I Sverige har distansarbete blivit allt vanligare, vilket har resulterat i fler tomma ytor på kontor. Ekonomiska fluktuationer och pandemin har också visat att behovet och efterfrågan på kontorsutrymme kan variera betydligt, vilket skapar samhällsekonomiska problem genom vakanta kontorslokaler. Därför behövs det lösningar för att göra kontorslokaler mer attraktiva för användare. Genom att förstå hyresgästers preferenser kan fastighetsägare anpassa sina lokaler för att erhålla hyresgästernas lojalitet. Målet med undersökningen är att ta reda på deras förväntningar och preferenser när det gäller kontorslokaler i Sverige. De faktorer som primärt undersöks inkluderar läge/tillgänglighet, arbetsmiljö, kontorsutformning och externa faktorer som pandemin. Vårt arbete fokuserar på att sammanfatta hyresgästers preferenser för att bidra till utvecklingen av kontor och göra dem mer attraktiva i Sverige. Denna studie undersöker sex olika hyresgästers preferenser för kontorslokaler i Malmö, i kombination med tidigare forskning om ämnet. Vid val av metod för datainsamling har vi även fokuserat på semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att hyresgästerna generellt hade liknande preferenser, inklusive läge/tillgänglighet, arbetsmiljö och anpassning till hyresgästens verksamhet. En bra inomhusmiljö och funktionella kontor var också viktiga faktorer för de flesta. Innovation och flexibla utrymmen betraktades som optimala för dagens arbetsplatser, och en effektiv kontorsutformning bör möjliggöra flexibilitet samtidigt som den säkerställer koncentration och integritet för alla anställda. Dock kan preferenser påverkas av både interna och externa faktorer, inklusive en osäker ekonomisk situation och pandemins konsekvenser. / In Sweden, remote work has become increasingly common, leaving more empty spaces in offices. Economic fluctuations and the pandemic have also demonstrated that the need and demand for office space can vary significantly, causing socio-economic problems through vacant office spaces. Therefore, solutions are needed to make office spaces more attractive to users. By understanding tenants' preferences, property owners can adapt their premises to obtain tenants' loyalty. The aim of the survey is to find out their expectations and preferences regarding office spaces in Sweden. Factors primarily examined include location/accessibility, work environment, office layout, and external factors such as the pandemic. Our work focuses on summarizing tenants' preferences to contribute to the development of offices and make them more attractive in Sweden. This study examines six different tenants' preferences for office spaces in Malmö, in combination with previous research on the subject. In selecting the approach for data collection, we have also focused on semi-structured interviews. The results show that tenants generally had similar preferences, including location/accessibility, work environment, and adaptation to the tenant's business. A good indoor environment and functional offices were also important factors for most. Innovation and flexible spaces were considered optimal for today's workplaces, and an efficient office layout should enable flexibility while ensuring concentration and privacy for all employees. However, preferences can be influenced by both internal and external factors, including an uncertain economic situation and pandemic consequences.

No description available.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers’ willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today’s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled “word of mouth” effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company. It is therefore in thecompany’s interest to investigate and find out the actual attitudes and opinionsso that the company may become more customer oriented and competitive.Zara and H &amp; M are today two big fashion industries with similar products,price friendly and accessible fashion clothes. They act on the same market andtheir latest annual reports place the two companies as leaders in their business.By performing a quality and quantity interview investigation with the abovementioned companies customers I will display the actual attitudes and opinionsof these customers in Gothenburg and Madrid with the purpose to answer thereports question may an H &amp; M customer and Zara customer be the samecustomer?The results of the investigation show that there are some general similarities anddifferences among the areas, price and design. Zara customers see the companyas “middle class” and “sophisticated” while H &amp; M customers think of thecompany’s garments as “cheap” and “youthful”.The answer to this reports lead question with the analyzing of the empiricalmaterial and information reveals that there is a better possibility that a Zaracustomer is an H &amp; M customer and vice versa but it’s very unlikely that a Zaracustomer with high financial mien shops in H &amp; M in Madrid, this mayalthough be the case in Gothenburg. