I distriktssköterskans yrkesroll ingår det att arbeta hälsofrämjande och behovet av detta uppfattas aldrig varit större. För att kunna bedriva detta arbete krävs tid och utrymme. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört att vården har omorganiserats utefter det vårdbehov som skapats. Detta har medfört nya prioriteringar där den akuta vården har fått sättas främst. När distriktssköterskan inte har möjlighet att arbeta hälsofrämjande kan det leda till att sjukdomar och ohälsa ökar bland befolkningen. Syftet med denna studie är att beskriva hur Covid-19 pandemin påverkat distriktssköterskans arbetssituation med fokus på det hälsofrämjande arbete. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där åtta distriktssjuksköterskor har intervjuats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två kategorier kring distriktssköterskans upplevelser av: förändrad arbetssituation samt komplex arbetssituation. Resultatet visar att distriktssköterskans arbete fått omprioriteras och det hälsofrämjande arbetet har fått stå tillbaka. Det har funnits många utmaningar längs vägen och arbetssituationen har förändrats. Det har funnits ett ökat behov av att samarbeta på arbetsplatsen för att klara av den ökade arbetsbelastningen. Distriktssköterskorna menar att Covid-18 pandemin kommer ge oss kunskap och erfarenheter att ta med oss in i framtiden. Vilka konsekvenser som Covid-19 pandemin kommer att medföra är fortsatt för tidigt att säga men redan nu vet vi att pandemin kommer att medföra stora förändringar, inte minst i vården.

Bakgrund: Mer än hälften av antalet dödsfall i världen är orsakade av sjukdomar som delvis kan förebyggas med förändrade levnadsvanor och mer än halva Sveriges befolkning har minst en ohälsosam levnadsvana. Primärvården har en bra position för att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor och distriktssköterskor ska arbeta för att främja jämlik hälsa och goda levnadsvanor i hela befolkningen. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av det dagliga hälsofrämjande arbetet på hälsocentral. Metod: Metoden som använts var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes för att samla in data. Dataanalysen är gjord med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i sju kategorier: Att bygga en relation och se hela patienten; Att motivera omotiverade patienter; Att använda verktyg och metoder som stöd i samtalet; Att anpassa samtalet efter patienten; Att det egna drivet är viktigt; Att teamarbete och rutiner påverkar arbetet; Att förutsättningarna är begränsade inom organisationen. Slutsats: Distriktssköterskor anser att det hälsofrämjande arbetet är viktigt och att de vill prioritera det, men att andra arbetsuppgifter tar mycket tid och leder till att tiden inte räcker till.

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19 pandemin har bidragit till en ökad belastning på hälso-och sjukvården och dess personal. Primärvården innebär för många patienter den första kontakten med vården. Under covid-19 pandemin har primärvården fått ställa om sin verksamhet för att kunna möta patienters behov av vård. För sjuksköterskor och distriktssköterskor har pandemin inneburit ett förändrat arbetssätt med nya riktlinjer och direktiv. Covid-19 har även inneburit konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskor har haft behov av att använda sig av olika copingstrategier under pandemin för att hantera stress. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Data samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som utgick från Graneheim och Lundman (2004).  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier. Osäkerhet och frustration i att arbete ändras dag för dag, arbetet förflyttades från den trygga vårdcentralen, arbetet med utökade skyddsåtgärder på arbetsplatsen har varit en omställning, arbetet med vaccinationer mot covid-19 har inneburit flera olika utmaningar och strategier för att orka med arbetet. Under dessa kategorier bildades totalt elva underkategorier. Slutsats: Arbetet under covid-19 pandemin har präglats av många olika upplevelser hos distriktssköterskorna. Det har inneburit ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter. Distriktssköterskor i primärvården har utsatts för hög arbetsbelastning vilket bidragit till yrkesrelaterad stress. Det förändrade arbetssättet med den ökade belastningen kan ha bidragit till en försämrad patientsäkerhet. Ytterligare studier för att utforska de långsiktiga effekterna av bortprioriterad vård och dess konsekvenser på patientsäkerheten behöver genomföras. Distriktssköterskors upplevelser och effektiviteten av copingsstrategier behöver undersökas vidare för att se hur dessa kan bidra till ett välmående på arbetsplatsen som leder till en säker vård.

