Bakgrund: En förutsättning för att ambulanssjuksköterskan ska kunna hänvisa patienter till primärvård på ett patientsäkert sätt är följsamhet mot lokala riktlinjer, triageringssystem, och en tydlig och strukturerad journalanteckning där det framgår vilka vårdhandlingar som utförts. Syfte: Syftet med studien var att göra en systematisk journalgranskning för att få en bild av hur ambulanssjuksköterskor dokumenterar hänvisningar av patienter till primärvård med fokus på patientsäkerhet. Hur följer ambulanssjuksköterskan triageringssystem och regionens lokala riktlinjer vid hänvisning till primärvård? Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv systematisk journalgranskning med en explorativ ansats. Resultat: Resultatet visar på hög följsamhet mot triageringssystem och lokala riktlinjer överlag. Samtidigt som vikten av identitetskontroll behöver diskuteras och förstås. Av den anledningen finns ett fortsatt behov av kontinuerlig utbildning för att följsamheten ska fortsätta vara hög. Slutsats: Resultatet är positivt och visar på att ambulanssjuksköterskor i regionen är följsamma mot lokala riktlinjer och triageringsverktyg. / Background: A prerequisite for the ambulance nurse with specialist competence to be able to refer patients to primary health care in manner that is patient safe is the compliance with local guidelines and triage systems. In order for the transfer to be as patient safe as possible. Aim: The aim of the study was to conduct a systematic journal review to understand how ambulance nurses with specialist competence document referrals of patients to primary care with focus on patient safety. How is the decision on referral of patients to primary health care documented? How compliant is the ambulance nurse with specialist competence with regard to triage systems and local guidelines when referring to primary health care? Method: The study is a quantitative retrospective systematic journal review with an explorative approach. Result: The result shows high compliance with triages system and local guidelines in general. There is a need for a discussion and understanding why identification control is important. There are also a need for continuous education so that the compliance will stay high. Conclusion: The result are positive and shows that ambulance nurses with specialist competence in the region are compliant with the guidelines and triage system.

Bakgrund: Förändringsarbete är något de flesta företag behöver arbeta med för att kunna anpassa sig till en föränderlig omvärld och fortsatt vara konkurrenskraftiga på marknaden. Den ständiga utvecklingen i samhället har även medfört att företag behöver vidta informationsteknologiska förändringar vilket i sin tur även inbegriper ett arbete med digitalisering. Den svenska vården, både såväl offentlig som privat, står inför en pågående förändring av digitalisering där bland annat digitala vårdmöten är något som prioriteras och implementeras i verksamheterna. Syfte: Studiens syfte är att i en jämförelse undersöka hur svensk offentlig respektive privat verksamhet arbetar vid digital verksamhetsförändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Detta både i form av vad för skäl de har till sin förändring samt hur de går tillväga vid implementeringen av digitala vårdmöten. Genomförande: En komparativ studie har utförts gällande en privat samt en offentlig organisation tillhörande den svenska hälso- och sjukvården. Studien följer en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med en abduktiv forskningsdesign. Litteratur samt vetenskapliga artiklar är den data som ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt viss data även inhämtats från dokument utgivna av studiens deltagande organisationer. Slutsatser: Vad som driver organisationerna till implementering av digitala vårdmöten förklaras av en anpassning till omvärldens utveckling och konkurrerande aktörer. Olikheter i drivande faktorer kan uppstå mellan den offentliga och privata sektorn i form av ekonomiska aspekter då den privata verksamheten är vinstdrivande till skillnad från den offentliga verksamheten. Tillvägagångssättet att implementera förändringen i organisationerna är likartat och ett stort fokus riktas mot vårdgivares egna kompetens i bedömning av de digitala vårdmötenas möjligheter. Det finns därmed mer som förenar än skiljer den offentliga respektive den privata organisationen åt i deras arbete med implementering av digitala vårdmöten. / Background: The process of adaptation is something most companies need to work on to be able to adjust to a changing environment and continue to be competitive in the market. The constant development of society has also meant that companies need to change the way they utilize information technology, which in turn also includes working with digitalisation. Swedish healthcare, both public and