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Ett flexibelt arbete innebär att arbetet är flexibelt gällande tid och rum där arbetstagarna får ett stort inflytande över när, var och hur länge de ska utföra sitt arbete. Flexibiliteten kan innebära att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut, där det föreligger individuella skillnader i såväl förmågan att sätta gränser mellan domänerna arbete och privatliv som preferenser gällande gränssättande, där vissa föredrar att hålla arbetet på arbetet medan andra trivs med att blanda samman arbetet med privatliv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om obalans mellan beteende och preferenser inom ett flexibelt arbete visade samband med stress hos undervisande och forskande personal på ett universitet. Studien kontrollerade även för relevanta variabler. Metod: Designen var en tvärsnittsstudie där en enkät skickades ut till 1271 undervisande och forskande personal på ett universitet. För att mäta gränslöst beteende, preferenser gällande gränssättande och stress användas tre stycken etablerade formulär; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences och COPSOQ II. Svarsfrekvensen var 39,7% och två hierarkiska multipla regressionsanalyser genomfördes med stress som utfallsvariabel, arbetsbelastning och undervisningsfördelning som förväxlingsvariabler och prediktorn utgjordes i analys 1 av Obalans – Beteende, seg. (n=218) och i analys 2 av Obalans – Beteende, integ. (n=303). Resultat: I analys 1 förelåg det ett negativt samband mellan stress och Obalans – Beteende, seg. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, seg. 4,4% av variationen i stress. I analys 2 förelåg det ett positivt samband mellan stress och Obalans – Beteende, integ. När förväxlingsvariablerna kontrollerades förklarade Obalans – Beteende, integ. 9,3% av variationen i stress. Slutsats: Föreliggande studie indikerar på att obalans mellan beteende och preferenser både är en faktor som kan genera i ökad och minskad stress, där studiens resultat tyder på att obalansen värderas olika vilket i sin tur skulle kunna bero på att segregation respektive integration är olika svårt att uppnå. / Background: Flexible work means flexible in terms of time and space, where employees have influence over when, where, and for how long they will work. This also means that the boundaries between work and privacy can become unclear. There are individual differences in both the ability to set boundaries between work and privacy as for preferences; some prefer to keep work at work while others prefer to merge work with privacy. Objective: The aim of the study was to examine if imbalance between behavior and preferences in a flexible work was associated with stress. Relevant confounders were included. Methods: A cross-sectional study was conducted within one university. Three established forms were used; Work interrupting nonwork behaviors scale, Workplace segmentation preferences, and COPSOQ II. Two hierarchical multiple regression analyses were conducted, with stress as the outcome variable, workload and teaching distribution as confounders, and Imbalance – Behavior, segregation as predictor in analysis 1 (n=218) and Imbalance – Behavior, integration as predictor in analysis 2 (n=303). Results and Conclusion: Imbalance – Behavior, segregation was associated with lower levels of stress, and Imbalance – Behavior, integration was associated with higher levels of stress. The results of the study indicate that the imbalance is evaluated differently, which could be due to the fact that segregation versus integration are variously hard to achieve.

Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som centrumutvecklare står inför i sitt arbete för att få en levande handelsplats, där tre problemformuleringar tagits fram. Problemformuleringarna syftar till att förstå vilka de största utmaningarna är för en levande handelsplats och hur centrumutvecklare arbetar med dessa utmaningar. Den sista problemformuleringen studerar hur framtiden kan komma att se ut för de levande handelsplatserna, enligt centrumutvecklare. Studien analyserar de största utmaningarna som centrumutvecklare står inför, där diskussionen i slutsatsen präglas av dessa. Bland annat diskuteras samverkan mellan olika aktörer i staden, där rollen som centrumutvecklare är viktig och central. De har inte något formellt beslutsfattande vilket gör dem beroende av andra aktörer, där en politiskt fattad handelspolicy kan underlätta. Även en pågående omställning inom digitaliseringen, allmän beteendeförändring hos konsumenterna, trygga stadskärnor och attraktivt utbud är utmaningar. I framtiden kan begreppet handelsplats omformuleras till mötesplats, då centrumutvecklare prognostiserar att det kan efterfrågas mer upplevelser, där social interaktion är centralt. / The purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.

