Bakgrund: Mer än 700 000 liv globalt avslutas årligen till följd av suicid och omkring 45 procent av de som dör till följd av suicid har uppsökt primärvård månaden innan. Få studier har dock belyst vårdpersonalens perspektiv på suicidprevention i primärvård. Syfte: Att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta med suicidprevention i primärvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och Scopus. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs analysmodell. Resultat: Av analysen framkom att hälso- och sjukvårdpersonal upplevde både hindrande och underlättande faktorer i arbetet med suicidprevention i primärvård. Låg kunskapsnivå, brist på utbildning, resursbrist, tidsbrist och avsaknad av riktlinjer utgjorde de huvudsakliga utmaningarna. Emellertid upplevdes fungerande teamarbete, tydlig ansvarsfördelning, lättillgänglig specialistvård, intuition och lång arbetslivserfarenhet som underlättande faktorer. Konklusion: För att förebygga suicid krävs ett systematiskt arbete samt förbättrad samverkan mellan instanser för att öka patientsäkerheten. Genom att uppmärksamma erfarenheter av brister i verksamheten och åtgärda dessa kan antalet suicid reduceras. / Background: Globally, more than 700 000 lives end annually due to suicide, and about 45 percent of those who died by suicide had visited primary care the previous month. Nonetheless, few studies have shed light on health care professionals’ experiences working with suicide prevention in primary care.  Aim: To illuminate health care professionals’ experiences of suicide prevention within primary care. Method: A literature study consisting of ten qualitative studies. Articles were found using Cinahl, PubMed and Scopus. Analysis was then performed with inspiration from Friberg's analytical model. Results: Findings suggest that health care professionals experienced both barriers and facilitators working with suicide prevention in primary care. Insufficient knowledge and education, lack of resources, time pressure and lack of guidelines were perceived as the main challenges. However, teamwork, clear division of responsibilities, easy access to specialist care, intuition and extensive clinical experience were seen as facilitators. Conclusion: To prevent suicide, a systematic approach and improved collaboration between primary and specialist care are needed. By adopting measures to correct perceived flaws in primary care, the number of suicides could be reduced.

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till / Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care.  Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Sverige är ett av de främsta målländerna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vårdpersonal att möta och vårda en mångfald av flyktingar bland annat inom primärvården dit de först vänder sig när de har behov av sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa flyktingars egna upplevelser av primärvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningen hur flyktingarna upplever vården och bemötandet inom primärvård. Studien är en kvalitativ empirisk studie. Sex kvinnliga flyktingar på en Komvuxenhet i södra Skåne intervjuades. Som analysmetod användes Burnards (1991) tillvägagångssätt av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att flyktingars upplevelser av vård inom primärvården var såväl positiva som negativa. Dock var de negativa upplevelserna övervägande. De negativa upplevelserna utgjordes bland annat av missförstånd och problem med tolk, missnöje med vården på grund av långa väntetider, misstro mot patienten, schablonmässig behandling. De positiva upplevelserna var snabb och tillgänglig vård, positivt bemötande av flyktingar och belåtenhet med behandlingen. Resultatet av studien kan vara till hjälp för bland annat personal och ansvariga på vårdcentralen för att förstå flyktingarnas situation och deras vårdbehov och därmed förbättra deras vård. / Sweden is one of the leading target countries of refugees. For this reason health care personnel will meet a great number of refugees in the Primary Health Care where refugees turn to primarily when they are in need of care. The aim of this study was to illuminate the refugees´ own health care experiences. From the aim of this study the question: “How do refugees experience care and treatment in Primary Health Care?” was formulated. This study is of qualitative and empirical nature and was carried out by conducting semi-structured interviews with six female refugees from a municipal adult education unit in southern Scania. The result of this study showed that refugees´ care experiences within the Primary Health Care were both positive and negative. However the negative experiences dominated the positive ones. The negative experiences comprised of among other things: misunderstanding and problem with interpreters, discontentment about the care due to long waiting times, mistrust against the patient, stereotyping treatment. The positive experiences were fast and accessible health care, positive treatment of refugees and satisfaction with the treatment. The result of this study can be of help for health care personnel in the health centre to understand the refugees´ situation and care needs and therefore improve their care.

