Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifestinriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the healthcare workers ́ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the workgroup increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker hjälp inom primärvården. Patienter med långvarig smärtproblematik inom primärvården får inte alltid den vård de behöver. Långvarig smärtproblematik kan av sjuksköterskor upplevas som ett svårt och komplicerat tillstånd att hantera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter med långvarig smärtproblematik inom primärvården. Metod: Litteraturstudien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats med utgångspunkt i sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes ett flertal gånger, färgkodades och utmynnade i trekategorier. Resultat: Tre kategorier identifierades (i) Bristande kunskap kring långvarig smärta och behandling (ii) Vikten av att arbeta personcentrerat och ge stöd i mötet med patienter med långvarig smärta (iii) Otillräcklig vård på grund av resursbrist och bristande samarbete. Smärta ska ses ur ett biopsykosocialt perspektiv, där både biologiska, psykologiska och sociala faktorer påverkar upplevelsen av smärta. Personcentrerad vård är en nyckel för framgångsrik vård av smärtpatienter. En väl fungerande primärvård spelar en avgörande roll för patienters vidare vård och behandling. Konklusion: Förbättringsområden som har identifierats är behov av ökad kunskap kring långvarig smärta, ett förstärkt personcentrerat arbetssätt och stöd till patienter med långvarig smärta samt utökade resurser och bättre samarbete. / Background: Pain is one of the most common reasons why people seek help in primary care. Patients with long-term pain problems in primary care do not always receive the care they need. Long-term pain problems can be perceived by nurses as a difficult and complicated condition to deal with. Purpose: The purpose was to shed light on the nurse's experiences of meeting patients with long-term pain problems in primary care. Method: The literature review was designed as a general literature review with an inductive approach based on seven scientific articles. The articles were read several times, color-coded and resulted in three categories. Results: Three categories were identified (i) Lack of knowledge about long-term pain and treatment (ii) The importance of working person-centered and providing support in the meeting with patients with long-term pain (iii) Inadequate care due to lack of resources and lack of cooperation. Pain should be seen from a biopsychosocial perspective, where both biological, psychological and social factors influence the experience of pain. Person-centred care is a key to successful care of pain patients. Well-functioning primary care plays a crucial role in patients' further care and treatment. Conclusion:Areas for improvement that have been identified are the need for increased knowledge about long-term pain, a strengthened person-centered approach and support for patients with long-term pain, as well as increased resources and better collaboration.

Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts.Metod: Kvalitativ metod, fallstudie.Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan.Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början. / Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how the reform Hälsoval Skåne has affected public health care as well as private enterprises, and thereby highlight related problemsMethodology: Qualitative Research Methodology, Case Study.Empirical analysis: The study demonstrates the need to account for and correlate both internal and external factors. The study also demonstrates that organizations are unable to freely formulate their strategy since certain factors must be adhered to, in accordance with Strategic Fit and The Design School. Furthermore, a first-mover advantage was identified, creating barriers like those described by Porter in How Competitive Forces Shape Strategy. Also, economic considerations of great importance for survival in the choice of health services have been identified along with evidence of conditions altering depending on the competitive situation.Conclusions: Some possibly critical factors are the financial strength of the organization/enterprise, and the extension of other health care services. Moreover, being among the first initiates proved beneficial for participants in the reform Hälsoval Skåne.

