Bakgrund: I primärvården arbetar både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad förståelse om sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av bemötandet med unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning. Telefonrådgivning är en stor del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentralerna. Det är av vikt att ha och regelbundet utveckla sin kompetens om psykisk ohälsa då det är en växande grupp. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning i primärvården.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentraler i södra Sverige. Analysen skedde genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta sjuksköterskor upplever att de har kunskap om hur de ska bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa i telefonrådgivning dock önskar de en fördjupning av sin kompetens för att göra samtalen bättre. De önskar flödesscheman för att inte missa viktiga frågor. Det upplevs som en viktig del i anamnesen att ställa frågor om suicidrisk eller om det finns tankar på självskadebeteende. Tiden upplevs vara en stor utmaning i samtalen. Slutsats: Det finns ett stort behov av att söka för psykisk ohälsa för unga vuxna. Sjuksköterskorna upplevdes trygga i rådgivningen men önskade ytterligare utbildning i psykisk ohälsa för att förbättra samtalen. Tidsbrist påverkar förmågan att göra en utförlig anamnes och stötta unga vuxna med psykisk ohälsa. Att ställa frågor om suicid är en naturlig del i samtalen om psykisk ohälsa. En ökad kunskap kan bidra till att stärka patientsäkerheten. / Background: Both graduate nurses and specialist nurses work in primay care settings. A deeper understanding of nurses´ experience of meeting young adults with mental illness during telephone consulting is necessary which is a substantial part of working in primary care settings. It is important to have and increase knowledge of mental illness as it is growing.     Aim: To describe nurses’ experience of meeting young adults with mental illness via telephone consultations in primary care.  Method: Qualitative method with an inductive design was chosen. Data was collected using semi-structured interviews. Nine nurses who works with telephone consultations in primary care in southern Sweden participated. Data was analyzed with inductive content analysis.  Results: The majority of the nurses have knowledge about meeting young adults with mental illness in telephone consulting but desire to deepen the knowledge to improve call quality. They wish to have a flowchart to avoid missing important questions. It is an important part of the nursing anamnesis to ask about suicide risk and risk of self-harm. Time is a considerable challenge in the call.   Conclusion: There is a big demand on seeking care for mental illness for young adults. The nurses felt secure in telephone consulting but wished for more knowledge to improve call quality. Lack of time effects the possibility to make a detailed anamnesis and support the the young adult with mental illness. It felt like a natural part of the call to ask about suicide and risk of self-harm. Improved knowledge could improve patient security,

Bakgrund: År 2010 infördes det fria vårdvalet i Sverige och därmed har även privata aktörer rätt att etablera sig som vårdgivare samt har också patienten rätt att själv välja mellan olika vårdgivare inom primärvården. Det övergripande målet inom primär- vården är att erbjuda vård på lika villkor för hela befolkningen och på så vis uppnå en god folkhälsa. Ett sätt att säkerställa att man som organisation arbetar i linje med sin strategi och når upp till de övergripande målen är att använda sig av prestations- mätningar och inom primärvården kan det bidra med en förbättring av effektiviteten med syftet att kunna erbjuda vård med en högre kvalitet till ett större antal patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur privata vårdcentraler använder sig av prestationsmätningar för att nå upp till de övergripande målen om kvalitativ vård och samtidigt sina egna finansiella målsättningar samt hur de mäter och utvärderar resultaten av dessa mätningar. Metod: Uppsatsen är en intervjustudie där 11 verksamhetschefer från 11 olika privata vårdcentraler inom 6 olika regioner i Sverige inkluderas. Vidare har uppsatsen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I uppsatsen identifieras ett antal steg som ingår i processen med att mäta och utvärdera prestationer, dessa är strategi, måtturval, mätning och utvärdering. Upplevelserna av huruvida mätningarna bidrar till kvalitativ vård skiljer sig dock åt beroende på i vilken utsträckning mätningar valts ut av respektive enhet. I frågan om finansiella målsättningar anses dock prestationsmätningar vara ett viktigt verktyg. / Background: In 2010, free choice of healthcare provider was introduced in Sweden, which means that private actors also have the right to establish themselves as health- care providers and patients have the right to choose between different healthcare providers within primary care. The overall goal within primary care is to offer healthcare on equal terms for the entire population and thereby achieve good public health. One way to ensure that an organization is working in line with its strategy and achieving its overall goals is to use performance measurements, and within primary care, this can contribute to improving efficiency with the aim of providing higher quality care to a larger number of patients. Purpose: The purpose of this essay is to create an understanding of how private healthcare providers use performance measurements to achieve the overall goals of providing high-quality care while also meeting their own financial objectives, as well as how they measure and evaluate the results of these measurements. Method: The essay is an interview study that includes 11 managers from 11 different private healthcare providers in 6 different regions in Sweden. Furthermore, the essay has adopted a qualitative research strategy using semi-structured interviews. Conclusion: The essay identifies a number of steps involved in the process of measuring and evaluating performance, which include strategy, metric selection, measurement, and evaluation. However, experiences of whether the measurements contribute to high-quality care differ depending on the extent to which metrics are chosen by each unit. In the question of financial objectives, however, performance measurements are considered an important tool.

