Vårdcentraler är en grundpelare i dagens vård, med privata och regiondrivna aktörer. Det är chefens ansvar att främja hälsa hos medarbetare och befolkning och samtidigt balansera den egna hållbarheten. Hur påverkar dagens krav och utmaningar arbetet som chef på vårdcentralen? Då kunskapen om detta är bristfällig fanns ett behov av att söka en djupare förståelse för chefernas upplevelser i vårdcentralens kontext. Syftet med studien var att undersöka vårdcentralchefers upplevelse av att främja en hållbar arbetsmiljö. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer av chefer, med emellan tre till 30 års erfarenhet, inom Region Stockholm och Region Västra Götaland. Samtliga informanter hade grundprofessionen sjuksköterska. För att tolka intervjuerna genomfördes en innehållsanalys. Analysen resulterade i 13 underkategorier som sammanställdes i fem huvudkategorier: krav, främja delaktighet, utveckling, stöd och balans. Resultatet visade dedikerade chefer som kunde uppleva sig ensamma i sitt ansvar med komplexa krav. Genom ett närvarande och stödjande ledarskap önskade de skapa en hållbar arbetsmiljö. Stor vikt hade lagts på att bygga välfungerande team. Flera av informanterna hade tagit över vårdcentraler i en tid av transformation. Utmaningarna utgjordes av krav från ledning, medarbetare och medborgare. Hållbarheten var i sin tur samhörighet och samspel i arbetsgruppen, förmågan att ta och ge stöd samt rimliga ekonomiska förutsättningar. Resultatet av denna studie kan ge en ökad förståelse för hur chefens vardag på vårdcentralen ter sig och vilka utmaningar hen ställs inför. Att bygga bort upplevelsen av gränslöshet i chefsrollen skulle vara av stort värde. / Health centers are a cornerstone of today's health care, with private and regionally run actors. It is the manager's responsibility to promote the health of employees and the population while balancing their own sustainability. The results of this study can give an increased understanding of how the manager's everyday life at the health center is and what challenges they face. How do today's demands and challenges affect the work of the health center? Since the knowledge of this is lacking, there was a need to seek a deeper understanding of the managers' experiences in the health center's context. The aim of the study was to investigate the experience of health center managers in promoting a sustainable working environment. In total, seven semi-structured interviews were conducted by managers, with between three to 30 years of experience, within Region Stockholm and Region Västra Götaland. All informants had the basic profession nurse. To interpret the interviews, a content analysis was carried out. The analysis resulted in 13 subcategories compiled into five main categories: requirements, promoting participation, development, support and balance. The results showed dedicated managers who could feel alone in their responsibilities with complex requirements. Through present and supportive leadership, they wanted to create a sustainable working environment. Great emphasis had been placed on building well-functioning teams. Several of the informants had taken over health centers at a time of transformation. The challenges were demands from management, employees and citizens. Sustainability, in turn, was the affinity and interaction of the working group, the ability to take and provide support and reasonable financial conditions. Building away the experience of limitlessness in the managerial role would be of great value.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Statistik visar att en av fem äldre utsätts. Våldet definieras genom fem typer av våld; fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt och försummelse. Äldre är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relationer och våldet medför stora konsekvenser för hälsan. Distriktssköterskans omvårdnad kan vara avgörande för att träffa en potentiellt våldsutsatt äldre. Den teoretiska ram som användes var distriktsköterskans kärnkompetenser. Syfte var att belysa vårdpersonal inom primärvårdens erfarenheter att möta äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes med mixad design. Åtta kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys samt enligt Fribergs analys. Resultatet presenteras separat med ett kvalitativt, följt av ett kvantitativt resultat. Kategorierna som löper igenom båda resultaten var vårdpersonalens erfaren-heter av att upptäcka våldet, att ställa frågan om våldsutsatthet, samverkan och skapa en relation till både patienten och närstående. Resultatet belyser organisatoriska utvecklingsområden där betydelsen och behovet att utveckla screeningverktyg och rutiner, tid och kunskap framkom. Diskussionen omfattar vårdpersonalens erfarenheter och upplevda dilemman i mötet med våldsutsatta äldre. Vården har ett flertal utvecklingsmöjligheter för att hjälpa våldsutsatta äldre. Behov av mer kunskap framkommer, samt vikten av evidensbaserad vård för att ge en god omvårdnad. Slutsats: Våld i nära relationer är en känslig och komplex fråga. Distriktsköterskan har en viktig roll att vidareutveckla den avancerade omvårdnaden. Det finns ett behov av mer forskning och utbildning inom området. