Bakgrund: Primärvården har en viktig preventiv och kurativ funktion där många av befolkningens hälsobehov kan tillgodoses. Med sin breda kompetens har primärvården bäst förutsättningar att tillgodose patienters vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. En tillgänglig och välfungerande primärvård för hela befolkningen kan bidra till en mer jämlik hälso-och sjukvård på befolkningsnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka tillgängligheten till läkare på vårdcentraler i Landstinget Dalarna under en tidsperiod som inkluderade förändringar av primärvården motiverad av ekonomiska svårigheter inom landstinget. Metod: Studien hade en icke-experimentell kvantitativ design som undersökte geografisk jämlikhet utifrån tillgänglighet till läkare, samt eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare över en femårsperiod. Statistiska analyser med oberoende t-test, Mann-Whitney U-test och Kruskal-Wallis test användes för att utforska geografisk jämlikhet ur flera aspekter (p<,05). Eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Tillgängligheten till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna visade stora procentuella skillnader inom och mellan vårdcentraler. Under femårsperioden hade Landstinget Dalarna generellt lägre tillgänglighet än riksgenomsnittet och jämförelselandsting. Resultatet visade signifikanta skillnader (p<,05) gällande tillgänglighet på kommunnivå, men studien hittade inget geografiskt mönster för tillgänglighet. Tillgänglighet utifrån vårdcentralernas socioekonomiska sammansättningar mätt via CNI (Care Need Index) kunde inte påvisa samvariation mellan tillgänglighet till läkare inom primärvården och CNI, vilket kan bero på att CNI kompenserar för socioekonomiska skillnader. Slutsats: Studiens resultat visade varierande tillgänglighet till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna. För att uppnå en mer tillgänglig och jämlik primärvård för samtliga invånare i Dalarnas län bör regionala skillnader reduceras och tillgängligheten till läkare i landstinget bör förbättras generellt. / Background: Primary health care has an important preventative and curative role, where many of the population's health needs can be met. An accessible and well-functioning primary health care can reduce health inequities in the population. Objective: The purpose of the study was to investigate accessibility for medical consultations in primary health care centres in Dalarna County Council. The study explored accessibility during a period of time when changes were made in primary health care due to financial difficulties in the county council. Methods: The study had a non-experimental, quantitative design that examined geographic equality based on accessibility to medical consultations, and relationships between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations over a five-year period. Statistical analysis with independent t-test, Mann-Whitney U-test and Kruskal-Wallis test examined geographic equality from several aspects (p<,05). Associations between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations was investigated using Spearman's rank correlation coefficient. Results: Accessibility to medical consultations in Dalarna County Council varied within and between primary health care centres. During the five-year period, Dalarna County Council generally had lower accessibility than the national average and a comparative county council. The result showed significant differences (p<,05) regarding accessibility at the municipal level, but no geographic pattern for accessibility was found. This study did not find correlations between socioeconomic composition and accessibility to medical consultations, which may be because CNI compensates for socioeconomic differences. Conclusion: This study found variations regarding accessibility to medical consultations within Dalarna County Council. In order to achieve a more accessible and equal primary health care for all residents in Dalarna, regional differences should be reduced and accessibility to medical consultations should be improved in general.

Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå. / Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdens personal har till uppgift att arbeta sjukdoms-förebyggande, genom att ge information och råd till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet. Förskrivningen av FaR är fortfarande låg trots att det i dag är många som är stillasittande. Fysisk aktivitet på recept, FaR har under flera år funnits som arbetsverktyg och är en bra metod för att öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet är att kartlägga distriktssköterskornas och sjuksköterskornas arbete med och inställningar till fysisk aktivitet på recept, FaR. Metod: Enkätstudie på vårdcentraler i Västmanlands län. Analysen utförs med en ansats av mixad metod där numeriska data bearbetas via kvantitativ design och textdata med en kvalitativ ansats Resultat: Det framkom i resultatet att de flesta distriktsköterskorna och sjuksköterskorna hade en positiv inställning till FaR, dock saknades tid, kunskap och resurser för att förskriva FaR. Hälften av distriktssköterskorna och sjuksköterskorna har förskrivit FaR under det senaste året och 98% rekommenderade fysisk aktivet utan att förskriva FaR. Slutsats: Hälso- och sjukvården i Sverige måste fortsätta implementeringsarbetet med att förespråka och möjliggöra förskrivning av FaR genom att se över organisationen angående resurser, rutiner och riktlinjer för hur arbetet med FaR ska gå framåt. Fokus behöver sättas på utbildning, både i grundutbildningen och fortbildning. / Background: The healthcare personnel have the task of working with disease prevention by providing information and advice to patients with insufficient physical activity. The prescription of FaR is still low, although today there are many who are sedentary. Physical activity on prescription, FaR has been used as a tool for many years and is a good method for increasing physical activity. Aim: The aim is to map nurses work with and attitude towards physical activity on prescription, PaP. Method: Surveillance study at health centers in Västmanland County. The analysis is performed using a mixed-mode approach where numerical data is processed through quantitative design and text data with a qualitative approach Results: In the result it was found that most district nurses and nurses had a positive attitude towards FaR, but there was insufficient, knowledge and resources to prescribe FaR. Half of district nurses and nurses have prescribed FaR over the past year and 98% recommended physical activity without prescribing FaR. Conclusion: Healthcare in Sweden must continue its implementation efforts to advocate and enable prescription of FaR by reviewing the organization regarding resources, routines and guidelines for how the work on FaR will go forward. Focus must be placed on education, both in undergraduate and continuing education.