private, is facing an ongoing change in digitalisation where digital healthcare meetings are among the priorities that are beeing implemented in the operations. Purpose: The purpose of this study is to, through a comparison, examine how companies in Swedish public and private sectors work on altering their digital business operations by implementing digital healthcare meetings. This both in terms of what reasons they have for their change as well as how they are going to approach implementing digital healthcare meetings. Method: A comparative study has been performed regarding a private and a public organization belonging to the Swedish healthcare system. The study follows a qualitative research strategy together with an abductive research design. Literature as well as scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study has been collected through interviews, and some data has also been collected from documents published by the organizations participating in this study. Conclusions: What drives organizations to implement digital healthcare meetings is explained by having to adapt to the development of the outside world and competing companies. Differences in driving factors between the public and private sectors can occur in the shape of economic aspects as the private organizations are profit-driven, unlike the public organizations. The approach to implementing change in these organizations is similar, and a major focus is directed at the healthcare providers' own competence in assessing the possibilities of digital healthcare meetings. Thus, there is more that unites than separates the public and private organizations when it comes to implementing digital healthcare meetings.

Bakgrund: Vikten av hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård speglas tydligt i forskning, litteratur, riktlinjer och lagar. Distriktssköterskan förväntas ha ett grundläggande hälsofrämjande fokus. På sikt kan detta leda till en bättre folkhälsa och spara lidande och resurser för samhälle och individ. Ändå verkar fokus ofta ligga på att behandla sjukdom. Enligt tidigare forskning upplever distriktssköterskor som arbetar i primärvård olika hinder trots att de har viljan att arbeta mer hälsofrämjande. Syfte: Belysa distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av material insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer genomfördes i Göteborg med omnejd. Deltagarna skulle ha arbetat minst ett år som distriktssköterska. Resultat: Analysen resulterade i temat; Det är enklare att gå en upptrampad stig än att gå genom snår för att komma till en glänta framkom. Temat byggde på kategorierna; Det inre drivet, Finns det tid finns det hopp, En spindel i nätet, Sprickan mellan teori och praktik. Slutsats: Distriktssköterskorna hade en positiv inställning och vilja till hälsofrämjande arbete och ansåg att det innefattade personcentrerad vård. Det hälsofrämjande arbetet beskrevs i termer av små insatser invävda i det dagliga arbetet. Det framkom att de huvudsakliga arbetsuppgifterna är sjukdomsorienterade, vilket huvudsakligen beskrevs som att det saknas resurser för hälsofrämjande insatser. / Background: The importance of health promotion within nursing and health care is clearly reflected in science, literature, guidelines and regulations. The district nurse is expected to have an underlying focus on health promotion. In the long run this can lead to a better public health and spare the society and individual suffering and resources. Despite this, it appears that the focus often remains on threating disease. According to previous studies district nurses in the primary care are experiencing obstacles despite having the will and intention to work more towards health enhancement. Aim: Illuminate district nurses experiences of health promotion within the primary health-care system. Method: The study has been performed using a qualitative content analysis of material gathered by semi-structured interviews. A total of seven interviews has been performed in Gothenburg and surrounding areas. The participants of the interviews had worked as a district nurse for a period of at least one year. Results: The analysis resulted in the theme; "It is easier to walk upon a trail than find ones way though the thickets to get to the glade" was noticed. The theme was constructed out of the categories; The inner drive, If there is time there is hope, A spider in the web, The divergence between theory and practice. 'Conclusion: The district nurses in the study had a positive attitude towards health promotion and considered it involved in person-centered care. The health promoting work was described in terms of small efforts woven into the daily work. It emerged that the main duties is focused on disease treatment, which mainly related to resources lacking for health promoting efforts.

