Bakgrund: Yoga kan påverka kroppen och de inre organen på åtskilliga sätt. Den kan bevisligen minska stress, sänka blodtrycket och stabilisera det autonoma nervsystemet. Ett av användningsområdena för yoga inom vården är nedsatt psykisk hälsa. Region Skåne rapporterar att det har skett en ökning av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Detta har bidragit till en prioritering av området och satsningar för en tidig identifiering och minskning av problematiken med hjälp av lämpliga vårdinsatser. Som omvårdnadsåtgärd har yoga till en viss del börjat användas, men det behövs mer vetenskapligt underlag för en bedömning av effekten.Syfte: Syftet var att belysa effekten av yoga som alternativ omvårdnadsåtgärd vid nedsatt psykisk hälsa hos vuxna.Metod: För att svara mot syftet gjordes en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar med en kvantitativ forskningsansats analyserades i materiella teman. Resultat: Sammantaget visade yoga en signifikant sänkande effekt på stress, ångest och nedstämdhet i jämförelse med de olika kontrollgrupperna. En av studierna identifierade också en signifikant minskning av symtom på sömnproblem.Konklusion: Denna studie har visat på positiva effekter av yoga vid nedsatt psykisk hälsa. En slutsats av resultatet är att en dominoeffekt äger rum, där yogans unika påverkningsmekanismer samspelar med de effekter som fysisk aktivitet ger.Nyckelord: Nedsatt psykisk hälsa, omvårdnadsåtgärder, primärvård, sjuksköterskor, yoga. / Background: Yoga can affect the body and the internal organs in various ways. It has proven to reduce stress, lower the blood pressure and stabilize the autonomic nervous system. One of the implications for yoga in health care is impaired mental health. The province of Scania reports that there has been an increase in sick leave due to impaired mental health. This has contributed to a priority of the area and efforts for an early identification and decrease of problems through appropriate care. As a nursing intervention yoga has to some extent started to be used, but there is a need for more scientific evidence for an assessment of the effect.Aim: The aim was to examine the effect of yoga as an alternative nursing intervention for impaired mental health in adults.Method: A literature study where nine scientific papers with a quantitative research approach was analysed in substantive themes.Results: In summary, yoga showed a significant lowering effect on stress, anxiety and depression compared to the different control groups. One of the studies also identified a significant reduction in symptoms regarding insomnia.Conclusion: This study has shown positive effects of yoga in impaired mental health. One inference from the results is that a domino effect takes place, where yoga's unique mechanisms of impact interact with the effects that physical activity provides.Keywords: Impaired mental health, nurses, nursing intervention, primary health care, yoga.

Johansson, André & Lindholm, Tove. Utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: Vårdcentralen, som är basen av primärvården, är oftast den första kontakten för länsinvånarna vid sjukdom och frågor om hälsa. Vårdcentraler arbetar preventivt med levnadsvanor och har personal med kompetens inom många olika områden. Syfte: Studiens syfte var att undersöka utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. Metod: Datainsamling genomfördes med hjälp av enkäter vilka besvarades av utlandsfödda män i väntrummet på någon av tre olika vårdcentraler belägna i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultat: Respondenterna var överlag positiva avseende vårdcentralen, men svagt negativa till väntetiderna. Konklusion: Resultatet i arbetet går inte att generalisera med den population som undersökts på grund av brister i instrumentet och då urvalet var för för litet. / Johansson, André & Lindholm, Tove. Non-native men’s attitude towards encounters with swedish primary health care. A survey study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011Background: Health care centres, which are the foundation of Swedish primary health care, are often the primary alternative for residents concerning illness and health inquiries. Health care centres work in a preventative manner through building healthy lifestyle routines and hiring personnel with a wide range of competence. Aim: The aim of the study was to study non-native men’s attitude towards encounters with Swedish primary health care. Method: The collection of data was produced with the help of questionnaires which were answered by non-native men in waiting rooms at one out of three different health care centres in various areas of southern Sweden. Result: Respondents were generally positive regarding the health care centre, but slightly negative towards waiting times. Conclusion: Results of the study cannot be generalized for the population due to deficiencies in the study instruments and the limited size of the sample.