Bakgrund: Ländryggssmärta är den globalt ledande orsaken till levda år med funktionsnedsättning. Långvarig ländryggssmärta (LLRS) är ett komplext tillstånd där patienterna har ett behov av att bemötas utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Det finns kvalitativa studier som undersökt patienters upplevelser av att leva med LLRS men få som utforskat hur dessa patienter upplever bemötandet inom vården. Syfte: Att på två olika primärvårdsmottagningar i Sverige undersöka hur patienter i arbetsför ålder med LLRS upplevde att de i vårdmötet blivit bemötta av vårdpersonal när de sökt vård för sin LLRS. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio informanter i arbetsför ålder intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med tematisk semantisk analys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Det personliga mötet och Vårdens premisser. Dessa kännetecknades av patienternas önskemål om att få berätta sin historia, få en förklaring, bli kliniskt undersökta och möta vårdpersonal som respekterar och bekräftar dem. Tidsbrist, en känsla av att vara i underläge samt önskan om ökad delaktighet, samarbete och planering var ytterligare upplevelser som belystes. Slutsats: Denna studie visar att vårdpersonalens bemötande påverkar patienterna i stor utsträckning vilket belyser vikten av ett gott bemötande i vårdmötet samt nödvändigheten av att arbeta personcentrerat och utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. / Background: Low back pain is the globally leading cause of years lived with disability. Long-term low back pain (LLBP) is a complex condition where patients have a need of being treated from a biopsychosocial perspective. There are qualitative studies which examine patients' experiences of living with LLBP, but only a few exploring how these patients experience the treatment in healthcare. Purpose: To investigate at two different primary health care clinics in Sweden how patients of working age with LLBP experienced that they were treated in the healthcare meeting by the healthcare professional when seeking healthcare for their LLBP. Method: A qualitative interview study with inductive approach. Ten men and women of working age were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were transcribed literally and analysed with thematic semantic analysis. Results: The analysis resulted in two main themes: ”The personal meeting” and “The premises of healthcare”. These were characterised by the patients' desire to be able to tell their story, get an explanation, be clinically examined, and meet healthcare professionals who respect and acknowledge them. Lack of time, a feeling of being at a disadvantage and the desire for increased participation, cooperation, and planning were additional experiences highlighted. Conclusion: This study shows that the treatment by healthcare professionals affects patients widely which highlights the importance of a good treatment in healthcare and the necessity of working person-centred and from a biopsychosocial perspective.

Introduktion/Bakgrund: Tandvården och hälso- och sjukvården har olika journalsystem, finansieringsmodeller, utbildningar, remisshantering, traditioner och kulturer. Detta leder till utmaningar för samarbete mellan dessa två aktörer.  Det finns dock många fördelar med samarbete mellan tandvården och hälso- och sjukvården, och diabetes är ett sådant område där samarbete visat sig ha ömsesidig nytta bland annat ur patientsäkerhetsperspektiv.Syfte: Undersöka hälsofrämjande samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården med fokus på personer med diabetes.Metod:  Litteraturstudie med sökning från databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar där man har undersökt hälsofrämjande samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården med fokus på personer med diabetes. Behov av samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården, exempel på samarbetsinsatser och modeller för samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården, samt effekter av samverkan är delar som resultatet är baserat på. Slutsats: Studierna visade på att samverkan mellan tandvården och hälso- och sjukvården bör ökas för att bättre hälsotillstånd och högre livskvalitet ska uppnås för de individer som drabbats av sjukdom där oral och allmän hälsa påverkar varandra, såsom diabetes. / Introduction/Background: Dentistry and healthcare have different record systems, funding models, training, referral management, traditions, and cultures. This leads to challenge for cooperation between these two actors but there are many advantages with collaboration between dentistry and health care. Diabetes is an area where collaboration has shown mutual benefit, for example from a patient safety perspective. Aim: Investigate health- promoting cooperation between dental care and health care with a focus on people with diabetes. Methods: Literature study with data search in the two data bases PubMed and CINAHL. Results: The result is based on nine scientific articles where the authors have investigated health- promoting collaborations between dental care and healthcare with a focus on people with diabetes. Need of collaboration between dentistry and healthcare, examples of collaborative efforts and models that have been carried out between dentistry and healthcare, as well as effects of collaboration are parts on which the results are based. Conclusion: The studies show that collaboration between dental care and health care should be increased to achieve a better state of health and quality of life for individuals who suffer from diseases where oral and general health affect each other, such as diabetes.