Bakgrund: Antalet diabetiker i världen har ökat. Orsaker som kan utveckla diabetes typ 2 kan vara ohälsosam livsstil. Patienter med diabetes typ 2 kan påverka sin sjukdom själv med livsstilsförändringar, exempelvis genom ökad motion och ändrade kostvanor. I distriktssköterskornas arbete ingår att hjälpa patienterna med att hitta kraft till att utföra egenvård och tillsammans sätta upp individuella mål för behandlingen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio distriktssköterskor från tio olika hälsocentraler intervjuades. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. De använde olika metoder som motiverande samtal och personcentrerad vård för att motivera. Underlättande faktorer var bland annat patienter som hade en egen motivation, ett gott samarbete med andra professioner och skriftlig information. Utmanande faktorer beskrevs vara kulturella skillnader, språksvårigheter, fysisk och psykisk ohälsa samt patienter som förnekade och hade okunskap om sin sjukdom.   Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev både underlättande och utmanande faktorer med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Genom att individanpassa informationen, målen, behandlingarna och uppföljningarna uppnådde patienterna hållbara livsstilsförändringar. Studiens resultat ger en inblick av distriktssköterskornas olika erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2. Detta kan förhoppningsvis leda till mer kunskap som förbättrar och utvecklar diabetesvården.

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen. / Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.

Bakgrund: Sjukdomen KOL kan orsaka begränsningar i det dagliga livet för varje enskild individ. Primärvården är en viktig aktör i omhändertagandet av patienter, där omvårdnaden vid KOL är av stor vikt för patienters hälsa. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors/sjuksköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården Metod: Intervjustudie av kvalitativ design. Åtta individuella intervjuer med distriktssköterskor/sjuksköterskor inom astma/KOL genomfördes. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskors/sjuksköterskors beskrivningar av erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården resulterade i tre kategorier: ”Att samverka med andra professioner”, ”Att stödja egenvården” och ”Att möta hinder i arbetet på astma/KOL mottagningen”. Åtta underkategorier framkom: Viktigt att inte känna sig ensam, Olika tillgänglighet till olika professioner, Att stödja patienten till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom, Att stödja patienten till rökavvänjning, Avståndet har betydelse, Tiden räcker inte till, Många saknar en överskådlig individuell behandlingsplan och Brister i kommunikationen. Konklusion: Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en samordnande roll på astma/KOL mottagning i primärvården där interprofessionell samverkan beskrivs som en viktig förutsättning för god omvårdnad. Distriktssköterskan/sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omvårdnaden i att stödja patienter med KOL till ökad kunskap och förståelse kring sin sjukdom. / Background: The disease COPD can cause limitations in the daily life of each individual. Primary care plays an important role in the caring of patients, where nursing at COPD is of great importance for patients' health Aim: To describe district nurses / nurses' experiences of managing patients with COPD in primary care Method: Interview study of qualitative design. Eight individual interviews with district nurses / nurses in asthma / COPD were conducted. Data was analyzed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: District nurses / nurses' descriptions of experiences of managing patients with COPD in primary care resulted in three categories: “Collaborating with other professions”, “Supporting self-care” and “Facing barriers with work at asthma / COPD reception”. Eight subcategories emerged: Important not to feel alone, Different accessibility to different professions, Supporting the patient for increased knowledge and understanding of their illness, Supporting the patient for smoking cessation, Distance is important, Time is insufficient, Many lack a clear individual treatment plan and deficiencies in communication. Conclusion: The district nurse / nurse has a coordinating role on asthma / COPD in primary care where interprofessional collaboration is described as an important prerequisite for good nursing. The district nurse / nurse has a significant role in nursing while supporting patients with COPD to increase knowledge and understanding of their illness.

