Digital platforms in healthcare have become an increasingly implemented tool to facilitate and streamline daily care work in hospitals and health centers. In parallel with the new digitized era, this digital transformation has had a major impact on individuals' ways of working in healthcare. It is thus significant that digital competence is prioritized to achieve the intended goals regarding streamlining patient management. The qualitative study sheds light on how digi-physical care affects everyday care work and the patient journey. The study also intends to conclude how digital care platforms affect everyday care work, what advantages and disadvantages can be distinguished. The main purpose of the study is to investigate how digital platforms can be implemented to streamline healthcare and thereby investigate such care platforms from an informatics perspective. The research question refers to, how digital platforms can be applied to streamline patient management, is framed from a supplier perspective of such care platforms. The methodology includes an online survey with 10 questions that 11 respondents answered. The survey is supplemented with three in-depth interviews. These in-depth interviews are conducted via the digital tool Microsoft Teams. These respondents are carefully selected to generate relevant first-hand information about the research topic. Based on the respondents' answers, it can be stated that all respondents considered that there are many positive advantages of using digital platforms in healthcare. These positive effects are achieved by implementing digital platforms in a well-thought-out and structured way. Respondents also then pointed out that care providers must be given the right conditions to adequately use the digital care platforms as part of their works. The extensive criticism that digital care providers have received has been encountered in the study. The main criticism is then that digital care providers more easily prioritize more manageable matters such as easier physical ailments especially for patients with higher socioeconomic status. Based on the survey, the importance of implementing digital care platforms from an equal opportunity perspective is emphasized. In the future, digital platforms need to be implemented and developed with the common goal of increasing accessibility for patients and offering more patient-centered healthcare. / Digitala plattformar inom hälso- och sjukvården implementeras allt mer med syfte att underlätta samt effektivisera det vardagliga vårdarbetet på sjukhus och vårdcentraler. Parallellt med den nya digitaliserade eran har denna digitala transformation haft en stor påverkan på individers arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Det är därmed signifikant att den digitala kompetensen prioriteras för att uppnå de avsedda målen gällande effektivisering av patienthantering. Den kvalitativa undersökningen belyser hur den digifysiska vården påverkar det vardagliga vårdarbetet samt patienthantering. Studien ämnar även att dra slutsatser kring hur digitala vårdplattformar påverkar det vardagliga vårdarbetet, vilka för och nackdelar som går att urskilja. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt digitala plattformar kan implementeras för att effektivisera sjukvården och därmed bidra med ett forskningsbidrag till informatikämnet. Forskningsfrågan avser hur digitala plattformar kan tillämpas för att effektivisera patienthantering, ur ett leverantörsperspektiv. Datainsamlingen innefattar en online enkät i form av Google formulär med 10 frågor som 11 respondenter fick besvara. Detta kompletteras med tre intervjuer som utförs via det digitala kommunikationsverktyget Microsoft teams. Dessa respondenter är noggrant utvalda för att generera relevant kunskap kring forskningsämnet. Baserat på respondenternas svar går det att konstatera att samtliga respondenter ansåg att det finns många positiva fördelar med tillämpning av digitala plattformar inom hälso- och sjukvård. Positiva effekter uppnås genom att implementeringen av digitala plattformar sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt. Merparten av respondenterna poängterade att det är viktigt att vårdgivarna ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån den digitala plattformen. Den omfattande kritiken som digitala vårdgivare har fått påvisas i studien. Den främsta kritiken är att digitala vårdgivare prioriterar mer lätthanterliga ärenden såsom lättare fysiska åkommor för dem som har högre socioekonomisk status. Baserat på undersökningen poängteras vikten av att implementera digitala vårdplattformar ur ett jämställdhetsperspektiv. Framöver behöver digitala plattformar implementeras och utvecklas med den gemensamma målsättningen att öka tillgängligheten för patienter och erbjuda en mer patientcentrerad vård.