Bakgrund: Personer påverkas olika av arbetsstress. Särskilt som ny sjuksköterska kan arbetsstress vara mer påtagligt. En viktig arbetsuppgift som distriktssköterska är att främja patientens hälsa. Då kan ens egen hälsa kan lätt glömmas bort. Motiv: Att gå från sjuksköterska till distriktssköterska kan upplevas som en identitetskris. En av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning under 2016-2018 var stress. Därav är det viktigt att belysa arbetsstress hos distriktssköterskan. Syfte: Att undersöka om upplevd självskattad stress var relaterat till hur länge man arbetat som distriktssköterska Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett bekvämlighetsurval. Enkäten som användes var The Work Stress Questionnaire (WSQ), där deltagarna skattade sin upplevelse av stress utifrån deras arbetssituation. 68 enkäter skickades ut till distriktssköterskor i Region Västerbotten. Resultat: Jämförelse har gjorts mellan de som arbetat som distriktssköterska <10 år och ≥10 år. Huvudfynden i studien var att majoriteten av deltagarna upplevde att de trots ökad arbetsbelastning hinner med sina arbetsuppgifter. Många ställer höga krav på sig själv och vissa upplever att de har svårt att säga nej till extra arbetsuppgifter. Konklusion: Arbetsstress upplevs olika från person till person. Att någon arbetat länge som distriktssköterska betyder inte att hen upplever mindre arbetsstress. / Background: People are affected differently by work stress. Especially as a new nurse, work stress can be more noticeable. An important task as a district nurse is to promote the patient's health. Then one's own health can easily be forgotten. Motive: Shifting from being a registered nurse to a community health nurse can be experienced as an identity crisis. One of the most common causes of long-term sick leave during 2016-2018 was stress. Therefore, it is important to highlight the work stress of the community health nurse. Aim: To investigate whether perceived self reported stress was related to how long you worked as a community health nurse Methods: A quantitative cross-sectional study with a convenience sample. The questionnaire used was “The Work Stress Questionnaire” (WSQ),where participants rated their experience of stress based on their work situation. 68 questionnaires were sent out to community health nurses in “Region Västerbotten”. Result: Comparisons have been made between those who worked as district nurses <10 years and ≥10 years. The main findings of this study were that the majority of the participants felt that despite increased workload, they had time for their tasks. Many place high demands on themselves and some find it difficult to say no to extra work tasks. Conclusion: Work stress is experienced differently from person to person. The fact that someone has worked for a long time as a community health nurse does not mean that they experience less work stress.

Under senare tid, säkerligen tack vare eller på grund av pågående Corona-pandemi har digitalisering inom sjukvården fått en extra skjuts, blivit mer legitim och utvecklats enormt. När patienten involveras mer i sin vård genom tillgång till digital journal, möjlighet till tidsbokning via nätet och kommunikation med sjukvårdspersonal via digitala chattfunktioner förbättras tillgängligheten. I yrkesrollen som sjuksköterska är det viktigt att man känner trygghet som yrkesutövare för att kunna bemöta patienten på ett professionellt sätt. En litteraturöversikt med syftet att sammanställa tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att använda digitala verktyg i patientarbetet har genomförts. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades vilket resulterade i tre huvudkategorier och sex subkategorier. De tre huvudkategorierna är; Förtroende på avstånd, Stå på gemensam grund och Utveckla den professionella rollen. Sjuksköterskor upplever brist på utbildning och tid till att använda systemen optimalt. Det är flera system som används parallellt och som ska loggas in i vilka inte alltid är synkroniserade med varandra och inte alltid användarvänliga. De olika systemen skapar stress i arbetet som skulle kunna förhindras om sjuksköterskor gavs möjlighet att vara mer delaktiga i att utveckla och utforma vårdsystem utifrån sjuksköterskans behov. Resultatet i studien visar att användning av digitala verktyg inom sjukvården går framåt och att sjuksköterskor är positiva till att delta i den fortsatta digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården för att skapa en god och säker vårdmiljö.