Bakgrund: Traditionellt har vården varit källan till information för människans sjukdomsdiagnos, behandling och prognos. I dagens digitala samhälle, finns samma evidensbaserade sidor som sjuksköterskan hämtar kunskap från tillgängliga för gemene man. Kunskap om sitt egna upplevda hälsotillstånd är idag ett av de mest sökta ämnet på internet och möjligheten att besitta specialistkunskap om sitt tillstånd är därför stor. Sjuksköterskor beskriver i mötet med den pålästa patienten, en känsla av förlägenhet i sin profession då de betraktar det som osannolikt att vara uppdaterad i nivå med den senaste kunskapen som patienten hämtat. Motiv: Det är angeläget att genomföra denna studie för att belysa de utmaningar en distriktssköterska som arbetar på en hälsocentral ställs inför, i ett samhälle där digitaliseringen gjort kunskap lättillgängligt.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta pålästapatienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. Metod: Data för denna studie har inhämtats från åtta distriktssköterskor från fem hälsocentraler i Västerbotten. För att öka förståelsen av sjuksköterskans erfarenheter av den pålästa patienten har åtta semistrukturerade intervjuer utförts. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien synliggör varierande erfarenheter av den pålästa patienten. Det framkom att distriktssköterskorna var eniga om att pålästa patienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök kan vara både ansträngande och tidskrävande. Samtliga distriktssköterskor hävdar samtidigt att en påläst patient inte behöver vara något negativt. Konklusion: Slutsatsen pekar försiktigt mot att dagens digitaliserade samhälle medför att patienten ställer högre krav på distriktssköterskans kompetens. Studien belyser utmaningar och känslor som sjuksköterskor kan möta i sitt arbete med en påläst patient och synliggör potentiella behov av åtgärder som kan underlätta arbetet med den pålästa patienten som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. / Background: Traditionally, healthcare has been the source of information for diagnosis, treatment and prognosis. In today's digital society, the same evidence-based pages that the nurses' draws knowledge from is available to the public. Knowledge of one's own experienced health condition is today one of the most sought-after topics and the opportunity to possess specialist knowledge of one's condition is high. Nurses describe feelings of embarrassment in their profession as they consider it unlikely to be up to date with the latest knowledge. Motive: It is important to perform this study to describe the challenges a primary health care nurse faces in daily work where digitalisation has made knowledge easily accessible. Aim: Primary health care nurses’ experiences of meeting knowledgeable patients who retrieved information on the internet prior to a primary care visit. Methods: Data has been obtained from eight primary health nurses’ from five health centers in Västerbotten. To increase the understanding of the primary health nurses' experience of the knowledgeable patient, eight semi-structured interviews were held. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Result: The study highlights varying experiences. It emerged that primary health care nurse’s agreed that knowledgeable patients who obtained information from the internet prior to a primary care visit can be both exhausting and time-consuming. Although, all primary health care nurses’ claim that a knowledgeable patient does not have to be something negative. Conclusion: The conclusion cautiously points to the fact that today's digitalized society sets higher demands on the primary health care nurse's competence. The study highlights the challenges and emotions that the primary health care nurse may encounter. The study highlights potential needs for measures that can facilitate the work.