This licentiate thesis analyzes preferences among Swedish vacationers during the period of 1938-1959. The aim of the thesis is to closely examine these preferences in order to contribute to a more fully developed understanding of holiday-related consumption during the period. The thesis provides an in-depth analysis of the contents of the preferences and also analyzes the kind of consumption related to those preferences. The material on which this thesis is based consists of written recollections gathered from informants who, in response to a list of questions, described their own, past holiday experiences. An important overall result is that holidaymakers desired change. Informants sought contrast to their everyday lives. The strong desire for change had an impact on all areas of holidaymaking. Informants believed that the best way to relax was through a complete break from their ordinary lives. They appreciated meeting new people, being in new places and seeing different natural surroundings than what they encountered on a daily basis. All this meant that they needed to go away. Consequently, travelling was highly appreciated by the informants. The strong desire for change and the different expressions this took has not been fully understood before, nor has it been known that travelling was of such importance already at this time. That change and travel were such important aspects of holiday life provided strong incentives for consumption. A journey often required several modes of consumption, not only those that were directly travel-related. Travelling promoted consumption in a dynamic manner. / Licentiatuppsatsen gäller semesterfirande svenskars preferenser år 1938-1959. Uppsatsens syfte är att närmare undersöka preferenserna för att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av periodens semesterrelaterade konsumtion. En fördjupad analys görs av preferensernas innehåll. Dessutom analyseras vilken typ av konsumtion som kan knytas till preferenserna. Som material används nedskrivet minnesmaterial där informanter, även kallade meddelare, som svar på en frågelista redogör för egna, tidigare semestrar. Ett viktigt övergripande resultat är att semesterfirarna önskade omväxling. Det starka önskemålet om omväxling slog igenom på semesterns alla områden. Meddelarna ville ha kontrast till sina vardagliga liv. De menade vidare att de bäst fick vila genom att helt koppla av från sin vanliga vardag. De uppskattade att göra nya bekantskaper, att vistas på nya platser och i annan natur än den de såg till vardags. Allt detta innebar att de behövde åka iväg under semestern. Att resa var också mycket uppskattat bland informanterna. Det starka önskemålet om omväxling och de uttryck detta tog sig har inte varit känt tidigare, inte heller att uppskattningen av att resa var så stark redan vid den här tiden. Att omväxling och resa uppfattades som så viktiga i semesterlivet gav dessutom starka incitament till konsumtion. En resa krävde oftast flera slag av konsumtion. Resandet uppmuntrade dessutom till andra former av konsumtion än de direkt reserelaterade. Det är tydligt att det fanns en konsumtionsfrämjande dynamik i resandet. / Konsumtion och livsstilar i Sverige 1900-1965

Med en växande efterfråga efter hållbarhet är förhållandet mellan environmental, social &amp; governance (ESG) och företagsprestanda ofta föremål för forskning. Forskningen om detta ämne har dock hittills inte varit entydig. Orsakerna till detta är olika metoder som används och snäva områden som endast representerar det specifika sammanhanget. Dessutom har förhållandet mellan ESG och företagens resultat hittills mestadels genomförts med fokus på rent finansiella mått, vilket gör att marknadsvärden i viss mån fortfarande är outforskade. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan ESG och marknadsvärde (mätt med Tobin’s Q) inom kontexten av den skandinaviska industrisektorn. Med olika perspektiv från "shareholder theory”, "stakeholder theory” och från rationella eller etiska investerare, säger studiens hypoteser att det bör finnas ett signifikant positivt samband mellan ett företags ESG betyg och dess marknadsvärde, och att det bör finnas ett signifikant negativt samband mellan ett företags ESG risk och dess marknadsvärde. Genom en kvantitativ metod har tvärsnittsdata samlats in och införlivats i en multipel regressionsmodell med flera variabler. Studiens resultat tyder på att det inte finns något signifikant samband (positivt eller negativt) mellan ESG och marknadsvärde. Studien förkastar därav nollhypoteserna och således förklaringsförmågan hos de ovan nämnda teorierna. Det konkluderas att den skandinaviska marknaden troligen består av både rationella och etiska investerare, vilket neutraliserar den effekt som ett företags ESG värde har på dess marknadsvärde. Resultatet föreslår också att företag inom den skandinaviska industrisektorn kan implementera ESG utan att det missgynnar dess marknadsvärdering. / With a growing demand for sustainability, the relationship between environmental, social &amp; governance (ESG) and corporate performance is frequently occuring in research. However, research on this topic has as of now been inconclusive. The reasons for this are the different methodologies used and the narrow scopes that represent the specific context only. Furthermore, the relationship between ESG and corporate performance has mostly been conducted with a focus on strict financial metrics, leaving the perspective of market value to a certain degree still unexplored. This paper aims to examine the relationship between ESG and market value (measured by Tobin’s Q), in the context of the Scandinavian industrial sector. With different perspectives from Shareholder theory, Stakeholder theory and those from a rational or ethical investor, this study’s hypotheses states that there should exist a significant positive relationship between a company’s ESG score and their market value, and accordingly a significant negative relationship between a company’s ESG risk and their market value. Through a quantitative approach, cross-sectional data have been collected and incorporated in a multiple regression model with several variables. Our results suggest that no significant relationship (positive or negative) exists between ESG and market value. We therefore reject the null hypotheses and consequently the explanatory power of the above-mentioned theories as well. It is concluded that the Scandinavian market probably consists of both rational and ethical investors, neutralizing the effect a company’s ESG value has on its market value. The results further indicate that companies within the Scandinavian industrial sector might be able to incorporate ESG to improve their corporate behavior, with no negative market value effects.