Bakgrund: Antalet äldre personer med multisjuklighet ökar i samhället och allt fler vårdas i hemmet. Att utifrån detta tillämpa personcentrerad vård skapar nya utmaningar. Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU) och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) innan utskrivning är interventioner som kan främja personcentrerad och integrerad vård i hemmet. Samordning genom SIP sker många gånger mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Distriktssköterskan utses ofta till fast vårdkontakt för patienten och därmed ansvarig för SIP.  Motiv: Hälsocentral och kommunal hemsjukvård är viktiga samarbetspartner för integrerad vård på primärvårdsnivå och distriktssköterskan är ofta ansvarig för SIP. För att identifiera vad som hindrade och främjade tillämpning av SIP undersöktes distriktssköterskans erfarenheter av det. Resultat av studien kan öka förståelsen av SIP som arbetssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med SIP på primärvårdsnivå. Metod: Under år 2021 genomfördes individuella semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor (n=8). Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Utifrån intervjuerna framkom varierande erfarenheter av att arbeta med SIP. Arbetssättet upplevdes främja personcentrerad och patientsäker vård men det framkom även svårigheter att använda det. Erfarenheterna beskrevs som fyra kategorier: förutsättningar för ökad delaktighet, behov av ansvarsförtydligande, säkerhet för alla inblandade, och otillräckligt inarbetat arbetssätt.  Konklusion: Sammanfattningsvis visade studien att SIP kan ha betydelse för tillämpning av patientsäker och personcentrerad vård. SIP kan genom hembesök och digitala möten förbättra patientens delaktighet samt bidra till en sammanhållen, integrerad vård i hemmet. Bättre struktur för att tillämpa arbetssättet efterfrågades, utan att riskera att SIP blir en standardiserad arbetsrutin. / Background: The number of people with multimorbidity is increasing, hence healthcare is often provided at their home. Furthermore, striving to apply person-centred care creates new challenges. Interventions to promote person-centered and integrated care are based on the law for coordination of care at discharge from hospital and demands establishment of a coordinated individual plan (CIP) before discharge. Coordinating care through CIP often occurs between healthcare and social services. The district nurse is often appointed to be the permanent contact concerning care for the patient and thus responsible for CIP.  Motive: Primary care centres and municipal units for home care are important partners in integrated care at primary care level and district nurses are often responsible for CIP. To identify the barriers and facilitators for the using of CIP, we explored the district nurses' experiences about it. The results of the study may contribute to better understanding of CIP as a working method. Aim: The purpose of this study was to highlight the district nurses' experiences of working with the CIP at primary care level. Methods: In 2021, individual semi-structured interviews with district nurses were conducted (n=8). Qualitative content analysis was used to analyse the data. Result: From the interviews, various experiences emerged regarding the experiences of using CIP. Using CIP was experienced as facilitating person-centred care and patient safety, but several obstacle and difficulties to adopt it were identified. The experience resulted in four categories: prerequisites for increased participation, need for accountability, safety for all involved, and insufficiently established working method.  Conclusion: In summary, the study showed that CIP is important for the application of patient-safe and person-centered care. Through home visits and digital meetings, CIP can improve patient participation and contribute to a cohesive, integrated care at home. Better structure for using the CIP as working method was requested, in order to avoid that CIP  becomes only a standardized work routine.