Bakgrund: Telefonrådgivning inom eHälsa är ett växande fenomen i och med en allt mer åldrande befolkning och förändringar i demografin. Primärvårdens telefonrådgivning är den första kontakten med hälso- och sjukvården dit patienten ringer för att få hjälp och stöd. God kommunikation och bemötande är av vikt vid samtalet mellan sjuksköterskan och den vårdsökande på grund av avsaknaden av det visuella. Vidare ska sjuksköterskan förhålla sig till personcentrerad omvårdnad som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Hur påverkas vårdrelationen mellan sjuksköterska och vårdsökande då de fysiska mötena får allt mindre plats? Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar vårdrelationen vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa studier, publicerade mellan år 2001–2020. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data. Resultat: Vid analys identifierades tre kategorier av betydelse för vårdrelationen: samtalet, bedömnings- och beslutsprocessen samt organisationen. Fynden var överlappande i många avseenden. Ett utmärkande resultat var svårigheter kopplat till avsaknaden av det visuella, vilket genomsyrar alla tre huvudfynd. Vidare relaterades svårigheter avseende organisationen och bristande resurser såväl till samtalet som bedömnings- och beslutsprocessen. Slutsats: Avsaknad av det visuella är av betydelse för bedömningen och kan påverka bedömningen negativt. Organisatoriska brister som innebär att sjuksköterskan måste ta beslut skyndsamt kan innebära att den personcentrerade vården faller bort, vilket påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och den vårdsökande. Studiens resultat kan öka förståelsen för sjuksköterskans erfarenhet av vårdrelationer vid telefonrådgivning inom primärvården. Trycket på primärvården beräknas öka i framtiden varför mer forskning inom området är av intresse för att säkerställa att en god vård tillhandahålls. / Background: Telenursing within eHealth is a growing phenomenon due to an increase in aging within the population and changes in demographics. Telenursing within primary health care is the first line for patients to get support and help. Good communication and how the patient is approached by the nurse is of importance in the call due to lack of visual cues. Furthermore, the nurse must assign to person-centred care, which is one of the nurses’ core competencies. How is the nurse-patient relation affected due to physical meetings being carried out to a lesser extent? Aim: The aim is to compile nurses' experiences of factors with an impact on nurse-patient relations in telenursing within primary health care. Method: Literature review with an inductive approach, based on ten qualitative studies, published between 2001–2020. To process the data content analysis was used. Results: Three categories of importance for nurse-patient relations were identified during the analysis: the conversation, the assessment and decisionmaking process and the organization. The findings were overlapping in many aspects. Difficulty linked to the lack of visual cues was a distinctive result, which pervades all three main findings. Furthermore, difficulties regarding the organization and the lack of resources, were related to both the conversation and the assessment and decision-making process. Conclusion: The absence of visual cues which emerged in the result is an important aspect of the assessment, which can affect the assessment negatively. Organizational shortcomings with the effect of the nurse having to make decisions quickly can result in the person-centred care being opted out, which affects the nurse-patient relations. The results of the literature review can increase the understanding of the nurse's experiences of nurse-patient relations in telenursing within primary health care. More research within the topic is of interest to ensure that good quality of care is provided, due to an estimated increase of demand on primary health care in the future.