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) och artros är komplexa tillstånd som kan vara svåra att diagnostisera och leda till långvarig smärta. Effektiv smärtlindring och hantering är avgörande för att förbättra livskvaliteten för personer med dessa sjukdomar. Primärvården spelar en central roll i hanteringen av kronisk smärta genom att erbjuda personcentrerad vård och integrera interdisciplinära metoder. Personers upplevelser av vården, inklusive kommunikation och tillgänglighet, är viktiga för att säkerställa effektiv smärtbehandling och välbefinnande. Personcentrerad vård, baserad på sjuksköterskans kärnkompetenser, är en grundläggande princip för att möta individuella behov och förbättra utfall för personer med reumatisk smärta. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa personer med reumatoid artrit och artros upplevelse av smärthantering inom primärvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna baserades på noggrant utvalda sökord som lades ihop till sökblock. Vidare analyserades och kategoriserades artiklarna genom en integrerad analys baserad på Kristensson (2014). Resultat Dagliga utmaningar till följd av RA och artros identifierades, inklusive fysiska begränsningar, social isolering och psykologiska påfrestningar. Självhanteringsprogram och digitala verktyg visade sig kunna förbättra smärtbehandling och livskvalitet. Interaktionen med vårdpersonal betonade vikten av kommunikation, förståelse och patienttillfredsställelse. Tillgång till vård och socialt stöd ansågs avgörande för smärthantering. Slutligen, en personcentrerad vårdmodell och egenmaktstrategier visade positiva resultat för delaktighet och självhantering. Slutsats Personer med RA och artros får inte tillräckligt stöd och smärthantering i primärvården. Brist på information och personcentrerad vård leder till försämrad livskvalitet. Strukturerade interventioner, inklusive utbildning och fysisk aktivitet, visar sig vara viktiga för att förbättra hanteringen av smärtan och livskvaliteten för personerna. Ett holistiskt synsätt och personcentrerad behandling är avgörande för att uppnå god smärthantering och välbefinnande. / Background Rheumatoid arthritis (RA) and arthritis are complex conditions that can be difficult to diagnose and lead to long-term pain. Effective pain management is critical to improving quality of life for people with these diseases. Primary care plays a central role by offering person-centered care and integrating interdisciplinary methods. People's experiences of care are important to ensure effective pain management and well-being. Person-centred care is a fundamental principle for meeting individual needs and improving outcomes for people with rheumatic pain. Aim The aim of the literature review was to shed light on the experiences of individuals with RA and arthritis regarding pain management in primary care. Method A non-systematic literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The searches were based on carefully selected keywords that were combined into search blocks. Furthermore, the articles were analyzed and categorized through an integrated analysis based on Kristensson (2014). Results Daily challenges resulting from RA and arthritis were identified, including physical limitations, social isolation and psychological stress. Self-management programs and digital tools were shown to improve pain management and quality of life. Interaction with healthcare professionals emphasized the importance of communication, understanding and patient satisfaction. Access to care and social support was considered crucial for pain management. Finally, a person-centered care model and empowerment strategies showed positive results for participation and self-management. Conclusion People with RA and arthritis do not receive sufficient support and pain management in primary care. Lack of information and person-centred care leads to a reduced quality of life. Structured interventions, including education and physical activity, are shown to be important in improving pain management and quality of life for individuals. A holistic approach and person-centered treatment are essential to achieve good pain management and well-being.