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. Statistics show that one in five elderlies are victims. Violence is defined by five types of violence, physical, mental, financial, sexual and neglect. Elderly is a particularly vulnerable group to intimate partner violence, and the violence has major consequences for health. The district nurse's nursing can be crucial in meeting a potentially abused elderly person. The theoretical framework used was the district nurse's core competencies. The purpose was to shed light on health care professional within primary health care experience of meeting elderly people who are exposed to intimate partner violence. Method. A literature review with an inductive approach was performed with mixed design. Eight qualitative and eight quantitative original articles are included and analyzed via Graneheim and Lundman's content analysis and according to Friberg's analysis. Results is presented separately with a qualitative followed by a quantitative result. The categories that run through both results of the health care professionals experience of detecting the violence, asking the question about exposure to violence and creating a supportive relationship with both patient and relatives. It also emerged how the health care professionals collaborated. The results highlighted organizational development areas where the importance of screening tools and routines, time and knowledge emerged. Discussion includes the health care staff's experiences and perceived dilemmas in the meeting with abused elderly. Healthcare has a number of development opportunities to help abused elderly. The need for more knowledge emerges, as well as the importance of evidence-based care, in order to give good care. Conclusion: Intimate partner violence is a sensitive and complex issue. The district nurse has an important role in further developing the advanced nursing. There is a need for more research and education in the field. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

Bakgrund: Covid-19 pandemin ställde våren 2020 om primärvårdens arbetssätt till mer digitala möten för att skydda riskgruppspatienter och minska smittspridningen i samhället. För sjuksköterskor var detta ett nytt arbetssätt som tidigare inte praktiserats inom Närhälsan. Närhälsans applikation Närhälsan Online lanserades några år tidigare men var fokuserad på läkarbesök. Under våren 2021 infördes Närhälsan Online på samtliga vårdcentraler Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten via Närhälsan Online. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna uppskattade digitala vårdmöten och såg möjligheter att påverka sin arbetsmiljö på ett sätt som tidigare ej varit möjligt. Sjuksköterskorna såg också en möjlighet att få en ökad inblick i patienternas liv när mötet flyttade från vårdcentralen och hem till patienten eller dennes arbete. Vinster sågs med att mötena blev effektivare och patienterna sparade tid och pengar när de inte behövde resa till vårdcentralen eller ta ledigt från sina arbeten. Fler patienter kom till de planerade mötena när dessa skedde digitalt. Svårigheter sågs i att det var få patienter som bokade sig själva på besök samt att det fanns språkliga och tekniska hinder som påverkade mötena. Slutsats: Resultatet visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska möten på vårdcentralen. De fysiska mötena måste alltid finnas men att ge patienter möjlighet att träffas digitalt har öppnat för nya möjligheter. Fler patienter nås och en del som tidigare avbokat sina möten på vårdcentralen visar sig komma mer på det digitala mötet. / Background: In the spring of 2020, the Covid-19 pandemic changed the way primary healthcare was performed. Digital encounters increased in order to protect patients in risk groupsand reduce the spread of infection in society. For nurses, this was a new way of working that had not previously been practiced in primary health care. Närhälsan's application Närhälsan Online was launched a few years earlier but was at that point mainly focused on medical encounters with doctors. In the spring of 2021, Närhälsan Online was introduced at all health centers.  Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of digital care encounters via Närhälsan Online.  Method: Semi-structured interviews with 10 nurses were conducted. A qualitative content analysis was applied to analyze the interviews.  Results: The results show that the nurses appreciated digital care encounters and saw opportunities to influence their work environment in a way that had not previously been possible. The nurses also saw an opportunity to gain increased insight into the patient's life when theencounters moved from the healthcare center to the home or workplace of the patient. The encounters became more efficient, and the patients could save both time and money. More patients also showed up to the scheduled encounters when they took place digitally. Difficultiesthat appeared was that few patients booked themselves for visits and that there were language and technical obstacles that affected the encounters.  Conclusion: The results show that digital care meetings are a good complement to physical meetings at the health center. The physical meeting must always be a possibility but giving patients the opportunity to meet digitally has opened new ways of providing care. Furthermore, an increased amount of patient’s attend digital meetings thus receiving care.