Bakgrund: Restless legs syndrome (RLS) är en vanligt förekommande, underdiagnostiserad neurologisk sjukdom som orsakar lidande hos individen. Distriktssköterskor i telefonrådgivning utgör ofta första patiententkontakten med primärvården. Studier gällande distriktssköterskors erfarenhet av individer med RLS-associerade symtom och behandlingsbehov saknas varvid stort behov sågs av studien för ökad identifiering av dessa individer.  Syfte: Syftet var att beskriva hur distriktssköterskor erfar symtombild och behandlingsbehov hos individer med RLS-associerade besvär vid telefonrådgivning inom primärvården med fokus på möjligheter och hinder utifrån 4-habits kommunikationsmodell.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys genomfördes med 16 sjuksköterskor och distriktssköterskor yrkesverksamma i sex svenska regioner inom primärvården. En deduktiv ansats utifrån 4-habits kommunikationsmodell genomfördes.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån kommunikationsmodellens delar; Investera i början innefattar; Patientmötets påverkansfaktorer, Försöka förstå patientens RLS-associerade symtom och Erfarenhet av RLS-associerade symtom. Ta reda på patientens perspektiv; Patientens symtombeskrivning som utgångspunkt och Symtomens inverkan på patientens livssituation. Visa empati; Förhålla sig till patientens situation och Tillitens betydelse i patientmötet. Investera i slutet; Triagering av patienter med RLS-associerade symtom, Egenvårdsrådgivning vid RLS-associerade symtom och Samsyn i slutet av samtalet. Slutsats: 4-habits kommunikationsmodell utgjorde struktur i distriktssköterskornas telefonrådgivningsarbete. Distriktssköterskorna lyssnade och ville förstå patienter med RLS-associerade symtom men begränsad kunskap avseende symtom och behandlingsbehov samt tidspress var hindrande faktorer. / Background: Restless legs syndrome (RLS) is a common, underdiagnosed neurological disease that causes great suffering. Primary healthcare nurses in telephone counseling are often patient's first contact with primary care. Studies regarding primary healthcare nurses experiences of individuals with RLS-associated symptoms and treatment needs are lacking. This study could contribute to increased awareness.  Purpose: The purpose was to describe how primary healthcare nurses experience symptoms and treatment needs of individuals with RLS-associated symptoms during telephone counseling in primary care with focus on opportunities and obstacles based on the 4-habits model. Method: A qualitative interview study with content analysis was conducted with 16 nurses working in six Swedish regions within primary healthcare. A deductive approach based on the 4-habits communication model was carried out. Results: Opportunities and obstacles in the primary healthcare nurses telephone counseling work, were identified based on the different parts of the 4-habits model; Invest in the beginning, elicit the patient's perspective, demonstrate empathy and invest in the end.  Conclusion: The 4-habits model contribute to primary healthcare nurses telephone counseling. The nurses listened and wanted to understand patients with RLS-associated symptoms, but limited knowledge regarding symptoms and treatment needs as well as time pressure were hindering factors.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Bakgrund: Ett av huvudområdena hos sköterskan är att arbeta hälsofrämjande och därmed förebygga sjukdom, bland annat genom riktade hälsosamtal. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av riktade hälsosamtal i primärvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskriver tre huvudkategorier som är särskild vanligt förekommande i sjuksköterskornas egna utsagor om att hålla riktade hälsosamtal, och som har särskild betydelse för deras upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården. Dessa tre huvudkategorier är faktorer relaterade till sjuksköterskan, faktorer relaterade till verksamheten och faktorer relaterade till patienten. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården vittnar om att god erfarenhet och kompetens även skapar ett gott hälsosamtal. Deras upplevelser belyser även vikten av ett gott ledningsstöd för, och goda förutsättningar för planering av, det riktade hälsosamtalet. Därutöver visar studien genom sjuksköterskornas upplevelser hur deras utövande av ett produktivt hälsosamtal ständigt utmanas av patientens intresse, insikt och potential och benägenhet att kommunicera med sjuksköterskan. / Background One of the main areas of a nurse is to work with health promotion and to prevent illness. Hence, the health talk is a prioritised part of a nurse conversations. Aim This study aims to describe nurses’ experiences of conducting health conversations in the primary care. Method The study was conducted as a qualitative interview study with eight nurses participating and the material was analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results The results describe three areas that are particularly and frequently common in the nurses’ experiences of conducting the healthtalk, and that they ascribe the most importance. These areas are factors relating to the nurse, factors relating to the authorities, and factors relating to the patient Conclusions The study concludes that the nurses believe that good experience and competence create a good health talk. It also concludes that the health talk benefits from support and priority from the authorities. Lastly, the study concludes that the nurses believe that conducting a productive health talk continually is challenged by the patient’s interest of and insight in their health, and their potential to communicate well with the nurse.