Bostadens kvaliteter har direkt inverkan på individens förutsättningar och påverkar livskvaliteten. Studentbostäder hör till kategorin tillfälliga boenden vilket medför viss sanktionering gällande kvalitetskrav för bostadens utformning, detta ses som problematiskt eftersom studentergenerellt tillbringar många timmar i sitt hem och hemmiljön vanligtvis också fungerar somen plats för studier. Bostaden som både hem- och arbetsmiljö betraktas i och med förväntad utbredning av digitaliserad undervisning som en viktig aspekt i utformningen av framtidens studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som är ett bra studentboende.För att förstå detta undersöks relationen mellan den byggda miljö och människan, synen på hemmiljö och bostaden, vilka arkitektoniska kvaliteter som bidrar till trivsel i bostaden och har positiv inverkan på upplevelsen av hemmiljö, vilka behov som kan betraktas som mänskligt förenande samt vilka specifika behov och preferenser som finns inom målgruppen studenter.Den teoretiska grunden har formats utifrån det vetenskapliga fältet för arkitektur, sociologi, psykologi och filosofi. Resonemang som förts i olika tider sätts i relation till varandra ochillustrerar hur synen på bostaden och dess primära funktioner förändras över tid. Litteratur- och databassökning resulterar i sammanställande av åtta indikatorer som är viktiga att ta hänsyntill i utformning av framtidens studentbostäder, dessa är; sammanhang, spatial form, dagsljus och inomhusklimat, nivåer av socialt och privat, rummens placering i relation till varandra, omslutenhet kontra öppenhet, möjlighet till variation samt material och detaljer. Indikatorerna har fungerat vägledande i utformandet av ett gestaltningsförslag över ett studentboende i Malmö. För att tillgodose alla dessa behov i en bostadslösning, begränsad av studenternas budget och effektivitetskrav, har ett koncept kring en delad lägenhet för två personer utvecklats. Att två studenter bor tillsammans är också en strategi som tillämpas för att underlätta integrationen i den sociala gemenskapen, i byggnaden mellan studenterna och i staden mellan studenternaoch universitetslivet. Att dela en situation med en person som befinner sig i “samma” position beskrivs våde i tidigare forskning och av studenterna som ett sätt att öka upplevelsen av trygghet. När människor känner sig trygga uppstår en vilja att utforska vilket leder till utveckling.En ritningsanalys av fyra befintliga studentbostäder i Malmö och förståelse utifrån Malmö universitets Campusplan 2040 har bidragit med kompletterande inslag i analysen utifrån medvetenheten kring platsens och sammanhangets inverkan i utformning av god arkitektur. För ytterligare förståelse för målgruppen har fem universitetsstudenter som bor i Malmö intervjuats omfrågor som rör kvaliteter och behov i bostaden samt synen på hemmiljö och studentbostäder. Gestaltningsförslaget presenterades för studenterna och ledde till en djupare diskussion om livet i studentbostäder, vilka delar i utformningen som upplevdes som bra och vad som kunde förbättras samt vilka utmanande frågor som kunde identifieras. Samtalen med studenterna bekräftar tidigare forskning på områdena hemmiljö och studentbostaden, således även indikatorernas relevans. Intervjuerna leder till uppslag för vidare utveckling av gestaltningsförslaget och en diskussion kring komplexiteten i utformningen av studentbostäder, på grund av konkurrerande värden som sätts i relation till varandra. Studien visar att det i fråga om studentbostaden finns ett behov av möjlighet till personligt avtryck och flexibilitet inom bostaden samt att en balans mellan integritet och interaktion efterfrågas. Både det privata livet, identitetsskapande och tillgångentill gemenskap ses som extra viktigt i den formativa period i livet som tiden för studier är. Dessa teman kan tillsammans med de åtta indikatorerna dels ses som områden för vidare forskning, dels som ett svar på vad dagens studentbostäder, i varierande grad, saknar och kan således fungera som ett uppslag till vad som bör utvecklas vidare i utformningen av framtida studentbostäder. / The quality of