Bakgrund: Osunda levnadsvanor skapar ökad risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar vilket innebär en utmaning för sjukvården. I klinisk praxis ska sjuksköterskor arbeta hälsofrämjande och personcentrerat. Motiverande samtal är en stödjande och evidensbaserad metod som genom vägledning syftar till att stärka personens egen motivation till livsstilsförändring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar som sökts fram i Cinahl complete och PubMed har granskats med Fribergs analysmetod för att besvara syftet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar presenteras i resultatet under tre teman; upplevelser av motiverande samtal, förutsättningar för motiverande samtal och förhållningssätt i arbetet med motiverande samtal. Diskussion: Diskussionen fördes utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori Human becoming och vetenskaplig litteratur. Sjuksköterskors erfarenheter av arbete med motiverande samtal vid livsstilsförändringar diskuterades genom tre teman; personcentrerad vård, delaktighet i en jämlik vårdrelation och utveckling. / Background: Unhealthy living habits create an increased risk of suffering from lifestyle-related illnesses, which poses a challenge for healthcare. In clinical praxis nurses should work through a health promoting and person-centered approach. Motivational interviewing is a supportive and an indicative evidence based approach to lifestyle changes that through compassion aims to strengthen the person's own motivation for change. Aim: To describe nurses' experiences of working with motivational interviewing with lifestyle changes. Method: The thesis work is a literature review of 11 scientific articles searched for in Cinahl complete and PubMed that have been examined using Fribergs analysis method. Results: Nurse's experiences with motivating interviewing about lifestyle changes are presented in the results under three themes; experiences of motivational interviewing, prerequisites for motivational interviewing and approaches of working with motivational interviewing. Discussion: The discussion was based on Rosemarie Rizzo Parse's theory Human Becoming and Scientific Literature. Nurses' experiences of working with motivational interviewing in lifestyle changes are highlighted through three themes; person centered care, participation in an equal care relationship and development.

Fysisk inaktivitet orsakar stora kostnader för samhället, både inom sjukvården och på grund av produktionsbortfall, vilket uppskattas till sex miljarder kronor per år i Sverige. Det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet på recept (FaR®) är ett bra alternativ till att ge medicin. Hur detta hanteras inom primärvården är därför av intresse, då det är denna vårdenhet som oftast har den första kontakten med kommande riskgrupper och därmed också stora möjligheter att påverka genom att motverka inaktivitet och främja hälsa. Författarens egna observationer väckte intresse för att undersöka hur sjuksköterskan kan bidra till just detta inom primärvården och med FaR® som verktyg. / Physical inactivity is causing major costs to the Swedish society (estimated to six billion SEK per year), due to increasing health care costs and a decline in production. There is scientific evidence that physical activity on prescription (FaR®) is an efficient alternative to pharmaceuticals. With this in mind it is therefore of interest how this handled within primary care, since primary care usually are the first contact with future risk groups and could have a great potential to influence by preventing inactivity and encourage health. Personal observations of the author arouse interest to investigate how nurses can contribute to increased health with FaR® as a tool within primary care.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa inklusive utmattningssyndrom (UMS) ökar kraftigt. UMS innebär ett mänskligt lidande för de drabbade och en belastning för vårt samhälle. Det finns ännu ingen evidens för hur personer med UMS ska behandlas. Syfte: Att undersöka hur vårdpersonal kan stödja personer med UMS. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sju vårdgivare som alla arbetade med personer med UMS. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. Resultat: Det informanterna beskrev som stödjande för personer med UMS var att ge en vård utifrån personens behov, att arbeta för att stärka patientens egna förmågor, att ge möjlighet till en medveten närvaro, att skapa balans mellan aktivitet och vila samt att ge patienten och dennes närstående en ökad kunskap. Slutsats: Vårdpersonal kan stödja personer med UMS genom att ge en vård utifrån personens förutsättningar och sjukdomsfas. De stödjande insatserna ska vara personcentrerade och ha som syfte att ge kunskap och verktyg om hur personen kan hantera sin sjukdom. Samarbete mellan professioner är viktigt. Att inkludera psykiatrisjuksköterskan och/eller distriktssköterskan i vården för dessa personer skulle vara gynnsamt eftersom omvårdnad är en faktor som saknas i många fall. / Background: Stress-related ill-health including exhaustion syndrome is increasing sharply. Exhaustion syndrome means a human suffering for the affected and a burden for our society. There is no scientific evidence yet for how people with exhaustion syndrome should be treated. Aim: To investigate how healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome. Method: Semi-structured interviews were conducted. The selection consisted of seven healthcare providers who all worked with people with exhaustion syndrome. The data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: What the informants described as support for people with exhaustion syndrome was to provide a care based on the person's needs, to work to strengthen the patient's own abilities, to provide the opportunity for a conscious presence, to create a balance between activity and rest and to give the patient knowledge. Conclusion: Healthcare professionals can support people with exhaustion syndrome by providing a care based on the person's conditions and disease phase. The supportive efforts must be person-centered and have the purpose of providing knowledge and tools on how the person can handle their illness. Cooperation between professions is important. To include the psychiatric nurse and / or the district nurse in the care of these persons would be beneficial as in many cases nursing is a missing factor.