Bakgrund: Distriktssköterskan har med sin breda kompetens en viktig roll inom primärvården. Distriktssköterskan besitter goda ämneskunskaper i omvårdnad, vårdpedagogik, medicin, och folkhälsovetenskap. Många länder i världen har valt att tillåta läkemedelsförskrivning till distriktssköterskor, vilket leder till en effektivare vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av läkemedelsförskrivning inom primärvården. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ induktiv design har genomförts. Till datainsamlingen gjordes systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Pubmed. Totalt användes 11 artiklar som svarade på studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med manifest analys användes. Resultat: Dataanalysen mynnade ut i tre huvudkategorier. 1. Ökad självständighet och ansvar, 2. Förbättrad omvårdnad genom förskrivningsrätten med följande underkategorier: effektivare vård med kostnadseffektivitet och personcentrerad och holistisk vård. 3. Orsaker som påverkar hur förskrivningsrätten används i praxis med tre underkategorier: Viljan att hålla sig uppdaterad, behov av tillgång till stöd och begränsad förskrivning. Konklusion: Även om vården har förändrats har distriktssköterskans förskrivningsrätt inte utvecklats i samma utsträckning i Sverige som i andra länder. Litteraturstudiens resultat bekräftas av tidigare forskning att distriktssköterskornas läkemedelsförskrivning gav ökad självständighet, ökad status och ökad respekt bland kollegor och patienter. Resultatet visar att distriktssköterskorna önskar mer utbildning, fortbildning och träning för att öka kompetensen inom läkemedelsförskrivning.

Bakgrund: Hälsolitteracitet är ett komplext begrepp som rör både individ och samhälle samt speglar hur information från vårdpersonal tas emot och hanteras. Kommunikativ hälsolitteracitet beskriver hur patienter använder hälsoinformation i kommunikationen med vårdpersonal. Kommunikation skapar utmaningar för vårdpersonal i interaktionen, och för patienter i att kritiskt värdera information.Syfte: Att beskriva upplevelser av kommunikation i primärvården hos vuxna patienter.Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv och induktiv design. Studien baserades på kvalitativ forskning bestående av 19 artiklar.Resultat: Det patienter upplevde kring kommunikation i primärvården var att förberedelser inför besök, som att skriva ner frågor, underlättade kommunikationen. Patienter önskade att kommunikationen skulle individanpassas och ske på ett lättförståeligt sätt utan medicinska termer. Patienter upplevde att en ökad delaktighet i kommunikationen bidrog till större möjlighet att utföra egenvård. Och att anhörigstöd upplevdes öka delaktigheten i kommunikationen. Läkares kommunikation upplevdes tillförlitlig men kunde vara otydlig och bristande samt skapa en känsla av underställdhet. Patienter upplevde att sjuksköterskors kommunikation öppnade upp för samtal, skapade tillit och gjorde att patienter kände sig förstådda. Bristande kommunikation kunde skapa oro, rädsla och skam samt ledde till att patienter sökte kompletterande information på egen hand.Slutsats: Förberedelser upplevdes underlätta kommunikation. Individuell kommunikation var önskvärd. Läkares kommunikation upplevdes tillförlitlig men kunde vara otydlig, bristande och ge en känsla av underställdhet. Sjuksköterskors kommunikation skapade tillit och förståelse. Bristande kommunikation kunde skapa negativa känslor. Distriktssköterskan kan utveckla kommunikationen i primärvården till att bli mer hälsolitterat. / Background: Health literacy is a complex concept involving both the individual and the society and reflects on how information from health personnel is received and handled. Communicative health literacy describes how patients use health information in communication with health personnel. Communication creates challenges for health personnel in the interaction process and for patients in critically evaluating information.Aim: To describe experiences of communication in primary health care in adult patients.Method: A systematic literature study with a descriptive, inductive design based on 19 qualitative articles.Result: What patients