Bakgrund: Telefonrådgivning utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter inom primärvården och de allra flesta har någon gång tagit kontakt med vården via telefon. Användningen av ett beslutsstöd vid rådgivning och triagering har blivit allt vanligare. Region Skåne har utvecklat Triagehandboken som är ett beslutsstöd framtaget för att användas på alla vårdnivåer.Syfte: Studien vill belysa hur sjuksköterskor inom primärvården upplever att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning. Om den upplevs som ett stöd eller en begränsning samt hur de upplever patienternas tillfredsställelse då ett beslut tagits enligt Triagehandboken.Metod: En enkätstudie gjordes med kvalitativ inriktning. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna överlag upplevde Triagehandboken som ett tryggt stöd vid triagering och rådgivning samt att patienternas tillfredsställelse oftast upplevdes som god. En del begränsningar visade sig i resultatet, såsom att den av en del sjuksköterskor upplevdes som tidskrävande att använda och i vissa situationer ansågs ofullständig. Slutsats: Studiens resultat ser vi som representativt för primärvården i sydöstra Skåne. / Background: Telephone consultation is a large part of the primary health care nurse’s work and almost everyone has at some point of time been in telephone contact with the medical care. The use of a decision support is now more usual in consultation and triaging. Region Skåne has developed the Triagehandboken (a triage manual) which is a decision support made for all levels in medical care. Aim: The study will illustrate primary health care nurses’ experience of using the Triagehandboken in telephone consultation. If it is experienced as a support or a limitation, and how they experience the patients satisfaction when a decision has been made according to the Triagehandboken.Method: A questionaire study with qualitative approach was made. Manifest content analysis was used to analyse the data. Result: The result showed that the nurses´ for the most part experienced the Triagehandboken as a safe support in triaging and consultation and that they often experienced the patients’ satisfaction as good. Some limitations emerged in the result, as some of the nurses´ experienced that the Triagehandboken was time-consuming to use and in some situations was seen as incomplete.Conclusion: We think that the result of the study is representative for the primary care in southeast Skåne.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har inneburit en ökad belastning för primärvården. Patientsäkerhet bidrar till en god och säker vård men studier har visat att under covid-19 pandemin har patientsäkerheten påverkats negativt på olika sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av patientsäkerheten under covid-19 pandemin inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Förändrade arbetssätt påverkar vården och patientsäkerheten, Resurser och arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten samt Kunskap saknas och utvecklas under covid-19 pandemin. Slutsats: För att kunna möta vårdbehovet under covid-19 pandemin så anpassades verksamheter och arbetssätt. Det fanns ett flertal brister kopplat till resurser och arbetsmiljö som påverkade patientsäkerheten. Kunskapen och erfarenheten ökade hos distriktssköterskorna, vilket har gett viktiga lärdomar inför kommande pandemier.

Att arbeta preventivt och hälsofrämjande är det primära uppdraget i primärvården. Något som idag alltmer inkluderar även det psykiska välbefinnandet. Att arbeta inom området psykisk hälsa och ohälsa är komplext då det ställer krav på den egna kompetensen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters psykiska hälsa i primärvården. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier; Den personcentrerade vårdens betydelse och Faktorer som skapar utmaningar i arbetet. Sjuksköterskorna beskrev att den personcentrerade vården hade stor betydelse för relationerna med patienterna och för främjandet av patienters egen motivation till att förbättra den psykiska hälsan men att det fanns faktorer i det dagliga arbetet som försvårade. Sjuksköterskornas erfarenheter kan bidra till bättre kunskaper i arbetet i den kliniska verksamheten för att främja patienters psykiska hälsa. Fortsatt forskning behövs för att införskaffa mer kompetens i ämnet psykisk hälsa och ohälsa då kraven för att bemöta detta inom primärvården ökar.

Bakgrund: Telefonrådgivning till föräldrar som ringer in för deras barn är vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på hälsocentral. Att ge råd till föräldrar via telefonär en komplex situation som innebär att en person talar för någon annans räkning om dennes mående och symtom. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid telefonrådgivning med föräldrar om deras barn, vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. För att distriktssköterskan ska kunna ge korrekt och adekvat hjälp till föräldrar när de ringer in för barnets räkning är det av betydelse att öka kunskapen inom området. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av telefonrådgivning med föräldrar om deras barn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Omständigheter som utgör svårigheter och utmaningar och Omständigheter som skapar förutsättningar för ett framgångsrikt samtal. Till dessa kategorier presenteras sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att komplexitet i telefonrådgivning med föräldrar ställer höga krav på den kommunikativa förmågan hos föräldrar och distriktssköterskor. Att stärka föräldrarnas empowerment kan verka hälsofrämjande för barnet. Ökad förståelse fördistriktssköterskors erfarenheter av utmaningar och förutsättningar för ett framgångsrikt samtal med föräldrarna kan bidra till förbättrat stöd i klinisk praxis. Fler studier behövs för djupare kunskap om distriktssköterskors erfarenhet i området.