Läkarens arbetsmiljö har satts alltmer i fokus de senaste åren. Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell beskriver hur kraven i arbetet, kontrollen eller inflytande som arbetstagare har över sitt arbete och det sociala stödet som ges på arbetsplatsen kan vara avgörande för upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med studien var att kartlägga hur ST-läkare i allmänmedicin upplever sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav-kontroll-stödmodellen. En webbenkät skickades till 310 ST-läkare i allmänmedicin i områdena Göteborg och Södra Bohuslän i februari och mars 2022. Totalt svarade 104 läkare på enkäten som ger svarsfrekvens på 33,5%. Allmänt upplever deltagarna höga krav och högt socialt stöd. De skattar sin hälsa bra trots hög stressnivå och att många upplever konflikt mellan arbete och privatliv. Majoriteten är tillfredsställd och engagerad i sitt arbete. De som upplever höga krav har signifikant sämre hälsa och upplever mer konflikt mellan arbete och privatliv. Deltagare som har mycket kontroll och bra socialt stöd är mer engagerade och tillfredsställda med sitt arbete. Det finns inget samband mellan kön och den psykosociala arbetsmiljön men deltagare som arbetar på privata vårdcentraler är mer engagerade och upplever mindre konflikt mellan arbete och privatliv än deras kollegor på offentliga arbetsplatser. Resultat är förenligt med tidigare studier kring läkarens arbetsmiljö. Dessa har också rapporterat höga krav, hög stressnivå och bristande inflytande över arbetet men även de konsekvenser som obalans mellan krav, kontroll och socialt stöd kan ha. Resultatet av denna studie ger insikt i ST-läkarens arbetsmiljö och skapar möjligheter för att arbeta vidare med gruppens arbetsmiljö och förhållningssätt till arbetet. / Over the last years there has been an increasing focus on the physician´s work environment. Karasek & Theorell´s demand-control-support model describes how the work demands, control or influence that employees have over their work and the social support provided in the workplace can be decisive for experiences of the psychosocial work environment. The purpose of the study was to explore how GPs in training in certain areas in Sweden experience their psychosocial work environment. A web-survey was sent to 310 GPs in training in Gothenburg and the southern part of Bohuslän in Sweden in February and March 2022. A total of 104 doctors responded to the survey, which gives a response rate of 33,5%. In general, the participants experience high demands and high social support. They estimate their health to be good despite high levels of stress and that many experience conflicts between work and private life. The majority are satisfied and committed to their work. Those who experience high demands have significantly poorer health and experience more conflict between work and private life. Participants who have a lot of control and good social support are more committed and satisfied with their work. The study found no relationship between gender and experiences of the psychosocial work environment but participants who work in privately run health centers are more committed and experience less conflict between work and private life than their colleagues in publicly run health centers. The results from this study are consistent with previous studies on physician´s work environment. These have also reported high demands, high levels of stress and a lack of influence over work. These have also reported the consequences that an imbalance between demands, control and social support can have. The results of this study provide insight into the work environment of GPs in training and create opportunities to continue working with physician´s work environment and how they approach their work.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är i ständig utveckling. Omorganisering mellan vårdinsatserna leder till mer ansvar för primärvården. Sjuksköterskor förväntas arbeta evidensbaserat, hålla sig uppdaterade och ha kompetens för att kunna utföra sitt arbete. Sjuksköterskors kompetens har större påverkan på patientsäkerheten än bemanningsfrågan. Syfte: Syftet är att kartlägga sjuksköterskors kompetensutveckling inom primärvården; värdet av, påverkan på patientsäkerheten och tiden. Metod: En icke experimentell, tvärsnittsstudie med insamlad data från webbenkäter.  Data analyserades med statistikprogrammet IBM SPSS statistics version 29. Analysmetoderna Spearman bivariat korrelation och Mann-Whitney U-test användes och presenterades med deskriptiv statistik i text, tabeller och figurer. Signifikansnivån var p <0,05. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor som arbetade på en regional vård- eller hälsocentral i södra Sverige. Resultat: Sjuksköterskorna hade generellt ingen tid för kompetensutveckling och var generellt missnöjda. De ansåg att det var rimligt med mer tid för kompetensutveckling än den då befintliga tiden. Många respondenter läste eller studerade på sin fritid och en del på grund av obefintlig tid på arbetet. Sjuksköterskors värdesätter sin egen och sjuksköterskekollegornas kompetens. Samtliga ansåg att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten.  Slutsats: Schemalagd tid för sjuksköterskornas kompetensutveckling bör prioriteras inom primärvården. Det krävs kompetenta sjuksköterskor för att bedriva en god och säker vård. Sjuksköterskorna behöver kompetensutveckling för att öka arbetstillfredsställelsen och för en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården. / Background:  Health care is in constant development. Reorganization leads to more responsibility for primary health care. Nurses are expected to work based on evidence, stay up-to-date and have competence to be able to perform their work. Nurses competency has a greater impact on patient safety then the issue of staffing. Aim: The aim is to chart nurses competency development in primary health care; value of, impact on patient safety and time.  Method: A non-experimental, cross-sectional study with a web survey. The results were presented with descriptive statistics in text, tables and figures.  Data were analyzed in the statistical program IBM SPSS statistics version 29. The analysis methods Spearman bivariate correlation and Mann-Whitney U-test was used and presented with descriptive statistics in text, tables and figures. The significance level was p <0.05. Nurses who worked at a regional primary health care center in southern Sweden were included in the study. Results: The nurses generally had no time for competence development and were generally not satisfied. They considered that it was reasonable to have more time for competence development that the existing time. Many respondents read or studied in their spare time and some due to non-existent time at work. Nurses value their own competence and that of their nursing colleagues. All nurses considered that the nurse's competence affects patient safety. Conclusion: Scheduled time for competence development for nurses should be prioritized in primary health care. It requires competent nurses to provide good and safe care. Nurses need competence development to increase job satisfaction and for sustainable development in health care.

Bakgrund: Användning av digital rådgivning ökar snabbt och teknologin utvecklas konstant. Distriktssköterskor ska driva utvecklingen framåt och arbeta med att förbättra omvårdnad. Digital rådgivning är en del i förbättringsarbetet och kan förbättra omvårdnadsarbetet och vården genom att öka möjligheterna att erbjuda personcentrerad vård och på sikt mer jämlik vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digital rådgivning. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, med totalt nio deltagare, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier.Verksamhetens betydelse i arbetet med digital rådgivning; Hur verksamheten är upplagd samt hur arbetsresurser fördelas har stor betydelse för upplevelsen av att arbeta med digital rådgivning. Möjligheter och utmaningar för att kunna arbeta patientsäkert; Det finns möjligheter att arbeta patientsäkert, till exempel underlättade det om alla systemets funktioner används. Att kunna se bilder var positivt, men den icke-verbala kommunikationen saknades. Potential för att kunna ge tillgänglig och nära vård; Digital rådgivning underlättade för att kunna ge tillgänglig och nära vård. Distriktssköterskor såg digital rådgivning som en del av framtiden. Slutsats: Digital rådgivning har förutsättningar att öka tillgängligheten till vård men det krävs en bra arbetsmiljö och tillräckligt med resurser, vilket verksamheten har ansvar för, samt ytterligare utbildning och utveckling för att kunna arbeta mer patientsäkert. Det finns behov av fortsatt forskning gällande digital rådgivning, både från personal- och patientperspektiv.

