Currently, there are indications that Europe is facing an innovation deficit. The main explanation to the lack of innovation is considered to be that new technology-based firms are facing difficulties in receiving funding and consequently do not establish on the market. As new technology-based firms have an important role in technology development and overall growth, a consequence thereof could be a long- lasting negative effect on technological change and economic growth. The venture capital industry is frequently put forward as the actor that can provide financing for these types of firms. This study aimed to investigate the contemporary role that Swedish traditional venture capitalists and government supported venture capitalists have in the funding landscape of new technology-based firms. To fulfill this purpose, the study analyzed both the investors' preferences and the challenges with investing into new technology-based firms. The findings were acquired through performing eight semi- structured interviews with highly knowledgeable practitioners. In addition, literature was scrutinized. The study concluded that the preferences of the venture capital firms are heavily misaligned with investments into new technology and that digital companies present a better aligned investment alternative. More specifically, venture capitalists perceived the teams of new technology-based firms to be lacking, which is misaligned with the venture capitalists' strong emphasis on the team. New technology-based firms were also perceived to be associated with great risks, which is misaligned with the risk aversion of venture capitalists. The high risk was found to be related to the high degree of novelty, the perceived difficulties in finding syndication partners, the venture capitalists' lack of specific knowledge and experience, the long time to market and the large funding need in early stages. Further, the long time to market is ill-suited with the fund structure of traditional venture capital firms. On the other hand, digital companies were found to be well aligned with the venture capitalists' risk profile and preference for investing large amounts of capital at once. When it comes to government-supported venture capitalists, the study concluded that Industrifonden's preferences are similar to those of traditional venture capitalists and that Almi Invest, due to its structure, faces specific barriers for investing. Based on these findings, the conclusion was drawn that the likelihood is low that venture capitalists will invest in new technology-based firms. In order to be able to draw conclusions regarding the impacts on innovation and technological change, further research on the capabilities and preferences of informal venture capital is necessary. Further research could also attend to the demand of financing to increase the understanding of the innovation deficit. / Idag finns indikationer på innovationsbrist i Europa. En huvudsaklig orsak till innovationsbristen anses vara att bolag med ny teknologi har svårt att få finansiering och därmed etablera sig på marknaden. Eftersom ny teknologi spelar en viktig roll i teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt, är en möjlig konsekvens av innovationsbristen långtgående negativa effekter på teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Venture capital industrin framhålls ofta som en aktör som kan finansiera denna typ av bolag. Denna studie syftade till att undersöka vilken roll svenska traditionella venture capital fonder och statliga venture capital fonder har i finansieringslandskapet av ny teknologi. För att uppnå detta syfte analyserade studien både investerarnas preferenser och utmaningarna med att investera i ny teknologi. Resultaten nåddes genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna praktiserande i industrin. Intervjuobjekten hade antingen erfarenhet från traditionellt eller statligt venture capital. Utöver detta granskades litteratur på området. Studien fann att venture capital industrins preferenser på flera vis inte matchar investeringar i ny teknologi medan digitala bolag väl passar in i preferenserna. Mer specifikt ansåg venture capitalisterna att teamen för ny teknologiska bolag saknar viktiga kvalitéer, något som missmatchar venture capitalisternas starka fokus på teamet. Nyteknologiska bolag ansågs också vara associerade med hög risk, vilket står i stark kontrast till venture capitalisternas riskaversion. Den höga risken ansågs vara relaterad till investeringens nya natur, den upplevda svårigheten att hitta syndikteringspartners, venture capitalisters avsaknad av specifik erfarenhet, den långa tiden till marknaden och de stora kapitalbehoven i tidiga skeden. Vidare fann studien att den långa tiden till marknaden var misspassat till fondstrukturen hos traditionella venture capitalister. Och andra sidan visade studien att digitala bolag passar väl med venture capitalisters riskprofil och preferens för att investera stora belopp på en gång. När det kommer till statliga venture capital fonder fann studien att Industrifondens preferenser är mycket lika de traditionella venture capitalisternas preferenser och att Almi Invest står inför särskilda barriärer för att investera i ny teknologi. Baserat på dessa resultat konkluderade studien att sannolikheten är låg att venture capitalister investerar i ny teknologi. Forskning på kapaciteterna och preferenserna för informellt kapital är dock nödvändigt för att kunna dra slutsatser kring effekterna på innovation och teknisk utveckling. Framtida forskning bör också fokusera på efterfrågan på kapital för att förstå innovationsbristen.