SammanfattningBakgrund: Distriktsköterskor och sjuksköterskor inom primärvården har en viktig roll iatt främja hälsa och förebygga folksjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor och sjuksköterskorsförutsättningar och upplevelser att arbeta hälsofrämjande inom primärvården.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingengenomfördes med semistrukturerade intervjuer som utfördes med fyradistriktssköterskor och fyra sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Huvudresultat: Distriktssköterskorna och sjuksköterskorna beskrev att de upplevde dethälsofrämjande arbetet som meningsfullt och viktigt trots att förutsättningar inte alltidfanns. Begränsande förutsättningar var brist på tid och personal. En viktig förutsättningi det hälsofrämjande arbetet var patientens motivation och delaktighet. Att avsätta tidför organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen ochgemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som de upplevdekunde förbättra det hälsofrämjande arbetet.Slutsats: De distriktssköterskor och sjuksköterskor som deltog i föreliggande studieupplevde att de hade bristande förutsättningar att arbeta hälsofrämjande, brist på tid ochpersonal var något som var ett hinder. Trots detta upplevde de att deras arbete varbetydelsefullt att de gjorde så gott de kunde med de förutsättningar de hade ochupplevde sitt arbete som helt fantastiskt när det gör skillnad.

Bakgrund: Primärvården förespråkar att arbeta mer interprofessionellt. För attuppnå en personcentrerad vård för patienter fordras interprofessionell samverkan.Tidigare studier belyser vikten av interprofessionell samverkan för patientensvårdkvalitet samt patientsäkerhet. Det visar också att trots en önskan om att arbetainterprofessionellt är det inte alltid genomförbart i alla verksamheter. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser avinterprofessionell samverkan inom primärvården. Metod: En induktiv kvalitativ intervjustudie. Studien är en sekundäranalys av etttidigare forskningsprojekt. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: Interprofessionell samverkani närhet och distans, för en personcentrerad vård genom hela vårdkedjan. Iresultatet framkom sedan tre huvudkategorier. Den första kategorin heter betydelsenav att känna varandra den handlar om vad relationen har för betydelse förinterprofessionell samverkan. Den andra kategorin heterDistriktssköterskan/sjuksköterskan- spindeln i nätet och handlar om upplevelsen avatt interprofessionell samverkan anses som distriktssköterskan/sjuksköterskans roll.Den sista kategorin heter Samverkan över gränserna och handlar om upplevelsen avatt interprofessionell samverkan är beroende av organisatoriska förutsättningarmellan olika vårdgivare, samt hur samverkan påverkas vid geografiska skillnader.Det framkommer att flera faktorer samspelar vid interprofessionell samverkan. Detblir grunden för fungerande samarbete mellan professioner, tillsammans med patientoch anhöriga. Slutsats: Interprofessionell samverkan inom primärvården och mellan vårdgivarevar en förutsättning för personcentrerad vård och sammanhållen vårdkedja.Trygghet och tydliga roller skapades mellan professioner som kände varandra ochträffades regelbundet. Spontan och lätt samverkan uppstod genom att professionerträffades fysiskt. Detta är några faktorer som bidrar till en god och säker vård.