experienced of communication in primary health care was that preparations before an appointment, such as written down questions made communication easier. Patients wished for communication to be individually adapted without medical terms. That an increased participation in communication could contribute to more opportunities of selfcare. And that support from family could increase participation in communication. The communication from physicians were trustworthy but inexplicit and deficient and caused a sense of subordination. Patients experienced that registered nurses opened up for communication, created trust and made them feel understood. Lack of communication could create feelings of concern, fear and shame and made patients search for additional information on their own.Conclusion: Preparations were perceived to facilitate communication. Individually adapted communication was desired. Physicians communication were thrustworthy but inexplicit and deficient and caused a sense of subordination. Registered nurses communication created trust and understanding. Deficient communication could create negative feelings. The district nurse can evolve communication in primary health care to become more health literate.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett ökande problem globalt och är idag ett utav världens största folkhälsoproblem. Primärvården är ett första steg inom fetmarådgivning och sjuksköterskors hälsofrämjande arbete ses vara av betydande för att patienter med fetma och övervikt ska lyckas med sin viktminskning, vilket kan medföra ett ökat välbefinnande. Syfte: att beskriva sjuksköterskans erfarenheter inom primärvården av att motivera vuxna med fetma och övervikt till förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där metoden utgår ifrån Friberg (2017a). En kombination av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i tre olika databaser, Pubmed, Cinahl och Medline. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i två teman: Sjuksköterskors förutsättningar och sjuksköterskors främjande åtgärder. I det första temat skildras sjuksköterskors förutsättningar gällande utbildning och direktiv, brist på resurser och konsekvenser av sjuksköterskors attityder och värderingar. Det andra temat framställer sjuksköterskors främjande åtgärder och innefattar rådgivning och motivation, relationen till patienten samt möjlighet till uppföljning. Konklusion: Sjuksköterskor i primärvården har en viktig roll och möjlighet att ge stöd och rådgivning till personer med övervikt eller fetma. Sjuksköterskor ser sin uppgift att motivera till förändrade levnadsvanor som viktig, men möjligheten att göra detta påverkas till stor delav de förutsättningar som deras utbildning och verksamheten sätter. / Background: Obesity and overweigth is an increasingly global issue and is today one of the world’s biggest public health problems. Primary care is a first step in obesity counseling and nurses health promoting work is seen as important for patients with obesity and overwight to succeed in their weight loss, which can lead to increased well-being. Purpose: To describe nurses experiences in primary care of motivating adults with obesity and overweight to changed lifestyles. Method: a literature review was conducted where the method is based on Friberg (2017a). A combination of qualitative and quantitative scientific articles were searched in three different databases, Pubmed, Cinahl and Medline. Results: The compilation of the articles resulted in two themes: Nurses prerequisites and –nurses promotion measures. The first theme depicts nurses' conditions regarding education and directives, lack of resources and consequences of nurses' attitudes and values. The second theme presents nurses promotion measures which includes advice and motivation, the relationship to the patient and opportunity for follow-up. Conclusion: Nurses in primary care have an important role and opportunity to provide support and advice to people with obesity and overweight. Nurses see their task of motivating people to change living habits as important, but the opportunity to do so is largely affected by the conditions set by their education and activities.