Bakgrund: Inom primärvården är det vanligt att kontakten med den vårdsökande sker genom telefonrådgivningen. Möjligheten för fysiska möten minskar där sjuksköterskor behöver agera vårdande under andra förutsättningar än dem som de tidigare varit vana vid. Detta ställer krav på sjuksköterskornas kompetens och förhållningssätt för att ett vårdande ska främjas inom telefonrådgivningens särskilda förhållanden. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Metod: En kritisk incident teknik (KIT) har använts som metod tillsammans med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Tjugo sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning deltog i denna studien. Resultat: Från analysprocessen framkom ett huvudområde: Handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Huvudområdet byggdes upp av fem kategorier; Förståelse av innebörden (Lyssna, Förstå),Bättre förutsättningar (Anpassningar, Ge tid, Skapa trygghet, Visa respekt, Skapa förtroende), Trygga beslut (Vara trygg, Få återkoppling, Tänka framåt, Ta besluten), Hanterade hinder och motgångar (Hantera egna känslor, Hantera förväntningar) och Gemensamt agerande (Förklara bedömningen, Vara överens, Främja egenansvar, Ge bekräftelse). Resultatet visar på att sjuksköterskorna använder olika handlingar utifrån vad som ska uppnås i samtalet. Konklusion: Sjuksköterskorna uppvisar kunskaper och förmågor att agera vårdande inom telefonrådgivningen. Däremot upplever flera sjuksköterskor rollen som otrygg och krävande vilket efterfrågar vidare forskning i området. / Background: In primary care, it is common for contact with the person seeking care to take place through telephone counselling. The opportunity for physical meetings decreases where nurses need to act as caring under conditions other than what they are previously used to. This places demands on the nurses' competence and approach in order for care to be promoted within the special conditions of telephone counselling. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' actions to act as caregivers within primary care telephone counseling. Method: A critical incident technique (CIT) has been used as a method together with a qualitative approach to answer the purpose. Twenty nurses who work with telephonecounseling participated in this study. Results: From the analysis process, a main area emerged: Actions to act as caregivers within primary care's telephone consultation. The mainarea was made up of five categories; Understanding the meaning (Listen, Understand), Better conditions (Adjustments, Give time, Create security, Show respect, Create trust), Safe decisions (Be safe, Get feedback, Think ahead, Make the decisions), Managed obstacles and setbacks (Manage own feelings, Manage expectations) and Joint action (Explain the assessment, Agree, Promote personal responsibility, Give confirmation). The results show that the nurses use different actions based on what is to be achieved in the conversation. Conclusion: The nurses demonstrate knowledge and abilities to act as caregivers within telephone counseling. However, several nurses experience the role as unsafe and demanding, which calls for further research in the area.

I Sverige finns både vårdcentraler som bedrivs offentligt samt vårdcentraler som bedrivs privat. Det som dessa vårdcentraler har gemensamt är att de finansieras med statliga medel. Denna studie undersöker om det finns skillnader i hur nöjda patienter är med dessa två typer av vårdcentraler. Förutom att redogöra för hur patientnöjdheten ser ut överlag bland Sveriges vårdcentraler så går studien också djupare in på vilka delar av primärvården som patienterna är mest nöjda med och huruvida detta skiljer sig mellan offentligt och privat ägda vårdcentraler eller inte. För att svara på dessa frågor är studien uppdelad i två delar, en kvantitativ del där redan befintlig data bearbetas och används, samt en kvalitativ del i form av djupgående intervjuer med patienter från privata och offentliga vårdcentraler. Resultatet visar att patientnöjdheten i primärvården är som högst gällande bemötande och tillgänglighet. Något sämre betyg ger patienterna när det gäller bland annat kontinuitet och information. Vad gäller de eventuella skillnader mellan patienter från offentliga och privata vårdcentraler finner studien att resultaten är relativt lika. Patienter från både offentliga och privata vårdcentraler uppger att de överlag är nöjda med sina vårdcentraler men att brister finns i form av långa väntetider och personalbrist. / In Sweden, there are both publicly run health centers and privately run health centers. What these health centers have in common is that they are financed with state funds. This study investigates whether there are differences in how satisfied patients are with these two types of care centers. In addition to giving an account of how patient satisfaction overall among Sweden's health care centers, the study also goes even deeper into which parts of primary care patients are most satisfied with and whether or not this differs between publicly and privately owned health centers. To answer these questions, the study is divided into two parts, a quantitative one where already existing data is processed and used, and a qualitative one in the form of in-depth interviews with patients from private and public health centers. The results show that patient satisfaction in primary care is highest regarding treatment and availability. The patients give a slightly worse rating when it comes to, among other things, continuity and information. Regarding the possible differences between patients from public and private health centers, the study finds that the results are relatively similar. Patients from both public and private health centers state that they are generally satisfied with their health centers but that there are shortcomings in the form of long waiting times and staff shortages.