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus i Kina som fick namnet SARS-CoV-2 och senare Covid-19. Den elfte mars 2020 deklarerades viruset som en pandemi. Virusets höga smittsamhet och dödlighet blev en stor påfrestning för vårdpersonal. Covid-19 orsakar hos de flesta en luftvägsinfektion, men kan hos vissa utvecklas till svår sjukdom med dödlig utgång. Primärvården anses vara basen i hälso- och sjukvården med distriktssjuksköterskans hälsofrämjande arbete i centrum. Studier har visat att när sjuksköterskor är i nära kontakt med smittsamma infektionssjukdomar upplever dem ensamhet, ängslan, rädsla, utmattning och sömnstörningar. Det finns få studier om distriktssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under pandemi så en ökad kunskap och förståelse bedömdes därför som aktuell. Syfte: Beskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av hälsofrämjande omvårdnad under den pågående pandemin. Metod: kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor på fem vårdcentraler i Stockholm. Texten bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i en variation av erfarenheter såsom rädsla, stress, utmattning men likaså möjlighet till ökad kunskap och utveckling, samt en känsla av att ha kommit närmare patienter och kollegor. Slutsats: Distriktssjuksköterskan utvecklades med sina arbetsuppgifter och upplevde samhörighet men också olika former av känslomässiga utmaningar. Beslutsfattare och ansvariga för primärvården bör använda slutsatserna för att förbättra stödet till distriktssjuksköterskor och verksamhet. Det finns behov av vidare studier i området. / Background: By the end of 2019 a new virus was discovered in China. It was later named SARS-CoV-2 and eventually Covid-19. The eleventh of March 2020 the virus was declared a pandemic. The high level of contagiousness and mortality of the virus put a lot of stress on health care professionals. Covid-19 causes respiratory tract infections, and can be deadly. Primary health care is considered the base of the health care system, where the district nurse´s health promotion work is central. Studies have shown that nurses´ who come in contact with contagious infectious diseases suffer loneliness, anxiety, fear, fatigue and sleep disorder. There are very few studies about district nurses´ working experiences during a pandemic, therefore more knowledge and understanding was warranted. Purpose: To describe the district nurses´ experiences of health promotion in nursing care during the current pandemic. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews with district nurses at five primary health care centers in Stockholm, Sweden. The material was then analyzed with content analysis. Results: The material showed a variety of experiences, including fear, stress and fatigue, but also increased knowledge, professional development and feeling closer to colleagues and patients. Conclusion: The district nurses´ developed professionally with the new tasks and experienced affinity but also various forms of emotional challenges. Decision makers and managers can make use of these insights to inform and improve their support for districtnurses´ during a pandemic. There is a need for further research on the subject. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Studien ämnade att undersöka skillnader mellan olika klientgrupper i behandlingseffekt med avseende på ångest, depression, utbrändhet, sömn och stress efter deltagande i stress- eller sömnskola. Detta undersöktes genom att studera om bakgrundsfaktorer såsom sökorsak, tidigare behandling, hälsostatus före behandling samt demografiska faktorer har betydelse för behandlingseffekten. Stress- och sömnskolorna är manualbaserade gruppbehandlingar riktade mot antingen stressproblematik eller sömnproblematik som genomfördes inom primärvården av psykologstudenter under handledning av legitimerad psykolog. Skolorna baseras på kognitiv beteendeterapeutisk metod (KBT) och består av fyra träffar. Studien baseras på data från 95 personer som genomförde behandlingen samt deltog i för- och eftermätning. För att undersöka sambandet mellan bakgrundsvariabler och behandlingsutfall genomfördes i ett första steg bivariata korrelationsanalyser. Baserat på de signifikanta sambanden utfördes därefter regressionsanalyser för att undersöka bakgrundvariablernas prediktiva inverkan på behandlingsutfallet. Resultatet visade att få bakgrundsvariabler kunde predicera utfallet vilket indikerar att behandlingen är effektiv för en bred grupp av patienter. De variabler som kunde predicera behandlingsutfall med avseende på insomni respektive utbrändhet var att man hade angivit utbrändhet respektive insomni som sökorsak. Detta dubbelriktade samband mellan utbrändhet och insomni har även visats i andra studier. Studiens resultat ger stöd för att behandlingen har en kliniskt relevant effekt för en bred grupp av patienter, men den ger också en indikation på att de som sökt för utbrändhet- och/eller sömnproblematik kan behöva fler och längre insatser. / The study aimed to investigate differences between client groups in treatment effect with respect to anxiety, depression, burnout, sleep and stress after participating in stress or sleep group treatment. This was investigated by studying whether background factors such as reason for seeking medical treatment, previous treatment, health status before treatment and demographic factors are related to the treatment effect. The stress- and sleep group treatments are psychoeducative, manual-based, aimed at stress or sleep