Bakgrund: Ungefär en av fem kvinnor drabbas av psykisk ohälsa postpartum (PP). Trots detta är det inte alla som får hjälp. Det är därför viktigt att distriktssköterskan har goda kunskaper i att upptäcka och behandla psykisk ohälsa PP, och på så vis kunna mildra konsekvenserna för mor och barn. Det är sedan tidigare känt att kvinnor med psykisk ohälsa postpartum har sämre förutsättningar till en bra anknytning till barnet. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans roll mot nyblivna mammor som visar tecken på psykisk ohälsa. Metod: Tidigare publicerad forskning har analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultatet presenterades utifrån de fyra kategorier som framkom ur de kvalitativa artiklarna. Resultat: Distriktssköterskor har en viktig roll på barnavårdscentralen (BVC), för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa postpartum. / Background: Approximately one out of five women suffers from mental illness in the postpartum stage. In spite that, several women suffer without any help. It is therefore important that the district nurse has a good knowledge in how to discover and treat mental illness in the postpartum stage. Aim: The aim was to describe the district nurse’s role towards new mothers with signs of mental illness. Method: Previous research have been analyzed and complied in a literature review. The result was presented from the four different categories, that was revealed in the analysis of the qualitative articles. Result: The districtnurses have an important role in the child care unit, in order to discover and treat mental illness in the postpartum stage. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: Patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar erhåller vanligtvis rådgivning kring levnadsvanor via primärvården. Förebyggande rådgivning, vilket ingår i distriktssköterskans kompetensbeskrivning, kan dock förhindra uppkomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans preventiva arbete med rådgivning avseende levnadsvanor hos vuxna som inte följs via diagnosspecifik sjuksköterskemottagning. Design: Tvärsnittsstudie Metod: Ett webbformulär konstruerades och skickades till 112 distriktssköterskor inom primärvården. Svarsfrekvensen var 48 %, totalt uppfyllde 47 kvinnliga distriktssköterskor samtliga inklusionskriterier. Medelåldern var 47 år. Resultat: Rådgivning om fysisk aktivitet gavs dagligen eller varje vecka av 49 % och ansågs enkelt eller ganska enkelt av 91 %, för kost var dessa siffror 42 % respektive 84 %. Alkohol och droger ansågs svårast och gavs i minst utsträckning. Rådgivning gavs oftast via telefon, dagligen av 20 %, men ansågs enklare vid fysiska besök. 89 % ansåg att rådgivning vid fysiska möten var enkelt eller ganska enkelt. Rådgivning uppgav 79 % att det fanns behov av och 89 % att det borde prioriteras. Slutsats: Rådgivning om levnadsvanor ansågs vara en viktig uppgift. Det gavs oftast via telefon men ansågs enklare vid fysiska besök. Distriktssköterskorna gav mer råd kring de levnadsvanor de ansåg var enklare att ge rådgivning kring. Resultatens generaliserbarhet är begränsad då svarsfrekvensen var låg. Vidare psykometrisk testning av enkäten rekommenderas / Background: Patients with lifestyle-related diseases usually receive counseling through primary care. However, preventive lifestyle counseling could prevent the development of lifestyle-related diseases and is included in district nurse’s (DN) assignment description.  Aim: To examine DN work with lifestyle counseling among adults who are not followed up via a nurse-led diagnosis-specific clinic.  Design: Cross-sectional study  Method: A web-based questionnaire was constructed and distributed to 112 DN working in primary care. Response rate was 48% and a total of 47 female DN met all inclusion criteria. Mean age was 47 years.  Result: Counseling around physical activity was given daily or weekly by 49 % and was considered easy or quite easy by 91 %, for diet these numbers were 42 % and 84 %. Drugs and alcohol were considered most difficult and less frequently counseled. Counseling was mostly given over the phone, daily by 20 %. Counseling at physical meetings was considered easier, easy or quite easy by 89 %. 79 % stated there’s a need for lifestyle counseling and 89 % that it should be prioritized.  Conclusion: Lifestyle counseling was considered an important task. It is mostly given over the telephone but considered easier at physical meetings. DN tend to give more counseling on lifestyle habits that they find easier to counsel. The generalizability of the results is limited due to the low response rate. Further psychometric testing of the questionnaire is recommended