Bakgrund: Digitalisering inom primärvård ökar, samtidigt som patienter efterfrågar en mer digital hälso- och sjukvård. Tidigare forskning har visat att digitala vårdmöten är fördelaktigt både för patienter och hälso- och sjukvården. Distriktssköterskor har en central roll inom primärvård, där de inom sin profession ska beakta den vårdande relationen oberoende av mötesform. Här kan det digitala vårdmötet användas som ett komplimenterande sätt att kommunicera. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digitala vårdmöten inom primärvård. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor verksamma inom primärvård i mellersta och södra delen av Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema, Utmaningar med att utveckla framtidens primärvård, vilket beskriver distriktssköterskornas individuella upplevelser inom studerat område. Under temat framkom tre subteman. Konklusion: Studien bekräftar att distriktssköterskor inom primärvård upplever det komplext att arbeta med digitala vårdmöten, då det är en ny arbetsform inom traditionell omvårdnad, vilket behöver beaktas vid implementering. I denna studie beskrivs komplexiteten av att värna om den vårdande relationen samt hur kommunikationen kan påverkas vid digitala vårdmöten. / Background: Digitalization in primary care is increasing, as patients are demanding more digital health care. Previous research has shown that digital encounters are beneficial for patients and health care. District nurses have a central role in primary care, where they in their profession shall consider the caring relationship regardless the way of encounter. The digital encounter can be used as a complementary way of communicating. Aim: The aim of this thesis was to highlight district nurses´ experiences of using digital encounters in primary care. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was selected. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses, working in primary care in the central and southern part of Sweden. Results: An overarching theme emerged, Challenges in developing future primary care, which describes the district nurses´ individual experiences within the studied area. Under the overarching theme three subthemes emerged. Conclusion: This thesis confirms that district nurses in primary care find it complex to work with digital encounters, since it is a new way to work within traditional nursing, which needs to be considered during implementation. This thesis describes the complexity of cherishing the caring relationship and how communication can be affected in digital encounters.

Bakgrund: Cirka 3,8 procent av världens befolkning lider av depression och det är en av de ledande orsakerna till nedsatt funktionalitet samt innebär lidande för de som drabbas. Depression ökar risken för suicid och uppskattningsvis dör ungefär 700 000 människor årligen till följd av suicid. I Sverige söker sig de flesta med depression främst till primärvården, där sjuksköterskan ofta är den första som kommer i kontakt med patienterna.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med depression i primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Främjande faktorer innehöll underkategorierna Det mellanmänskliga mötet och Att besitta kunskap. Barriärer innefattade underkategorierna Tidsbrist, Bristande kunskaper och kompetens, Sjuksköterskors självförtroende samt Attityder till depression. Slutsats: Tidsbrist är en barriär som hindrar sjuksköterskor från att identifiera och bedriva omvårdnadsarbete för patienter med depression. Om tid finns, kan det mellanmänskliga mötet uppstå där patienten får delge sin patientberättelse och sjuksköterskan kan arbeta i personcentrerad anda. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor försvårar identifieringen av depression vilket kan leda till negativa attityder och sänkt självförtroende. Framtida forskning bör fokusera på äldre människors depression och depression i låginkomstländer. / Background: Approximately 3.8 percent of the world’s population suffer from depression. It is one of the leading causes of disability and leads to suffering for those affected. Depression increases the risk of suicide. Roughly 700 000 people die due to suicide annually. In Sweden, most people with depression turn to primary care, where a nurse generally is the first person patients have contact with.  Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting patients with depression in primary care.  Method: The design of this study is a qualitative literature review, analyzed with a qualitative content analysis. Result: Two categories and seven subcategories were identified. Promoting factors consisted of the subcategories Interpersonal encounter and To possess knowledge. Barriers included the subcategories Lack of time, Lack of knowledge and competence, Nurses’ confidence and Attitudes towards depression. Conclusion: Lack of time is a barrier which hinders nurses from providing an adequate nursing care for patients with depression. If time is available, an interpersonal encounter may arise. Nurses’ lack of knowledge makes it difficult to identify depression, which might lead to negative attitudes and reduced confidence. Future research should focus on depression in the elderly and depression in low-income countries.