Bakgrund Typ 2 diabetes är en snabbt växande kronisk sjukdom som förväntas öka kraftigt runt om i världen och leder till svåra komplikationer. Hälsofrämjande arbete är en central dimension vid typ 2 diabetes som ger patienterna möjlighet att aktivt främja sin hälsa och förbygga sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av det som påverkar arbetet med hälsofrämjande insatser vid typ 2 diabetes inom primärvården. Metod En strukturerad litteraturöversikt baserad på femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2013 och 2023. Artiklarna var av kvalitativ design och inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har analyserats med Fribergs fyrstegsmetod där resultaten sammanställdes till en ny helhet. Resultat Resultat presenteras i tre huvudkategorier: patienternas förutsättningar, sjuksköterskors förhållningssätt och organisatoriska förutsättningar följt av sju underkategorier: Behov av kunskap, förmåga till kunskapsinhämtning, eget ansvar, personcentrerat förhållningssätt, stödjande roll, tidsbrist och teamarbete. Slutsats Hälsofrämjande insatser påverkas av tre centrala dimensioner som interagerar med varandra: patient, sjuksköterska och sjukvårdsorganisationen. För att kunna arbeta hälsofrämjande behöver sjuksköterskan organisationens stöd och en arbetsmiljö som möjliggör personcentrerad vård vid hälsofrämjande insatser. / Background Type 2 diabetes is a rapidly growing chronic disease that is expected to increase significantly worldwide and it can lead to severe complications. Health promoting work is central dimension in type 2 diabetes that enables patients to actively promote their health and prevent illness. Aim The aim is to describe nurses' perceptions of factors influencing work with health promotion in type 2 diabetes within primary care. Method A structured literature review based on fifteen scientific articles published between 2013 and 2023. The articles are of qualitative design and were searched in the databases CINAHL and PubMed. Fifteen articles were analysed using Friberg's integrated synthesis method. Results The results are presented in three main categories: patients' conditions, nurses' approaches, and organizational conditions, followed by seven subcategories: Need of knowledge, ability to acquire knowledge, self-responsibility, person-centered approach, supportive role, lack of time and teamwork. Conclusions Health promotion interventions are influenced by three central dimensions that interact with each other: the patient, the nurse, and the healthcare organization. To work with health promotion, the nurse needs the support of the organization and a work environment that enables person-centered care in health promotion interventions.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en grundläggande och viktig komponent för att främja hälsa och välbefinnande. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod som används för att främja hälsa genom att inkludera fysisk aktivitet som en integrerad del av hälso- och sjukvårdsbehandling. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med FaR inom primärvården samt att identifiera hinder och underlättande faktorer för klinisk implementering. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med innehållsanalys som analysmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 10 fysioterapeuter från sju olika arbetsplatser. Resultat: Studiens resultat beskriver fysioterapeuternas upplevelse av fysisk aktivitet på recept. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tretton underkategorier. De fyra kategorierna namngavs till Problematiska arbetssätt och bristande kunskap, Stödjande element i FaR-arbetet, Utvecklingsområden, Attityd till FaR varierar. Slutsats: Fysioterapeuters upplevelse av och inställning till FaR varierar stort. Det finns en rad olika faktorer som underlättar samt försvårar det kliniska arbetet, och dessa förhållanden skiljer sig över landet. Underlättande faktorer inkluderade utbildning, tillgängliga FaR-mottagare i närmiljön samt olika arbetsredskap som underlättade arbetet, såsom sammanställning av FaR-mottagare och journalsystem som integrerade med FaR-recepten. Faktorer som försvårade arbetet var tidsbrist, att arbetet med FaR upplevdes som tidskrävande, kunskapsbrist, besvärliga arbetssätt, brist på FaR-mottagare och efterverkningar av Covid-19.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har blivit en av vår tids största folkhälsosjukdomar. Det som är hoppfullt är att sjukdomen går att fördröja och till och med förhindra med sunda levnadsvanor. För de redan drabbade går det att göra mycket för att förbättra hälsan och förhindra följdsjukdomar. Distriktssköterskor har en central roll i diabetesvård inom primärvård, för att genom det hälsofrämjande samtalet motivera patienter till egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar som distriktssköterskor inom primärvård har för hälsofrämjande samtal med patienter som har diabetes typ 2. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där 14 distriktssköterskor svarade på en enkät med öppna frågor. Resultatet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningar för goda hälsofrämjande samtal påverkas av distriktssköterskans utbildning, avsatt tid för samtalet och möjligheten att inhämta och lämna ut adekvat information. Teamarbetet är av betydelse och den viktigaste teammedlemmen är patienten. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i samtalet för att bli motiverad att ta ansvar för sin hälsa. Konklusion: Utbildning, tid och information är viktiga premisser för ett bra patientmöte. Det visade sig också att samarbete med andra professioner och samarbete med patienten är viktigt för ett bra teamarbete. / Background: Type 2 diabetes has become one of the biggest public health diseases of our time. What is hopeful is that the disease can be delayed and even prevented with healthy lifestyle habits. For those already affected, there is much you can do yourself to improve your health and prevent sequelae. The district nurse has a central role in diabetes care in primary care, in order to motivate the patient to self-care through the health-promoting conversation. Aim: The purpose of the study was to highlight the presuppositions that district nurses in primary care have for health-promoting conversations with patients who have type 2 diabetes. Method: The study was conducted using a qualitative method where 14 district nurses answered a questionnaire with open questions. The results were processed using qualitative content analysis. Findings: Presuppositions for good health-promoting conversations are affected by the district nurse's education, the time allocated for the conversation and the ability to obtain and provide adequate information. Teamwork is important and the most important team member is the patient. It is important that the patient feels participation in the conversation in order to be motivated to take responsibility for their health. Conclusion: Education, time and information are important premises for a good patient meeting. It also showed that collaboration with other professions and collaboration with the patient is important for good teamwork.

Bakgrund: År 2019 levde 1 av 8 personer i världen med psykisk ohälsa, vilket innefattar allt från oro och nedstämdhet till svåra psykiatriska tillstånd. Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett vanligt fenomen i samhället och återfinns även bland vårdpersonal. För att förbättra psykisk hälsa globalt har primärvården en central roll i att identifiera, behandla och följa upp patienter som lever med psykisk ohälsa. Relationen mellan vårdgivare och vårdtagare kan vara avgörande, att bli bemött med respekt och känna sig omhändertagen är betydelsefullt för att bygga en god relation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med mötet med patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar, varav 5 kvantitativa och 10 kvalitativa. Resultat: I sammanställningen av resultatet framkom två huvudkategorier, Interaktion som belyser relationen mellan patienter och sjuksköterskor samt vikten av kommunikation med patienter som lever med psykisk ohälsa. Förutsättningar beskriver sjuksköterskors erfarenheter i samband med mötet med patienter, hur organisationens uppbyggnad och tidigare erfarenheter påverkar mötet Slutsats: Litteraturöversikten belyser aspekter i interaktionen samt faktorer som kan påverka mötet mellan sjuksköterska och patient. En tillitsfull och empatisk relation mellan sjuksköterska och patient är av central betydelse. Dock begränsas detta av tidsbrist och bristande kunskap. För att främja jämlik vård för alla bör primärvården prioritera kompetensutveckling för sjuksköterskor samt anpassa vården för att kunna identifiera och behandla psykisk ohälsa. / Background: In 2019, 1 in 8 people worldwide lived with mental illness. Mental illness can range from common mental health problems such as anxiety to severe psychiatric conditions. Stigmatization of mental illness is a common in society and is also prevalent among healthcare professionals. To improve mental health globally, primary care plays a central role in identifying, treating, and following up with patients suffering from mental illness. Aim: To describe nurses' experiences regarding encounters with patients with mental illness in primary care. Method: The study is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The findings of the literature review are based on 15 articles, where 5 are quantitative and 10 are qualitative. Results: In the summary of the result, two main categories emerged: Interaction, which highlights the relationship between patients and nurses, and the importance of communication with patients living with mental illness. Conditions describe the nurses' experiences regarding the encounter with patients, how the organization's structure and previous experiences influence the encounter. Conclusions: The literature review highlights aspects of the interaction and factors that may affect the encounter between nurses and patients. A trusting and empathetic relationship between nurse and patient is of major importance. However, time constraints and lack of knowledge is limiting barriers. To promote equal care for all, primary care should prioritize education for nurses and adapt care to identify and treat mental health issues.