Bakgrund: Att upptäcka psykisk ohälsa kan vara en utmaning då stigmatisering kring psykisk ohälsa är utbrett. De besvär som kan förekomma vid psykisk ohälsa kan vara diffusa och det kan vara svårt att upptäcka den psykiska ohälsan. Vårdcentralen ofta är den verksamhet personer med psykisk ohälsa vänder sig till för att få hjälp. Statens kommuner och landstings gör satsningar på psykisk ohälsa, där primärvårdens verksamheter är fokusområde med syfte att höja kompetensen hos personalen för att upptäcka psykisk ohälsa i tid. Syfte: Beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenhet av att upptäcka psykisk ohälsa hos patienter i det dagliga arbetet på vårdcentralen Metod: En empirisk studie med kvalitativ design med en induktiv ansats. Intervjumaterialet analyserades där kategorier och underkategorier bildades. En etisk egengranskning utfördes enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter dataanalysen av intervjumaterialet bildades två kategorier, ”En svår utmaning” med underkategorierna, ”De nödvändiga frågorna”, ”Att upptäcka det subtila” samt ”Känsla av kunskapsbrist”. Samt kategorin, ”Stöd efterfrågas” med underkategorierna, ”Riktlinjer, rutiner och checklistor” samt ”Möjlighet till fördjupad kunskap”. Slutsats: Upptäckten av psykisk ohälsa är beroende av en samstämmighet mellan kunskap i ämnet och erfarenhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde det svårt att fråga de svåra frågorna angående patientens psykiska mående. Svåra frågor kunde handla om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, bland annat. Stödmaterial efterfrågades för att inte missa viktig patientinformation. Rutiner och stödmaterial fanns för somatisk ohälsa men saknades för psykisk ohälsa. Det framkom även i resultatet att psykisk ohälsa bör lyftas upp på den dagliga agendan. Att arbete med anti-stigmatiseringen bör ske på alla samhällsnivåer, såväl som individ, profession och verksamhet för att bidra till att psykisk ohälsa upptäcks i ett tidigare skede. / Background: Detecting mental health can challenging as stigmatization of mental health is widespread. The symptoms of mental illness may be diffuse and therefore it may be difficult to detect the mental illness. The health center is often the activity people with mental health turn to get help. The state's municipalities and county councils make investments in mental health, where primary care activities are a focus area with the aim of increasing the competence of the professions to detect mental health in time. Aim: Describe the experience of experienced nurses in detecting mental health in patients in their daily work at the health center. Method: An empirical study with qualitative design with an inductive approach. The interview material was analyzed where categories and sub-categories were formed. An ethical self-examination was conducted in accordance with guidelines for Jönköping School of Health. Result: Following the data analysis of the interview material, two categories were formed, ”A difficult challenge”, with the sub-categories, ”The necessary questions”, ”Discovering the subtle” and ”A perceived lack of knowledge”. As well as the category, ”Support is requested” with the sub-categories, ”Guidelines, routines checklists” and ”Opportunities in-depth knowledge”. Conclusion: The discovery of mental illness depends on a between knowledge of subject and experience. The result showed that the nurses found it difficult to ask about questions regarding the patients mental health. Difficult questions could be about violence in the family, honor crime et cetera. Support material was requested for not to miss imported information about the patient. Routin and support material existed for somatic health but not for mental health. The result showed that it is important to work in the daily work for towards anti-stigmatization of mental health, in society, both on an individual level as well as a profession, in order to contribute to detect mental illness.