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process. / Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.

En fastighetsförmedlingsprocess skiljer sig markant mellan Sverige och Frankrike, vilket kan påverka uppfattningen hos köpare och säljare. I Sverige betonas transparens och trygghet genom en opartisk fastighetsmäklare, medan Frankrike använder sig av separata köp- och säljmäklare, med en notarie som hanterar den slutgiltiga affären. Skillnader i dessa processer skulle kunna leda till varierande kundupplevelser och därmed direkt påverka kundens nöjdhet. Att förstå dessa skillnader och anpassa tjänsterna därefter är avgörande för fastighetsmäklarens framgång och för att upprätthålla ett fungerande mäklarsystem i landet. Denna studie syftar till att undersöka och mäta kundupplevelsen från förmedlingsprocesserna i Sverige och Frankrike för att förstå vilken process som uppskattas mest av kunden.  I studien har en kvalitativ metod valts där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in material. Den grundar sig i teorier om kundens upplevelse, nöjdhet, upplevda servicekvalitet och lojalitet samt olika mätinstrument som kan fånga upp de olika aspekterna. Arbetet har belyst kundernas perception utifrån skillnaderna i de olika processerna enligt sju olika dimensioner från mätinstrumentet RESERV. Dessa är pålitlighet, beredskap, säkerhet, empati, materiella tillgångar, professionalism och tillgänglighet.  Studien har visat att kundens upplevelse påverkas av de olika förmedlingsprocesserna. Områden som säkerhet, beredskap och professionalism har dominerat de insamlade svaren och har ansetts ha en stor betydelse för kundens upplevelse. Sverige utmärker sig inom områdena beredskap och professionalism och Frankrike inom säkerhet. Studien konstaterar att olika processer föredras utifrån ett sälj- och ett köpperspektiv. Vidare går det att konstatera att kunderna värderade beredskapen mer än säkerheten eftersom de inte upplevde något av länderna som direkt osäkert. Studien resulterade i att den svenska processen var mer omtyckt än det franska i helhet - men att en kombination av de båda hade varit det bästa alternativet. Detta där en förmedlingsprocess både innehåller hög säkerhet men även hög beredskap som gör processen smidig och snabb. / The mediation process differs significantly between Sweden and France, which can affect the perception of buyers and sellers. In Sweden, transparency and security are emphasised through an impartial Real Estate Broker, while France uses separate buyer and seller Brokers, with a Notary handling the final transaction. Differences in these processes could lead to varying customer experiences and thus directly impact customer satisfaction. Understanding these differences and adapting services accordingly is crucial for a Broker's success and to maintain a functioning Brokerage system in the country. This study aims to investigate and measure the customer experience from the mediation processes in Sweden and France to understand which process is most appreciated by the customer.  In the study, a qualitative method was chosen where semi-structured interviews were used to collect material. It is based on theories of customer experience, satisfaction, perceived service quality, and loyalty, as well as various measurement instruments that can capture these different aspects. The work has highlighted customers' perceptions based on the differences in the processes according to seven different dimensions from the RESERV measurement instrument. These are reliability, responsiveness, assurance, empathy, tangibles, professionalism, and availability.  The study has shown that the customer experience is influenced by the different mediation processes. Areas such as security, readiness, and professionalism have dominated the collected responses and have been considered to have a significant impact on the customer experience. Sweden stands out in the areas of readiness and professionalism, and France in security. The study concludes that different processes are preferred from a seller and buyer perspective. Furthermore, it can be noted that customers valued readiness more than security because they did not perceive any of the countries as directly unsafe. The study results in Sweden being considered to have a somewhat more preferred process overall - but that a combination of the two would have been the best option. This meaning that the process contains both a high level of security but also a high level of readiness for a smooth and fast process.