Studiens syfte var att undersöka målkonflikter inom primärvården i Region Skåne samt vilken inverkan patientens fria val har på dessa konflikter. En kvalitativ fallstudie av sju vårdcentraler i Region Skåne genomfördes. Fyra av vårdcentralerna var belägna på landsbygden och övriga tre var lokaliserade i två utav Skånes största städer. Semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen för respektive vårdcentral utfördes.Region Skåne styr primärvårdsverksamheten genom fastställande av budget samt genom att bestämma hur aktuellt ersättningssystem ska vara utformat. Dagens ersättningsystem upplevs komplicerat att använda, men enkelt att manipulera.Patientens fria val, med obegränsat antal omlistningsmöjligheter, påverkar vårdcentralernas budgetplaner. För vissa verksamheter innebär ett ständigt varierat patientunderlag snabbt inaktuella budgetunderlag. Det fria valet påverkar även patientsäkerheten genom avsaknad av kontinuitet.Det horisontella och vertikala ledningssystemet är sammanhängande och medför en ständig balansgång för verksamhetscheferna inom primärvården Region Skåne. / The purpose of this study was to investigate goal conflicts in primary care in Region Skåne and what impact the patient's free choice has on these conflicts. A qualitative case study of seven health centers in Region Skåne was conducted. Four of the health centers were located in the countryside and the other three were located in two of Skåne's largest cities. Semi-structured interviews with the head of operations for each health center were conducted.Region Skåne manages the primary care operations by determining the budget and by deciding how the current compensation system should be designed. Today's replacement system is perceived as complicated to use, but easy to manipulate.The patient's free choice, with an unlimited number of re-listing options, affects the health centers' budget plans. For some operations, a constantly varied patient base means rapidly outdated budget bases. Free choice also affects patient safety through a lack of continuity.The horizontal and vertical management system is coherent and entails a constant balancing act for the heads of operations within primary care in Region Skåne.

No description available.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande

BAKGRUND: Enligt den nationella vårdgarantin ska tillgängligheten till primärvård vara 100 procent och att patienten därmed har rätt till kontakt med primärvården samma dag. Telefonrådgivningen är ofta vägen in till vården och distriktssköterskan skapar här en relation med patienten. Tillit till distriktssköterskan gör ofta att patienten lättare kan beskriva sina symtom. Distriktssköterskan förlitar sig på patientens röst och endast hörseln används för bedömning vid telefonrådgivning. Bedömningen blir, på grund av resursbrist, ofta en balansgång mellan patientens upplevda behov och en medicinsk bedömning. Tidigare studier visar att viktig information kan missas och felbedömningar sker lätt.  SYFTE: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av patientsäkerhet vid telefonrådgivning inom primärvård. METOD: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats som genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ latent innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kommunikation, Erfarenhet väger tungt, och Resurser. Distriktssköterskorna beskrev telefonrådgivningen som en väldigt komplex arbetsuppgift. Mycket ska hinnas med på kort tid och det är många faktorer som påverkar bedömningen. Kommunikationen med patienten är central men många gånger bristfällig. Förutom kommunikationen är det flera faktorer som spelar in för möjligheten att säkerställa patientsäkerheten i telefon. Bland annat väger erfarenhet tungt och den erfarna distriktssköterskan menar att magkänslan har en viktig roll. Även vårdcentralens resurser styr patientsäkerheten.  SLUTSATS: Arbetet i telefonrådgivning inom primärvård är komplext. Vårdcentralens resurser styr ofta patientsäkerheten. Många gånger får distriktssköterskan vända ut och in på sig själv för att säkerställa patientsäkerheten när resurserna är få. Erfarenhet och magkänsla har ofta en stor roll i bedömningen. / BACKGROUND: The national care guarantee mandates the primary care accessibility to be 100 percent and that the patient has the right to get in touch with primary care on the same day. Telephone triage is often the way in and the district nurse here creates a relationship with the patient. The patients’ trust in the district nurse often helps the patient to describe its symptoms. The district nurse relies on the patients’ voice and only hearing can be used for assessment. The assessment, because of a lack of resources, often becomes a balance act between the patients’ experienced needs and the medical assessment. Previous studies show that important information can get lost. Incorrect assessments can easily be made. AIM: Primary care district nurses experience of patient safety in telephone triage.  