Depression is a common disease worldwide and the most common cause of mental illness. Studies have shown an association between unhealthy diets and depression. The purpose of the study was to explore district nurses and nurses' experience of supporting patients and motivating those with depression to healthy dietary habits in primary care. In order to answer the purpose of the study, an interview study was conducted in which the data material was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Eleven district nurses and nurses working at a lifestyle clinic were recruited from ten health centres in the South of Sweden. In the study's results, three categories emerged; The Individual Meeting with the Patient, Motivational Tools and Obstacles. The individual meeting was about putting the patient first, confirming and establishing a good relationship and entrusting safekeeping. Motivational tools were about the nurses' description of the use of various tools such as motivational conversations, diet diaries, knowledge etc. to support and motivate patients to change their dietary habits. The nurses experienced that patients with depression had difficulties with motivation and that some did not have the power to change. The nurses could be in need of collaboration with other professionals and colleagues to get support and advice in their caring conversation with the patient. In order to improve the quality of care for the patient with depression, it may be important for further research in this area from both a patient and nurse perspective at lifestyle clinics in primary care. / Depression är en av vanlig sjukdom världen över och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa. Studier har visat samband mellan ohälsosamma kostvanor och depression. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenhet av att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning inom primärvården. För att besvara studiens syfte genomfördes en intervjustudie där datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elva distriktssköterskor och sjuksköterskor som jobbade på livsstilsmottagning rekryterades från tio hälsocentraler i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Det individuella mötet med patienten, Motivationsverktyg och Hinder. Det individuella mötet berörde vikten av att sätta patienten i centrum, att bekräfta, skapa en god relation samt förmedla trygghet. Motivationsverktyg handlade om sjuksköterskornas beskrivning av användning av olika verktyg såsom motiverande samtal, kostdagböcker, kunskap etc. för att kunna stödja och motivera patienterna till att förändra sina kostvanor. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med depression hade svårigheter med motivationen och att en del inte hade kraft till förändringen. Det framkom att sjuksköterskorna kunde vara i behov av samarbete med andra professioner och kollegor för att få stöd och råd i det vårdande samtalet med patienten. För att förbättra vårdkvaliteten för patienten med depression kan det vara av vikt av ytterligare forskning både ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv på livsstilsmottagning inom primärvården.

Background: Primary care faces the challenge of developing an easily accessible and effective health care system to meet the needs of the population and to fulfill the care guarantee. Teamwork with satisfactory communication can provide more efficient work and good results for patients. In Gävleborg County, three healthcare centers have started a joint emergency care, where collaboration in teams should optimize resources. Aim: The aim of the this study was to describe district nurses and nurses' experiences of working in the emergency care of primary care. Method: The study had a qualitative approach and a descriptive design. Data were collected using semi-structured interviews and was analyzed with qualitative content analysis. Main result: The interviews resulted in three categories: The teamwork in the emergency care, Changes with a new way of working and Challenges in working with the emergency care. The categories describe district nurses 'and nurses' experiences of a team-based approach where collaboration and accessibility facilitate work and make it effective. The categories also describe challenges in working with the emergency care that led to difficulties in work and shortcomings for the patient. Conclusion: District nurses and nurses in the present study described that the work in primary emergency care was an effective teamwork with satisfactory cooperation and communication between professions. Advantages of the method were accessibility to get advice and support from others and not to be alone. Challenges and difficulties emerged in the work that affected both the working group and the patients. The result in the study give an insight into a common approach of emergency care in the primary care based on the experience of district nurses and nurses. The result in the study can hopefully lead to development and improvement of working methods within emergency care in the primary care.

<p><strong>Syfte</strong>: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR^®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.</p><p><strong>Metod</strong>: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.</p><p><strong>Resultat</strong>: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). <em>Smärta rörelseorgan</em> är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.</p>

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009. Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots. Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år). Majoriteten FaR är utskrivna till kvinnor (586 stycken). Smärta rörelseorgan är den mest förekommande förskrivningsorsaken hos både män och kvinnor. Sjukgymnaster förskriver mest FaR (53,9 %) och därefter kommer läkare (23,4 %) och sjuksköterskor (13,1 %). Måttlig konditionsträning i form av promenad är den träningsform som ordineras mest och durationen följer den dagliga rekommendationen 30 minuter. Totalt blev 28,4 % av patienterna hänvisade till stöd hos friskvårdslots. Slutsats: Alla vårdcentraler i primärvården i LUL, som använder journalsystemet Cosmic, har skrivit ut FaR i varierande utsträckning. Förskrivningsfrekvensen uppkommer till 0,55 % av alla unika patientmöten. Ur en hälsosynpunkt bör mer fokus läggas på implementeringen av FaR-förskrivningar för att möjligöra en ökning av denna frekvens.

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog. Analysen av intervjuerna resulterade i ett huvudtema och fem underteman. Resultatet visar på att sjuksköterskorna aktivt arbetar med att motivera patienterna till att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten i den icke- farmakologiska behandlingen. Sjuksköterskorna använde information, patientrelation, konkret arbete, patientens villkor och mål som verktyg för att få patienterna motiverade. Att förespråka kost och fysisk aktivitet anses vara mycket viktig uppgift för sjuksköterskorna och utgör en central del i deras arbete. / Type 2 diabetes is the most common form of diabetes in Sweden today and is related to our lifestyle. Previous studies indicate that the disease is more common among physical inactive people and in people with increased energy intake. The aim of this study was to survey how nurses´ in primary health care promote lifestyle change in patients with type 2 diabetes. A qualitative interview study was used for data collection. Five nurses from different primary health care settings in old Skaraborgs county participated. The analyses of the interviews resulted in one major theme and five sub themes. The result shows that nurses work actively to motivate patients to change dietary habits and start with daily physical activity as a part of non-drug therapy. The nurses´ used information, nurse- patient relationship, concrete work, goals and the patient terms as tools to get patients motivated. Promoting diet and physical activity is a central part of the nurses’ daily work.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag. / Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.