Date: 2020-06-05 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Title: Digitalization within the health care Tutor: David Freund Keywords: Health care centers, digital health care, primary care, digital health care services Research Questions: How does health centers get affected by the digital health care providers? How does the health centers relate to this impact organizationally? Purpose: The purpose with this study is to describe how digital health care providers affect health centers organizationally and investigate if and how health centers acts on the basis of the digital health care providers. Method: The study is based on a qualitative method with five semi-structured interviews which were processed through a thematic analysis. Conclusion: Health centers are affected financially, through extended competition and greater workload by digital health care providers. Therefore, health centers have adapted their way of working and, among other things, have started or discussed about offering other services that improve their accessibility to approach what characterizes the digital health care providers. Some health centers are adopting the same services that digital health care providers offer, while there are health centers that develops alternative services to improve their accessibility. / Datum: 2020-06-05 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Lovisa Bodin (96/11/06), Jonna Lundin (97/12/05), Julia Öhrberg Nyberg (98/05/18) Titel: Digitalisering inom hälso- och sjukvården Handledare: David Freund Nyckelord: Vårdcentraler, digital vård, primärvård, digitala vårdtjänster Frågeställning: Hur påverkas vårdcentralerna av digitala vårdverksamheter? Hur förhåller sig vårdcentralerna organisatoriskt till den påverkan? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur digitala vårdverksamheter påverkar vårdcentraler organisatoriskt och undersöka om och i sådana fall hur vårdcentralerna agerar utifrån påverkan från de digitala vårdverksamheterna. Metod: Studien grundas på en kvalitativ metod där fem semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan behandlats genom en tematisk analys. Slutsats: Vårdcentraler påverkas ekonomiskt, via utökad konkurrens och större arbetsbelastning av de digitala vårdverksamheterna. Därför har vårdcentraler anpassat sitt arbetssätt och bland annat börjat eller fört diskussioner om att erbjuda andra tjänster som förbättrar deras tillgänglighet för att närma sig det som utmärker de digitala vårdverksamheterna. En del vårdcentraler tar efter de tjänster som digitala vårdverksamheter erbjuder medan det finns vårdcentraler som utvecklar alternativa tjänster för att förbättra tillgängligheten.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det i flertal länder inom sjukvården finns bristande kunskap kring implementering och rekommendation av komplementär alternativ medicin (KAM), där yoga ingår. Samtidigt visar forskning att patienter önskar alternativa behandlingsmetoder ensamt i tillägg till traditionell medicinsk behandling. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av yogans effekt som omvårdnadsåtgärd inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar ifrån sex olika länder. Cinahl, PubMed och PsycINFO är databaserna som användes. Efter analys har resultat från artiklarna delats upp i tre teman och sex subteman. Resultat: Patienters erfarenhet av yogans effekt är att yoga kan öka livskvalitet, minska stress, öka medvetenhet och öka acceptans av kroppen. Yoga visar sig kunna vara ett verktyg för patienterna att hantera negativa tankar och minska eller förebygga ångest. Resultatet visar att patienters erfarenheter av yoga är att det finns utmaningar att upprätthålla yogautövningarna och att hitta tid för yoga i vardagslivet bland konkurrerande prioriteringar. Sammanfattningsvis visar litteraturöversiktens resultat att yoga har minst en psykologisk god effekt oavsett vad som undersöktes. Slutsats: Resultatet visar god effekt på psykologiska och fysiologiska symtom och yoga skulle kunna vara en effektiv omvårdnadsåtgärd i primärvården där egenvård och hälsofrämjande ligger i fokus. / Background: Previous research’s shows that there is a lack of knowledge about the implementation and recommendation of complementary alternative medicine (CAM), which includes yoga. At the same time research shows that patients want alternative treatment methods in addition to traditional medical treatment. Aim: Patients’ experience of the effect of yoga as a nursing measure in primary care. Method: A literature review where the result is based on fifteen scientific articles from six different countries from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. After analysis, results from the articles were divided into three themes and six subthemes. Results: Patient’s experience of the effect of yoga is that yoga can increase quality of life, reduce stress, increase awareness and increased acceptance of the body. Yoga proves to be a tool for patients to deal with negative thoughts and reduce or prevent anxiety. The result shows that patients’ experience of yoga is that there are challenges in maintaining yoga practice and finding time for yoga in everyday life among competing priorities. In summary the literature review results shows that yoga has at least one psychologically good effect, regardless of what they examined. Conclusion: The result shows good effect on psychological and physiological symptoms and yoga could be an effective nursing measure in primary care where self-care and health promotion are in focus.

Ett omställningsarbete pågår inom Sveriges regioner, som bl.a. innebär att primärvårdens roll ska stärkas, finnas nära patienterna, vara lättillgänglig och effektiv. Inom Västra Götalandsregionen pågår omställningsarbetet på olika sätt. Ett omfattande förändringsarbete pågår vid en vårdcentral som sedan länge haft behov av förändring p.g.a. hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera kompetent personal samtidigt som medarbetarna som arbetade kvar fick en sämre arbetssituation. Ortens invånare och vårdcentralens patienter påverkades genom en försämrad kontinuitet. På vårdcentralen har förändringsarbetet startat och man arbetar numera med både forsknings-, utvecklings- och innovationsarbeten. Det saknades en förståelse för medarbetarnas erfarenheter från förändringsarbetet. Syftet med denna studie var att beskriva medarbetarnas erfarenheter från den process som vårdcentralens förändringsarbete inneburit. Ett förändringsarbete som har lett till att benämnas som en innovationsvårdcentral. För att kunna beskriva erfarenheterna gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex informanter från vårdcentralens fyra yrkeskategorier. En manifest innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Resultatet beskriver en tilltro till vårdcentralens förändringsarbete där informanterna känt sig delaktiga. I början av förändringsprocessen fanns en viss oro över att förändra invanda arbetssätt även om informanterna ansåg att förändringarna var nödvändiga. Förnyade arbetssätt har medfört att man arbetar mer effektivt, vilket både medarbetarna och patienterna har nytta av. Behovsanpassad utbildning har genomförts och kompetensutveckling bidrar till att medarbetarna får till sig nya forskningsrön, vilket kan ge patienterna en bättre vård. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning vilket gör att studiens resultat kan bidra till att utvärdera det förändringsarbete som görs på vårdcentralen, samtidigt som resultatet kan vara betydelsefullt för framtida bildningar av innovationsvårdcentraler.