problems. The treatments were implemented in a primary care setting by psychology students under the supervision of a licensed psychologist. The group treatments are based on the cognitive behavioral therapy method (CBT) and consist of four meetings. The study is based on data from 95 individuals who completed the treatment and participated in pre- and post-measurements. To investigate the relationship between background variables and treatment outcome, bivariate correlation analyzes were performed in a first step. Based on the significant correlations, regression analyzes were then performed to examine the predictive effects of the background variables on the treatment outcome. The results showed that few background variables could predict the outcome, which indicates that the treatment is effective for a broad group of patients. The variables that could predict treatment outcomes with regard to insomnia and burnout, respectively, were that burnout and insomnia had been stated as the reason for seeking medical treatment. This two-way link between burnout and insomnia has also been shown in other studies. The results of the study provide support that the treatment has a clinically relevant effect for a broad group of patients, but it also gives an indication that those seeking treatment for burnout and/or insomnia may need additional and longer interventions.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en stor inverkan på vårt hälsotillstånd och regelbunden fysisk aktivitet verkar positivt på flertalet av kroppens organ. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR, togs fram för 20 år sedan och används inom svensk hälso- och sjukvård för att stödja patienter till ökad fysisk aktivitet. FaR bedöms vara en underutnyttjad metod och följsamheten till FaR efter ett år är omkring 50 procent. Motiv: En ökad förståelse för distriktssköterskors erfarenheter av patientmötet skulle kunna synliggöra vad samtalet om fysisk aktivitet och FaR innebär samt förbättra kunskapen kring distriktssköterskors strategier i patientmötet och öka användningen av metoden FaR. Syfte: Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskors erfarenheter från patientmötet vid samtal om fysisk aktivitet och FaR. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna är Engagerar sig för att framställa allvaret i situationen, Förhåller sig korrekt men är lyhörd, Försöker förstå patientens tankar om situationen, och Anpassar stödet för ett gemensamt mål. Konklusion: Distriktssköterskor försöker balansera mellan att skapa en god vårdrelation, öka motivation, åberopa på fakta för att medvetengöra och delge patienten kunskap vid patientmötet. HBM kan vara ett bra verktyg för att förstå patientens tankar och förändringsbeteenden, men det är det personcentrerade förhållningssättet som verkar vara avgörande när man ska stödja patienten i en förändringsprocess. Att förändra ett beteende är en tids- och resurskrävande process som sällan sker under ett besök. Distriktssköterskor har en betydande roll i den process patienten genomgår vid förändring mot ökad fysisk aktivitet. Att stödja patienten i dessa situationer kräver skicklighet inom motivationsstrategier, kommunikationsfärdigheter och bemötande. Behov av stöd till livsstilsförändringar förekommer ofta i den kliniska vardagen varav förstärkt kunskap och kompetens inom området behöver prioriteras. / Background: Our lifestyle has a great impact on our health, and frequent physical activity has a positive effect on several of our organs. Sweden implemented physical activity prescriptions (PAP) 20 years ago, and it is used to encourage patients to increase their physical activity. PAP is considered to be underused, and adherence to PAP is around 50%. Motive: Increased understanding of the district nurses’ experiences of the patient-meeting could visible what the conversation about physical activity and PAP means, improve knowledge of district nurses' strategies in the patient meeting and increase the use of the PAP method. Aim: The aim of this study is to investigate the district nurses experiences from the patient meeting during conversations about physical activity and PAP. Methods: Individual, semi-structured interviews were performed with district nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis of the interviews resulted in four categories and eight subcategories; Engaging to present the seriousness of the situation, Behaving correctly but being responsive, Trying to understand the patient's thoughts about the situation, and Adapting the support for a common goal. Conclusion: District nurses are trying to balance between creating a good relationship, increasing motivation, showing facts to raise awareness and imparting knowledge to the patient during the patient-meeting. HBM can be used to understand the patient's thoughts and change-behaviors, but it is the person-centered approach that seems to be crucial when supporting the patient in a change process. Changing a behavior rarely happens during a visit. Nurses’ have a significant role in the process the patient undergoes in the event of a change towards increased physical activity. Supporting these situations requires skill in motivation-strategies, communication and coping. Support lifestyle changes often occurs in everyday clinical practice, of which enhanced knowledge and competence in this area need to be prioritized.