METHOD: Qualitative semi-structured interview study with an inductive approach completed with nine district nurses. The material was analyzed with a qualitative latent content analysis. RESULT: The result leans on four categories: Complex work assignment, Communication, Experience weighs heavy, Resources. The district nurse describes telephone counseling as a very complex work assignment. A lot must be done in a short time and many factors affect the assessment. Communication with the patient is central but many times deficient. Besides communication, multiple factors play a role for upholding patient safety over the phone. Amongst these are care center resources, the use of counseling support and the personal experience of the district nurse, where the gut feeling plays an important role. CONCLUSION: Primary care phone triage is complex. Patient safety often depends on the care centres’ resources. Many times, the district nurse will have to turn herself inside out to ensure patient safety when resources are scarce. Personal experience and gut feeling often plays a big role in the assessment.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter i primärvården upplever att arbeta med unga vuxna med stressproblematik. Studien utgick ifrån kvalitativ forskningsansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Totalt deltog tio respondenter, samtliga befann sig på olika vårdcentraler runt om i Sverige. Materialet analyserades och tolkades av författarna och resulterade i tre huvudkategorier: Att ge patienter professionellt och känslomässigt stöd, Att skapa förståelse för aktivitetens betydelse och Att skapa förändring. Resultatet visade att arbetsterapeuter upplever att det ofta finns en obalans i aktiviteterna bland unga vuxna. Unga vuxna uppmuntras av samhällsnormer att ha många bollar i luften och har därför svårt att få återhämtande aktiviteter i sin vardag. Det resulterade i ökad stress och till slut total utmattning. Arbetsterapeuterna upplever att stressen hos unga vuxna växer på grund av obalansen i vardagen, attityder och att de har otillräckligt med strategier för att hantera stressfyllda situationer. Gruppbehandling upplevs som ett bra verktyg att skapa diskussioner kring stress och lyfta bort stigmat från stressproblematiken. Arbetsterapeuterna upplevde svårigheter vid målformuleringen då patienterna formulerade prestationsinriktade mål. Störst förändring upplevdes vara de små förändringarna i vardagen. Detta gjorde skillnad för rehabiliteringen. Slutsatsen var att känslomässigt och professionellt stöd upplevdes som viktigt. Erfarenhet visar att förståelse för aktivitetens betydelse behövs för att skapa förändring. / The aim of this study was to investigate occupational therapists, working in primary health care center, experience and perception of working with young adults with stress related disorders. The study progressed emanated from a qualitative method consisting of semi structured interviews. Participants were recruited from different health care centers, with a purposive sampling and a snowball sampling, totally ten participants participated. The material was analyzed and interpreted and resulted in three main categories: To give the patient professional and emotional support, To create understanding for the significance of activities and To create change. The results show that occupational therapists perceived that the cause of stress was imbalance in the activities of young adults. They are encouraged by societal norms to multitask and to keep busy and they have difficulties to implement recovering activities. This contributed to increased stress and finally led to exhaustion. Group treatment was perceived as a good tool to create discussions about stress and to remove the stigma from stress related disorders. The occupational therapists experienced difficulties in formulating prestige driven goals. The biggest change was perceived to be the small changes in everyday life, this made a difference for the rehabilitation. The conclusion was that emotional and professional support is important. Experience also shows that creating understanding for the significance of activities is needed to make a change.