Introduktion: Hälsofrämjande arbete är en central del i sjuksköterskans och distriktssköterskans arbete, och ska bedrivas i primärvården enligt svensk lag. Detta är en viktig åtgärd för att minska förekomsten av och dödsfallen bland icke-smittsamma sjukdomar, som idag står för ca 70% av dödsfallen i världen. Genom att studera sjuksköterskors beskrivning av möjligheter och hinder med hälsofrämjande arbete kan förståelsen öka för arbetet.  Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor beskriver möjligheter och hinder för att lyckas med hälsofrämjande arbete i primärvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med 15 kvalitativa studier genomfördes. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Dataanalysen var en induktiv integrerad innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom att det finns flera faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med hälsofrämjande arbete. Fyra kategorier bildades; Faktorer hos sjuksköterskan, faktorer hos patienten, faktorer i patientmötet och faktorer i organisationen. Hos sjuksköterskan belystes kunskap och erfarenhet tillsammans med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt som faktorer som underlättar hälsofrämjande arbete. Hos patienten var dennes egna motivation den viktigaste faktorn för att lyckas, men patientens kunskap och socioekonomi kunde inverka både positivt och negativt. En god relation mellan sjuksköterskan och patienten var grunden i patientmötet. Organisationens prioriteringar och attityder kring hälsofrämjande arbete var en viktig faktor för att lyckas.  Slutsats: För att lyckas med hälsofrämjande arbete behöver flera faktorer samverka. Genom att minska hindren och öka möjligheterna kan bättre och mer långsiktiga resultat för patienten uppnås. / Introduction: Health promotion is a core essence of the nurse and district nurse practice, and should be provided by primary health care according to Swedish law. This is an important measure to reduce the prevalence and deaths caused by non-communicable diseases, which today is responsible for approximately 70% of all deaths globally. By studying nurses’ descriptions of facilitators and barriers for health promotion, the understanding of the work can increase. Aim: Study how nurses’ describe facilitators and barriers to succeed with health promotion in primary health care.   Method: A general literature review with 15 qualitative studies was conducted. The databases used were PubMed and Cinahl. The data analysis was an inductive integrated content analysis. Results: There are several factors that affect the possibility to succeed with health promotion work. Four categories were formed; Factors in the nurse, factors in the patient, factors in the patient-encounter and factors in the organization. For the nurse, knowledge and experience together with a holistic and person-centered approach were highlighted as factors that facilitate health promotion work. The patient's own motivation was the most important factor for success, but the patient's knowledge and socioeconomics could have both positive and negative impact. A good nurse-patient relationship was the basis of the patient encounter. The organization's priorities and attitudes regarding health promotion were an important factor for success. Conclusion: In order to succeed in health promotion, several factors need to work together. By reducing barriers and increasing facilitators, the patient's results could improve and become more sustainable.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör idag ett stort hot mot människors hälsa – såväl nationellt som globalt. Det finns tydlig evidens för sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar samt vikten av hälsofrämjande arbete för att minska riskfaktorerna. Primärvården är den vårdnivå dit de flesta söker vård i första hand, därmed har primärvården en central roll i det hälsofrämjande arbetet. Sjuksköterskor inom primärvården har således en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats och strukturerad sökmetod. Resultat: Databearbetningen genererade tre kategorier: (1) Sjuksköterskans och patientens roll, (2) relationens betydelse samt (3) organisatoriska och samhälleliga faktorer. Konklusion: Hälsofrämjande arbete med livsstilsförändringar är ett komplext område. Trots aktuella riktlinjer ges inte de förutsättningar som sjuksköterskor anser att de behöver för att arbeta hälsofrämjande så som riktlinjerna avser. De flesta sjuksköterskor anser att det hälsofrämjande är en viktig del av deras arbete. För att möjliggöra ett hälsofrämjande arbete uttrycker sjuksköterskorna att det finns ett antal hinder som begränsar själva genomförandet, de lyfter även fram förutsättningar som kan bidra till att underlätta arbete med livsstilsförändringar. / Background: Non communicable diseases related to unhealthy lifestyle are a majorthreat to our health. There is clear evidence on the link between unhealthy lifestylehabits and non-communicable diseases and the importance of health promotion as away of reducing the risk factors. Primary care plays an important part in theimplementation of health promotion and nurses working in primary care have a keyrole in health promotion. Aim: The aim was to highlight nurses’ experience of healthpromotive work with lifestyle changes at primary care. Method: A general literaturereview with an inductive approach performed with a structured search method.Result: The result generated three main categories: (1) The role of the nurse and thepatient, (2) the importance of the relationship and (3) organizational and socialfactors. Conclusion: Implementation of health promotion is challenging. There areclinical practice guidelines to counteract patient’s unhealthy lifestyle habits, but timeand resources are not provided. The nurses described the health promotive work asthe core of their responsibilities, but they also pointed out several barriers andfacilitators for the work with health promotion.