Bakgrund: Primärvården står inför en utmaning vad gäller att behålla erfarna och attrahera nya medarbetare för att kunna tillgodose behovet av god och nära vård. För att uppnå detta behövs hållbara arbetsförhållanden och möjligheten för sjuksköterskor och distriktssköterskor att ge vård med god kvalitet. Syfte: Att kartlägga och jämföra skattningen av organisatorisk och social arbetsmiljö bland sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvård samt jämföra dessa resultat gentemot svenska referensvärden. Vidare syftade studien till att kartlägga och jämföra om det finns någon skillnad i tillfredsställelse med given vård mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Metod: Deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Enkäter skickades till totalt 170 sjuksköterskor inom primärvård. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna skattade statistiskt signifikant högre känslomässiga krav jämfört med svenska referensvärdet. Distriktssköterskorna skattade också ett statistiskt signifikant högre arbetstempo. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor framkom en statistiskt signifikant högre skattning av känslomässiga krav hos distriktssköterskorna.Deltagarna skattade högre nivåer av utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor jämfört med svenska referensvärden. Sjuksköterskor och distriktssköterskor skattade sin tillfredsställelse med given vård likvärdigt. Slutsats: Arbetet som sjuksköterska eller distriktssköterska inom primärvården innebar en arbetsmiljö med hög förekomst av känslomässiga krav. Nivån av känslomässiga krav var högre hos distriktssköterskorna. Sjuksköterskor och distriktssköterskor hade god tillgång till utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor. Det framkom ingen skillnad i skattningen vad gäller tillfredsställelse med given vård. Genom utgångspunkt i de faktorer som identifierats kan en riktning för framtida arbetsmiljöarbete skapas. / Introduction: Primary care is facing a challenge of retaining experienced and attracting new employees in order to give good and close care. To achieve this, sustainable working conditions and the possibility for nurses and district nurses to provide good quality care are needed. Aim: To identify and compare the assessment of organizational and social work environment among nurses and district nurses in primary care and compare these results ​​against Swedish benchmarks. To identify and compare whether there is any difference in satisfaction with given care between nurses and district nurses. Method: Descriptive and comparative design with a quantitative approach. Questionnaires were sent to 170 nurses in primary care. Result: The participants estimated statistical significantly higher emotional demands compared to Swedish benchmarks. The district nurses also estimated a higher work pace. When comparing the groups, a statistical significantly higher estimate of the emotional demand of the district nurses emerged. The participants estimated statistical significantly higher levels of development opportunities, meaning in work and social support from colleagues compared to Swedish benchmarks. The participants rated their satisfaction with given care equally. Conclusion: Nurses or district nurses in primary care have a work environment with a high incidence of emotional demands. The level of emotional demands was higher among the district nurses. Both groups had good access to development opportunities, meaning in work and social support from colleagues. There was no difference in satisfaction with given care. These findings can give a direction for future development of the work environment.

