultural approaches means in their pre-schools. The study takes its starting point in Johannes Lunneblads thesis "Förskolan och mångfalden" (2006) and Lpfö-98 (2006). The present study is a qualitative study in the form of interviews and the study have an intercultural and intentional perspective. The study shows that preschool teachers in the area perceive multicultural work as a compensatory education for children with non-European background. An analysis of the interviews on a deeper level shows that there is a broader understanding of multiculturalism that includes the class, sexuality and everyone of the children's "home culture”. About the pre-school teachers in this study can be said that there is an intercultural attitude in certain situations.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform. Analysprocessen utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen, då studien fokuserar på att urskilja variation i uppfattningarna om studiens problemprecisering. Resultatet urskiljer barnskötares och förskollärares uppfattningar om studiens fenomen utifrån olika betydelsefulla aspekter som tillsammans besvarar studiens problemprecisering. Resultatet visar att barnskötare och förskollärare strävar efter att bemöta barnet som individ men att barnets könstillhörighet avgör för hur det blir bemött som flicka eller pojke går att urskilja som en avgörande aspekt för hur barnet skapar sin identitet. / The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how gender can affect the child's identity. The study's research question is: how can gender affect the child's identity? The literature review investigates the research question from different aspects, such as what expectations there are for girls and boys, the importance of language for the child’s identity and how gender and identity is created. The study's problem specification is: how describe nanny and preschool teacher verbally that their gender perspective can affect the child's identity? To address the research question two teaching assistants’ and four preschool teachers were interviewed using a qualitative interview form. The analysis process uses a phenomenographic research approach, which focus on identifying variation in perceptions of the research question. The study investigates the perception of child minders and preschool teacher on a number of important aspects, each of which acts as an important factor in fully answering the research question. From the results it is possible to discern that teaching assistants’ and preschool teachers’ do attempt to treat each child as an individual. It is also clear that a child's sex determines how it will be treated, and that this can be identified as a crucial aspect of how the child creates its own identity.

Purpose: The current thesis assignment aims to explain, understand and follow the strategies the young children employ into a conception of numbers. This thesis is based on a study performed by Doverborg and Pramling Samuelson. The following research questions serve to refine the stated goal: How mathematical thinking regarding conception of numbers occurs within younger children and which strategies they use? How is the interaction between the teacher and the younger children? Method: The study is organized as a qualitative study and was conducted in a pre-school with a group of four children. The children that have participated within my study are between two and three years old. They were filmed in four exercises. Then the films were transcribed. The method used is an analytic approach intentional analysis which allows studying the children´s strategies according to the established questions and also it makes it possible to follow how they think regarding mathematics. Conclusion: My study group shows in the final results that they in their strategies made use of one or more principles in their conception of numbers. / Syfte: Bidra till en bättre förståelse för små barns tänkande kring matematik. Jag utgår ifrån Doverborg och Pramling Samuelsons studie som behandlar antalsuppfattning i matematik hos de yngsta barnen. Följande frågeställningar syftar har undersökts: Hur sker de yngsta barnens matematiska tänkande omkring antalsuppfattning och vilka strategier de använder sig av? Hur sker samspelet mellan pedagogen och de yngre barnen? Metod: Studien är upplagd som en kvalitativ studie och genomfördes i en förskola med en grupp på fyra barn. De barn som har deltagit i min studie är mellan två och tre år gamla. De filmades i fyra övningar varefter filmsekvenserna transkriberades. Metoden som använts är en analytisk metod intentionell analys som gör det möjligt att studera barnens strategier i enlighet med fastställda frågor och även gör det möjligt att följa hur de tänker om matematik. Slutsats: Min undersökningsgrupp visar i slutresultatet att de i sina strategier använde sig av en eller flera principer i antalsuppfattning, nämligen principen om ett till ett korespondens, principen om den stabila ordningen, kardinalprincipen, och principen om godtycklig ordning. Barnen kan också urskilja grupper av två eller tre föremål, det vill säga subitizing.

In this examination paper I’m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: Physical and psychological records of being outdoors, the outdoor environment, being outdoors and the outdoor environment in the Child’s perspective and being outdoors in the pedagogues perspective.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness. / Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster, utemiljön, utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv och pedagogen i utevistelsen.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad pedagoger har för tankar om hur och vart de arbetar med fysik i förskolan. Undersökningen handlar både om vad pedagoger har för syn på fysik och hur de upplever att det är att arbeta med det i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och denna metod användes för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Åtta pedagoger deltog i undersökningen. I resultatet framkommer bland annat att fysik är ett ämne som flera av pedagogerna upplever som svårt. Majoriteten av pedagogerna arbetar helst med lärarstyrda experiment och detta sker mestadels inomhus. Anledning till att de vill styra upp arbetet med fysik är att de då har möjlighet att i förväg förbereda experimenten. Sju av åtta pedagoger anser sig behöva vidareutbildning för att bli mer medvetna om vad fysik är och hur de kan jobba med det. / The aim of this study is to investigate pedagogues thoughts of how and where they work with physics in pre-school. The study is about pedagogues’ views of physics and also about their experiences working with it in pre-school. The study was conducted using qualitative semi structured interviews and this method was used to provide room to ask follow-up questions during the interviews. Eight pedagogues participated in the study. The result shows that physics, among other things, is a subject that several pedagogues find difficult. The majority of the pedagogues prefer to work with teacher-controlled experiments and most of the time this takes place indoors. The reason why they want to control the work with physics is because they then have time to prepare the experiments in advance. Seven of eight pedagogues believe they need further education to become more aware of what physics is and how they can work with it.