the home environment have a direct impact on the individual’s living conditions and influence the quality of life. Student residential belongs to the category of temporary homes, which implies less expectations on the quality of the accommodation due to legislation. This becomes problematic since the students, generally spend many hours in their home and the home environment usually also works as place for studies. Student residential as both a home and work space is a relevant aspect in the design of future student housing, since the expected spread of digitized education. The aim of the thesis is to identify what constitutes good student housing. In order to understand that, the relationship between the built environment and people, the perception of home environment and housing, which architectural qualities contribute to the well- being of the home and have a positive impact on the experience of home environment, which needs that can be considered as humanly unifying and which specific needs and preferencesthat exist within the target group of students are investigated. The theoretical framework has been formed from the scientific fields of architecture, sociology, psychology and philosophy. Arguments made at different times are seen in comparison to each other and illustrate how the view of the home and its primary functions changes over time. Literature and database searches result in the compilation of eight indicators that are important to consider in the design of future student housing, these are; context, spatial form, daylight and indoor climate, levels of socialand private, the positioning of spaces in relation to each other, enclosure versus openness, opportunity for variety and materials and detailis.The indicators serve as a guide in the designof a design proposal for a student residence in Malmö. To meet all these needs in a dwelling solution, limited by the students’ budget and efficiency requirements, a concept for a shared flat directed to two students was developed. Two students living together was also a strategy applied to make it easier incorporating with the social community, in the building between the students and in the city between the students and the university life. To share a situation with a personin the same circumstances are described by the students as one way of increase the experienceof safety. When people feel safe a will to explore arise which leads to personal development. A drawing analysis of four existing student residences in Malmö and an understanding from Malmö University’s Campus Plan 2040 have contributed with additional elements to the analysis, based on the awareness of the impact of place and context in designing good architecture. For further understanding of the target group, five university students living in Malmö have been interviewed on issues related to qualities and needs at home and views on home environment and student housing. The designed outcome were presented to the students and led to a deeper discussion on life in student residential which parts that experienced good and what could be improved and the challenging issues could be identified in the design proposal. The conversations with the students confirmed previous research in the areas of perception in home environment and student housing, thus also the relevance of the indicators. The interviews led to suggestions for further development of the design proposal and a discussion about the complexity of the design of student housing, due to competing values that are put in relation to each other. The study shows that a need for personal expression and flexibility within the dwelling and a balance between privacy and interaction is required. Both privacy, identity formation and access to community are seen as particularly important in the formative period of life while studying. These subjects are, together with the indicators, seen as areas for further investigation and as a reply on what today’s student housing, to varying degrees, lacks and can thus be a suggestion for what should be developed further in the design of future student housing.