Bakgrund: Depression räknas som ett psykiatriskt sjukdomstillstånd, symtom kan lindras och behandlas. Depression bedöms vara den tredje största orsaken till sjukdomsbörda i världen. Globalt sett beräknas runt 280 miljoner människor att lida av depression, Inom Sverige diagnosticeras cirka 19% av befolkning mellan 16-84 år någon gång i livet med depression. Primärvård den första kontakten inom hälso- och sjukvårdsystemet för många unga vuxna som söker med psykisk ohälsa. Till följd ställs då högre krav på den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med adekvata preventiv omvårdnad mot depression. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa unga vuxna patienters upplevelse av omvårdnad vid preventivt hälsoarbete mot depression inom primärvården. Metod: Litteraturstudie kvalitativ ansats baserades på tolv vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet identifierad två huvudkategorier: Bemötande i omvårdnad, Underlättande faktorer och barriärer inom omvårdnad. Huvudkategorierna omfattade fem underkategorier: Vårdrelation, Patientens delaktighet, Hälsoundervisning, Unga vuxnas omgivning, Vårdens tillgänglighet. Konklusion: Unga vuxna patienter som söker vård vid depression beskriver att en anpassad personcentrerad vård är en grund för en god omvårdnad. Empatiskt bemötande, delaktighet i den egna vården, lätt tillgänglighet och bra information bidrar till att patientens egna resurser stärks till att vidta hälsofrämjande åtgärder i preventivt syfte mot depression. / Bakgrund: Depression is considered a psychiatric illness, symptoms can be alleviated and treated. Depression is estimated to be the third largest cause of disease burden in the world. Globally around 280 million people are estimated to suffer from depression. Within Sweden approximately 19% of the population between 16-84 years is diagnosed with depression at some point in their lives. Primary care is the first point of contact within the health care system for many young adults who apply with mental health problems. As a result, higher demands are placed on the basic nurse to meet patients with adequate preventive nursing care against depression. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on young adult patients' experience of nursing measures in preventive health work against depression in primary care. Method: Literature study qualitative approach was based on twelve scientific research. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. Result: The result identified two main categories: Treatment in nursing care, Facilitating factors and barriers within nursing. The main categories consisted of five subcategories: Care relationship, Patient participation, Health education, Young adult’s environment, Availability of care. Conclusion: Young adult patients who seek care for depression describes that an adapted person-centered care is a base for good nursing care. Empathic treatment, participation in patients own care, easy accessibility and good information contribute to the strengthening of the patient's own resources to take health-promoting measures in preventive purposes against depression.

The increasing global deficit of healthcare resources makes efficiency improvements in the healthcare industry a complete necessity to assure safe and available healthcare for everyone. Digitalization is expected to play a fundamental role in this transition and digital primary healthcare providers have in recent years developed into a substantial part of the Swedishprimary care sector. Several of those have built solutions for automated triage, where the role of a triage officer in traditional primary care is replaced by an automated process, in which an triage algorithm directly refers the patient to the appropriate level of care. Despite the rise of digital healthcare providers and automated primary care triage systems in particular, research on the implications of automating the triage process in primary healthcare is scarce. This study aims to assess the potential of using MCDM models for automated triage in digital primary care, by conducting a single case study at one of the leading digital healthcare providers. The study is separated into two phases. In phase one, interviews are conducted to qualitatively determine what set of factors to include in an automated MCDM triage model.In phase two, the resulting model is simulated to evaluate the performance compared to the traditional triage model in which all patient journeys start with an initial nurse meeting. The study shows that an automated MCDM triage model can improve cost efficiency in terms of clinician salary costs and productivity in terms of fewer consultations per patient, compared to the traditional triage model. However, the traditional triage model is shown to be more efficient in terms of only utilizing doctor resources for patients in absolute need of doctor care. / Det ökande underskottet av sjukvårdsresurser gör effektivitetsförbättringar i sjukvårdsbranschen nödvändigt för att säkerställa säker och