Bakgrund: Medarbetare och chefers arbetsmiljö är på många vis bristfällig. Trots att Sverige är långt gånget vad gäller arbetsmiljöarbete och hur hälsa främjas så pekar statistiken på annat, framförallt inom hälso- och sjukvårdssektorn. Arbetsorsakde besvär som stress och hög arbetsbelastning för medarbetare inom vården är vanligt. Vidare upplever chefer höga krav och lågt stöd, och deras bristande arbetsmiljö gör det många gånger svårt att skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Det anses finnas viktiga vinster med att undersöka uppfattningar om en god arbetsmiljö och attraktivt arbete, och få djupare förståelse hur det uppfattas för medarbetare och chefer. Syfte: Syftet med denna studie är att inom primärvård i Sverige undersöka och beskriva uppfattningar om vad som skapar god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer och författaren utgick från studiedesignen kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet indikerar att det är kombinationen av tillfredsställda behov som bidrar till en god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Ledarskap, relationer förtrogenhet, variation och resultat var viktigast för en god arbetsmiljö och attraktivt arbete för medarbetare och chefer. Handlingsfrihet, stimulans och erkänsla var också gemensamt för en god arbetsmiljö och attraktivt arbete. Vidare uppfattades lön, lokalisering, arbetstider, tankearbete, arbetstakt och fysisk aktivitet viktigt för medarbetarna i en god arbetsmiljö och attraktivt arbete, likaså uppfattades lokalisering och adekvat utrustning betydelsefullt för cheferna. Slutsats: Studiens resultat anses bidra till djupare förståelse gällande god arbetsmiljö och attraktivt arbete, då det beskriver vad och hur det uppfattas av medarbetare och chefer inom primärvård. Resultatet belyser att ett helhetsperspektiv behövs i arbetsmiljöarbetet. Studien har även givit fördjupad kunskap kring modellen attraktivt arbete och bidragit till rangordning av vilka faktorer som framträder viktigast. En rangordning som bidrar med ökad förståelse för vilka faktorer som bör fokuseras på för att skapa god arbetsmiljö och attraktivt arbete för chefer och medarbetare.

Bakgrund: Primärvården är ofta den första instansen patienter söker sig till inom sjukvården. Vården som ges ska vara lättillgänglig och bestämmas av patienternas vårdbehov. För att kunna ha hög tillgänglighet och handlägga patienter på rätt vårdnivå är telefonrådgivning av distriktssköterskor en viktig del i primärvårdens verksamhet. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 18 distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning inom primärvården. Intervjuerna transkriberades varefter texterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i följande fyra kategorier och sju underkategorier (inom parentes efter respektive kategori); svårigheter och utmaningar (kommunikationssvårigheter, ingen visuell kontakt, tidspress och stress), stöd i bedömning (kollegors stöd, beslutsstöd), copingstrategier (patientens vårdbehov i centrum) och verksamhetsutveckling (förslag på förbättringar). Slutsats: Telefonrådgivning av distriktssköterskor för att bedöma vårdbehov i primärvården är en svår och komplex verksamhet som kräver erfarenhet och stöd på olika sätt, men som distriktssköterskorna ansåg kan medföra positiva vinster och möjligheter till utveckling. / Background: Primary health care is often the first instance for patients to seek medical care. The health care provided must be easily accessible and determined by the patients' care needs. Telephone counseling by district nurses is an important part of primary health care to secure high availability and treat patients at the right level of care. Aim: To describe the district nurse's experiences of assessing care needs at telephone counseling in primary health care. Method: Semi-structured interviews were conducted with 18 district nurses who work with telephone counseling in primary health care. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The data analysis resulted in the following four categories and seven subcategories (in parentheses by category); difficulties and challenges (communication difficulties, no visual contact, time pressure and stress), support in assessment (colleagues' support, decision support), coping strategies (patient's care needs in the center), and primary healthcare development (improvement suggestions). Conclusions: Telephone counseling by district nurses to assess care needs in primary health care is a difficult and complex activity that requires experience and support in various ways but may result in positive consequences and opportunities for development.