Bakgrund: Forskning visar att lärandemiljön har betydelse för ett effektivt och positivt lärande och för studenters förmåga att sammanfläta teoretisk och praktisk kunskap. I litteraturen beskrivs en klyfta mellan teori och praktik som på sikt kan försvåra för yrkesverksamma. Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet har beskrivit vikten av samverkan i team mellan olika professioner under utbildning som en möjlighet att ta ansvar för patienters vård. Interprofessionellt lärande mellan studenter från olika hälso- och sjukvårdsutbildningar bygger på att studenterna tar ansvar, lär med, om och av varandra samtidigt som de tränar på sin egen yrkesroll för att främja patienters hälsa. Syfte: Att belysa aktuellt kunskapsläge för studenters interprofessionella lärande vid verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och systematisk sökstrategi från databaserna PubMed, CINAHL och ERIC inkluderade åtta vetenskapliga artiklar. De analyserades med en integrerande sammanställning inspirerad av metasyntes.   Resultat: Sammanfattades i fyra teman,  fokus på patienten, samverkan och lärande mellan studenter, lärandemiljö och handledarroll samt samverkan mellan klinik, utbildningsprogram och lärosäten. Slutsats(er): Interprofessionellt lärande bidrar till ett patientcentrerat förhållningssätt som ger nya insikter och utökade kunskaper för studenter i professionsutbildning. Relationer i gruppen och till handledarna som goda förebilder bidrog till förbättrad kommunikation och vård. Samverkan behövs mellan lärosäten och kliniker.

No description available.

Våren 2009 spreds en ny subtyp av influensavirus A(H1N1) mycket snabbt över världen. Media hårdbevakade pandemins framfart och förmedlade bilden av en allvarlig smitta med högre dödlighet i yngre åldrar. Hotet om påverkade samhällsfunktioner och en hårt belastad sjukvård ledde till beslutet att låta massvaccinera hela svenska folket. I frontlinjen stod primärvårdssjuksköterskorna som hade till uppgift att bemöta en orolig allmänhet. Syftet med studien var att undersöka primärvårdssjuksköterskors upplevelser av svininfluensapandemin A/H1N1. Hur upplevde de allmänhetens reaktion, sin egen arbetssituation och hur hanterade de situationen? Studien är empirisk och grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på tre olika vårdcentraler i Malmö. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys såsom den beskrivs av Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Resultatet redovisas i ett antal kategorier under tre teman. Temat för allmänhetens reaktioner var rädsla; människor uppgavs kontakta vårdcentralerna i långt större utsträckning än vanligt, vara vaksamma och ivriga att få vaccin samtidigt som de var misstänksamma mot vaccinets säkerhet. Det andra temat var hanterbart kaos, vilket representerar upplevelsen av arbetssituationen, som präglades av hög belastning, bristande beredskap, komplicerad rådgivning och etiska dilemman. Situationen hanterades genom målmedvetenhet som var det tredje framträdande temat, med försök att lugna, metodisk handläggning och kollegialt stöd som representativa kategorier. / In the spring of 2009 a new subtype of the influenza virus A(H1N1) spread very rapidly over the world. The media coverage of the pandemics’ rampage was intense and media conveyed the image of a severe infection with higher mortality at younger ages. The threat of interruptions to public services and a congested medical care led to the decision to undertake mass vaccination of the entire Swedish population. In the front line were the primary care nurses with the task to counter anxious citizens. The aim of this study was to investigate primary healthcare nurses’ experiences of the pandemic influenza A(H1N1). How did they experience the public’s reaction, their work situation and how did they handle the situation? This is an empirical study based on qualitative interviews with six nurses at three healthcare centers in Malmö. The method of the analysis was a content analysis, as described by Lundman and Hällgren Granheim (2008). The results are presented in a number of categories in three themes. The theme of the public reaction was fear; the informants stated that people contacted the health care centers in far greater extent than usual, they were vigilant and eager to receive the vaccine whilst they were suspicious of the vaccine’s safety. The second theme was manageable chaos, which represents the experience of the work situation, which was characterized by high stress, lack of preparedness, difficult counseling and ethical dilemmas. The situation was handled by determination, which is the third theme; attempts to calm, methodical management and collegially support are representative categories in this theme.