tillgänglig sjukvård för alla. Digitalisering förväntas fylla en fundamental roll i denna transformation och digitala vårdgivare i primärvården har under de senaste åren växt till en betydande del av den svenska primärvårdssektorn. Flertalet av dessa har byggt lösningar för automatiserat triage, där triagefunktionärens roll ersätts av en automatiserad process där en triagealgoritm direkt hänvisar patienten till den lämpliga vårdnivån. Trots tillväxten av digitala vårdgivare i primärvården och deras automatiserade triagesystem i primärvården är forskning kring effekterna av att automatisera triageprocessen i primärvården begränsad. Denna studie strävar efter att utvärdera potentialen i att använda MCDM-modeller för automatiserat triage i den digitala primärvården genom en casestudie på en av de ledande digitala vårdgivarna i primärvården. Studien är uppdelad i två delar. I del ett genomförs intervjuer för att kvalitativt fastställa vilka faktorer som bör inkluderas i en automatiserad MCDM-modell för triage. I del två simuleras den resulterande MCDM-modellen för att utvärdera dess resultat jämfört med den traditionella triagemodellen i vilken alla patienter har ett inledande möte med en sjuksköterska. Studien visar att en automatiserad MCDM-modell för triage kan förbättra kostnadseffektiviteten i termer av lönekostnader och produktivitet i termer av färre konsultationer per patient, jämfört med den traditionella triagemodellen. Däremot visar den traditionella triagemodellen högre effektivitet i termer av att enbart utnyttja läkarresurser för patienter i absolut behov av läkarvård.

Introduktion: Långvarig smärta påverkar uppemot 30% av världens befolkning och tar upp stora resurser inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta påverkar individen på flera nivåer där biopsykosociala interventioner har visat sig vara mest effektiva vid behandling. Det finns dock brist på insatser som kan användas i primärvården.  Syfte: Att utforska hur personer med långvarig smärta har upplevt rehabiliteringsprocessen i ett gruppträningskoncept i primärvård som kombinerar både psykologiska och fysioterapeutiska metoder.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med elva deltagare (kvinnor 51-68 år) som deltagit i gruppträningen de senaste sex månaderna relaterat till långvarig smärta med eller utan samsjuklighet. Urvalet var strategiskt och analys gjordes med grundad teori enligt Charmaz.  Resultat: Analysen genererade en teoretisk modell och fem kategorier. Huvudkategorin – lära sig nya sätt att leva med smärta – en förändringsprocess i trygg miljö, illustrera genom tre olika sammanhang som har haft betydelse för deltagarnas rehabiliteringsprocess, 1) ett inre cirkulärt sammanhang, 2) vårdmiljön och 3) friskvården och sociokulturella sammanhanget.  Slutsats: Studien tillhandahåller en ökad förståelse för hur en rehabiliteringsprocess upplevs av personer med långvarig smärta som deltagit i ett gruppträningskoncept i primärvården. Studien belyser vårdens roll i att stödja och inge trygghet för att främja en förändringsprocessen. Studien uppmärksammar även hur psykosociala faktorer kan hindra personer med långvarig smärta från att upprätthålla motivation till att träna och ta sig ut till friskvården på egen hand. Framtida studier behövs som studerar gruppträningen i relation till andra behandlingsinterventioner. / Introduction: Chronic pain affects up to 30% of the world’s population and takes up large resources in healthcare. Chronic pain affects the individual on several levels where biopsychosocial interventions have been shown to be most effective in treatment. However, there is a lack of interventions that can be used in primary healthcare.  Aim: To explore how people with chronic pain have experienced the rehabilitation process in a group training concept in primary healthcare that combines both psychological and physiotherapeutic methods.  Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven participants (women 51-68 years) who had participated in the group training related to chronic pain with or without comorbidity. The selection was strategic and analysis was done with grounded theory according to Charmaz.  Results: The analysis generated a theoretical model and five categories. The core category – learning new ways of livning with pain – a change process in safe environment, is illustrated through three different contexts that have been important for the participants’ rehabilitation process, 1) an inner circular context, 2) the health care context and 3) the wellness and socio-cultural context.  Conclusion: The study provides an increased understanding of how a rehabilitation process is experienced by people with chronic pain. It highlights the role of health care in supporting a change process and it draws attention to how psychosocial factors can prevent people with chronic pain from maintaining motivation to exercise and get out to wellness training. Future studies are needed that examine the group training in relation to other treatment interventions.