The real estate market is constantly fluctuating and when the market slows down, it becomes more difficult to sell real estate. Because of this, it is of importance to construction companies to increase their understanding of homebuyer preferences in order for them to build condominiums that there is a demand for in a declining market, and thereby create a more liquid real estate market.  The aim of this thesis is to examine what the differences in preferences are between homebuyers who are positive and negative to the market development. To achieve this objective, three hypotheses were formulated regarding preferences of homebuyers with a negative outlook on the real estate market concerning location, size and functionality. Using a survey and questionnaire, data from potential homebuyers was collected at real estate viewings and via the internet. Once the respondents’ answers were collected, a principal component analysis was performed in order to find out how the different statements correlated with each other. After removing the statements that did not load correctly, three dimensions clearly corresponded to each of the three hypotheses. Testing the internal reliability for the three dimensions resulted in low values for dimensions 2 and 3, referring to size and functionality. However, internal reliability was good for dimension 1 referring to location. Performing an independent t-test on homebuyers with a positive and respective negative outlook on the market development showed no significant results for our hypotheses. The null-hypothesis is thus not rejected, meaning that for this sample, there are no significant differences in preferences of homebuyers with a positive and negative market outlook regarding location, size or functionality of their housing. / Fastighetsmarknaden befinner sig i konstant rörelse och när marknaden övergår i en negativ trend blir det svårare att sälja fastigheter. På grund av detta är det viktigt för byggföretag att öka sin förståelse av bostadsköpares preferenser så att de kan bygga efterfrågade bostäder på en nedåtgående marknad, och därigenom skapa en mer likvid fastighetsmarknad. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad skillnaderna i preferenser är mellan bostadsköpare som är positiva och negativa till marknadsutvecklingen. För att uppnå detta mål formulerades tre hypoteser avseende preferenser hos bostadsköpare med negativ syn på marknadsutvecklingen gällande område, storlek och funktionalitet. Med hjälp av en enkät och frågeformulär samlades data från potentiella bostadsköpare vid bostadsvisningar och via internet. När respondenternas svar samlats in genomfördes en principalkomponentanalys för att ta reda på hur de olika påståendena korrelerade med varandra. Efter att ha tagit bort de påståenden som inte laddades korrekt var det tydligt att tre dimensioner korresponderade mot var och en av de tre hypoteserna. Test av den interna konsistensen för de tre dimensionerna resulterade i låga värden för dimensionerna 2 och 3, med hänvisning till storlek och funktionalitet. Den interna konsistensen var dock bra för dimension 1 med hänvisning till område. Ett oberoende t-test avseende bostadsköpare med positiv respektive negativ inställning till marknadsutvecklingen genomfördes men visade inte på några signifikanta resultat för våra hypoteser. Nollhypotesen kan således inte förkastas, vilket innebär att det för vårt indata inte finns några signifikanta skillnader i preferenser hos bostadsköpare med positiv respektive negativ syn på marknaden avseende område, storlek eller funktionalitet gällande deras bostäder.

Denna uppsats handlar om användningen av E-böcker inom högre utbildning vid Malmö Högskola. Syftet är att undersöka studenters attityder när det gäller användningen av E-böcker jämfört med den tryckta motsvarigheten vid akademiska studier. Studien granskar studenternas preferenser vidanvändningen av E-böcker jämfört med tryckta böcker, samt hur dessa media påverkar studenternas läsvanor. Genom att klargöra i vilka situationer E-böcker eller tryckta böcker har mest fördelar, så kan studenterna göra välgrundade val om vilket medium som de har störst nytta av. En nätbaserad enkät och inspelade intervjuer utgjorde metoderna för insamlingen av data, som sedan jämfördes med tidigare publicerade relevanta studier. Det visade sig att studenterna föredrog tryckta böcker för sina studier, och dessa böcker används fortfarande i första hand vid läsning och analys av längre textavsnitt. Däremot befanns E-böcker vara bäst när man skriver forskningsrapporter. Detta betyder att båda dessa media även framgent har en given plats inom denhögre utbildningen. / This thesis is about the use of E-books in higher education, specifically at Malmö University. The purpose of this study is to investigate attitudes students have towards the use of E-books for scholarly purposes in higher education versus their printed counterparts. This study looks at student preferences in the use of E-books compared to printed books, along with the effects these media have on students reading habits. By discovering in which situations E-books or printed books are most beneficial, students can make informed decisions about which medium will benefit them the most. An online survey and recorded interviews were used as methods for collecting data, whichwas then compared to previously published studies related to this subject. Students were found to prefer the printed book for studying purposes, and it still remains as the main source for reading and analyzing longer passages of text. E-books, on the other hand, were found to be most advantageous when preparing research reports. This means that both media still have their place inhigher education, which is likely to continue in the foreseeable future.