Inom den offentliga sektorn spelar hälso- och sjukvårdsorganisationer en central roll för styrning kring organiseringen av metaboliska sjukdomar (OTC-brist, Ornitin- transkarbamylasbrist), vilka utgör en allt större börda för samhället och kräver en samordnad insats över olika sektorer för att förebygga och behandla effektivt. Genom studier vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg utfördes en kvalitativ studie för att undersöka hur befintliga styrformer inom hälso-och sjukvårdsorganisationer påverkar samverkan. Studien syftade till att analysera och förstå dynamiken i samverkan mellan olika aktörer, med målet att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för att förbättra samarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sex intervjuer genomfördes med representanter från olika yrkesroller inom hälso-och sjukvårdsorganisationer för att få bättre förståelse för samverkansprocesserna genom respondenternas upplevelser och deltagande. Det empiriska materialet analyserades utifrån teoretiska ramverk och fyra teman: Den dagliga arbetsgången, arbetsuppgifter &amp; sjukdom, organisationens olika domäner och beslutsfattande organ.  Resultaten visade på en rad utmaningar och möjligheter för samverkan. Tidsbegränsningar, hög arbetsbelastning och bristande kommunikation identifierades som hinder, medan tydlig kommunikation, samarbete mellan olika yrkesgrupper och integrerade samverkansstrukturer framhölls som främjande faktorer. Genom att koppla resultaten till teoretiska ramverk inom samverkan, organisations- och ledningsteorier, betonades vikten av att främja en samarbetskultur och organisatoriska förutsättningar. En holistisk metod och engagemang från relevanta intressenter och beslutsfattande organ i samverkan ansågs vara avgörande för att främja effektivt samarbete. Slutligen betonar uppsatsen behovet av fortsatt forskning och utveckling för att adressera de identifierade utmaningarna och främja en effektiv samverkan mellan primärvård och sjukvård vid hanteringen av metaboliska sjukdomar. Detta är avgörande för att förbättra vården och uppnå bättre resultat för alla inblandade. / Within the public sector, healthcare organizations play a central role in public administration concerning the management of metabolic diseases (OTCD, Ornithine transcarbamylase deficiency), which pose an increasingly significant burden on society and require coordinated efforts across various sectors for effective prevention and treatment. A qualitative study was conducted through research at Södra Älvsborg Hospital in Borås and Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg to examine how existing public administration structures within healthcare organizations impact collaboration. The study aimed to analyze and understand the dynamics of collaboration among different actors, with the goal of identifying success factors and challenges to improve cooperation within the healthcare sector. Six interviews were conducted with representatives from various professional roles within healthcare organizations to gain a better understanding of the collaboration processes through the experiences and participation of the respondents. The empirical material was analyzed based on theoretical frameworks and four themes: Daily workflow, tasks &amp; diseases, the organization's different domains, and decision-making bodies.   The results revealed a range of challenges and opportunities for collaboration. Time constraints, high workloads, and inadequate communication were identified as barriers, while clear communication, collaboration among different professional groups, and integrated collaboration structures were highlighted as facilitating factors. By linking the results to theoretical frameworks within collaboration, organizational, and public administrations  theories, the importance of promoting a culture of collaboration and organizational conditions was emphasized. A holistic approach and engagement from relevant stakeholders and decisionmaking bodies in collaboration were considered crucial to promote effective cooperation. Finally, the paper emphasizes the need for further research and development to address the identified challenges and promote effective collaboration between primary care and healthcare in managing metabolic diseases. This is crucial for improving healthcare and achieving better outcomes for all involved.