Background: Malnutrition in the elderly is a serious problem that leads to complications as well physically as mentally for the individual and increased costs in society. There are guidelines and nutritionsscreening should be done when 65 > year. It is nurse’s responsibility to identify patients at risk. Research shows that not enough is being in done. Aim: The purpose of this literature study was to elucidate the nurse's experiences regarding prerequisites for identifying malnutrition in the elderly in primary care settings and elderly health care. Method: A general literature study was conducted with fifteen articles of which thirteen with qualitative method and two of mixed method. The articles were reviewed and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results showed that nurses viewed education as an important measure. They felt knowledge would increase security and facilitate them to perform screening and identify malnutrition. The high workload, lack of resources and lack of guidelines and support from management was felt by nurses in many of the studies to be a major problem, which contributed to the difficulties with nutritional screening. Furthermore, the result appears that nutrition was not seen as important as other nursing measures. Nutrition was simply a low priority. Conclusion: Nurses perceived knowledge, guidelines and support from management were important and would facilitate nutritional screening. Keywords: Malnutrition, primary health care, elderly, nutritional assessment, barriers / Bakgrund: Malnutrition hos äldre är ett uttalat problem som leder till komplikationer såväl fysiskt som psykiskt för individen och ökade kostnader för samhället. Riktlinjer finns och nutritionsscreening bör göras på alla> 65 år. Det är sjuksköterskans ansvar att identifiera patienter i riskzonen. Forskning visar att detta ändå inte görs i tillräcklig utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser gällande förutsättningar att identifiera malnutrition hos äldre inom öppen hälso- och sjukvård samt äldrevård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med femton artiklar, varav tretton med kvalitativ metod och två av mixad metod. Artiklarna granskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor såg utbildning inom nutrition och nutritionsscreening som en viktig åtgärd. De menade att kunskap skulle ge ökad trygghet och underlätta för dem att utföra screening och därmed identifiera malnutrition. Den höga arbetsbelastningen, bristande resurser samt att riktlinjer och stöd från ledningen saknades upplevdes av sjuksköterskor i många av studierna vara ett stort problem som bidrog till svårigheterna att få nutritionsscreening att fungera både i primärvården och hemsjukvården. Vidare framkommer i resultatet att nutrition inte sågs som lika viktigt som andra omvårdnadsåtgärder. Nutrition prioriterades helt enkelt lågt. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kunskap, tydliga riktlinjer och stöd från ledningen var betydelsefullt och skulle underlätta identifieringen av malnutrition. Nyckelord: Malnutrition, primärvård, äldre, nutritionsbedömning, hinder

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av de patienter som söker vård inom primärvården gör det på grund av psykisk ohälsa. Det är av vikt att primärvården är anpassad och bemannad för att hantera psykisk ohälsa eftersom primärvården ska vara ingången för all typ av ohälsa i befolkningen. Tidigare studier visar att sjuksköterskor i primärvården upplever en kunskapsbrist i psykiatri som kan riskera att bemötandet av patienter med psykisk ohälsa blir stigmatiserande. Rekryteringen av specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård i primärvården ter sig som en relativt ny företeelse. Det finns inga svenska studier som beskriver deras roll och funktion på vårdcentral eller deras upplevelse av arbetet i primärvård. Syfte: Att undersöka erfarenheterna hos specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av arbetet på vårdcentral med patienter som söker vård för psykisk ohälsa. Metod: Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård (N=11) vid nio vårdcentraler i Region Skånes regi intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: mötet med patienten med psykisk ohälsa, arbetar självständigt, värdesätter teamarbete, samverkar med specialistpsykiatrin, och besitter värdefull kompetens. Det latenta innehållet i kategorierna formulerades i temat “Unik roll där specialistkompetensen används”. Konklusion: De allra flesta intervjuade specialistsjuksköterskorna i psykiatrisk vård upplevde att de använde sin specialistkompetens i stor utsträckning och att det fanns ett stort behov av deras kompetens. De beskrev en mycket självständig roll med stort eget ansvar. Betydelsen av lång och bred erfarenhet, utöver specialistutbildningen och kunskap i samtalsmetodik, betonades.