Bakgrund: Den digitala utvecklingen inom primärvården ökar. Hög ålder är relaterad till minskad användning av digitala tjänster och verktyg. Äldre personer löper risk att drabbas av digitalt utanförskap. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personer över 80 års hantering och upplevelser av digitala verktyg och tjänster på primärvårdsmottagning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med tio personer över 80 år. En semistrukturerad intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet kodades och bildade tre huvudkategorier med respektive två underkategorier. Resultat: Äldre personers upplevelse av delaktighet och kontroll påverkas av om de självständigt hanterar primärvårdens digitala tjänster och verktyg eller överlåter hanteringen till anhöriga. Tillgång till digitala hjälpmedel, fysiska förmågor och begränsningar påverkar upplevelsen. Begriplig information är viktig när det gäller att förstå digitala tjänster och verktyg. Mänsklig kontakt skapar trygghet medan avsaknad av det leder till oro och rädsla. Slutsats: Tillgång till digitala hjälpmedel, möjlighet till hjälp från utomstående, rätt anpassad information och tillgång till mänskligt bemötande är viktigt och ger äldre personer en känsla av trygghet och delaktighet. När dessa områden brister skapar det kontrollförlust och leder till känslor av oro och minskad delaktighet. / Background: Digital development in primary care is increasing. Old age is related to reduced use of digital services and tools. Older people are at risk of digital exclusion. Aim: The aim of the study was to describe older people over 80 years of age handlings and experiences of digital tools and services at primary care clinics. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted interviews with ten people over 80 years of age. A semi-structured interview with open questions based on an interview guide was used. The data was analyzed through qualitative content analysis. The data was coded and formed three main categories with two subcategories, respectively. Results: Older people's experience of participation and control is affected by whether they independently manage primary care's digital services and tools or leave the management to relatives. Access to digital aids, physical abilities, and limitations affect the experience. Information that is comprehensible is important when it comes to understanding digital information. Access to human contact creates security, while the lack of human contact leads to anxiety and fear. Conclusions: Access to digital tool the possibility of help from outsiders, correctly adapted information and access to human interaction are important and give older people a sense of security and participation. When these areas fail, it creates a loss of control and leads to feelings of anxiety and reduced participation.

Personer med långvarig smärta är en stor patientgrupp inom primärvården i Sverige med olika bakgrund och hälsa. Interdisciplinärt multimodalt smärtrehabiliteringsprogram (IPRP) är en behandlingsmetod som används både i specialist- och primärvård för patienter med långvarig smärta. Denna studie är en retrospektiv registerstudie där svar från självrapporterade enkäter analyserats. Syftet var att undersöka om självskattad hälsorelaterad livskvalitet, fysisk funktion, aktivitetsnivå, ångest och depression skiljer sig mellan patienter med låg respektive hög utbildningsnivå hos de som genomgått IPRP för långvarig smärta inom primärvården i Sverige. Studien undersökte skillnader mellan grupperna både vid baslinje och 1-års uppföljning samt skillnader i förändring däremellan. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader vid baslinje och 1-års uppföljning vad gäller hälsorelaterad livskvalitet och fysisk funktion. För ångest och depression var skillnaderna enbart signifikanta vid 1-års uppföljning. Skillnaden i förändring mellan grupperna var signifikant för ångest och depression. Gruppen med hög utbildningsnivå skattade högre hälsorelaterad livskvalitet och bättre fysisk funktion. Det var även en mindre andel patienter med diagnosen ångest och depression i den gruppen och de förbättrades i större utsträckning vad gäller ångest och depression. Denna studie indikerar att utbildningsnivå är en bakgrundsfaktor som hälso- och sjukvården bör ta hänsyn till för att bidra till en mer jämlik hälsa i befolkningen. Det behövs mer forskning där resultat jämförs mellan patienter med låg och hög utbildningsnivå som genomgått IPRP för långvarig smärta då detta är en forskningslucka.

<p>Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.</p>

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.

A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.