Bakgrund: WHO rekommenderar att amning ska initieras till barnet under den första timmen efter födseln och helamning exklusivt under barnets första sexmånader. Därefter rekommenderas amning med tilläggskost i minst två år. Amning har flera positiva effekter på hälsan hos både mamman och barnet. Att arbeta med amningsstöd inom primärvården omfattar både vägledning och rådgivning till föräldrar och hör till specialistsjuksköterskans uppgift. Syfte: Syftet var att belysa mammors upplevelser av amningsstöd inom primärvården. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. 15 kvalitativa artiklar inkluderades och hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Nursing & Allied Health Premium. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” och analyserades med utgångspunkt i Burnard’s tematiska analysmetod beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Vid analysen av de valda artiklarna har två huvudteman identifierats: “Otillräckligt amningsstöd” och “Tilltron till stödet” som presenteras med underteman. Faktorer som bland annat vårdpersonalens kunskap och engagemang, tidsbrist och brist på personcentrerad vård påverkade upplevelsen av amningsstödet. Slutsats: Primärvården erbjuder otillräckligt amningsstöd och brist på personcentrerad vård till ammande kvinnor. Vårdpersonalens bemötande är av betydelse för stödet och det finns behov utav att vårdpersonal inom primärvården erbjuder mer och individanpassat amningsstöd. / Background: WHO recommends that breastfeeding should be initiated to a baby within the first hour after the birth and exclusive breastfeeding during the first six months of the child’s life. After that solid foods and breastfeeding is recommended for at least for two years. Breastfeeding have various positive health effects for both the mother and the baby. Working with breastfeeding support in primary care includes both guidance and counceling for parents and is part of the specialist nurse’s task. Aim: The aim was to describe mothers experiences from breastfeeding support in primary health care. Method: The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. 15 qualitative articles were included and retrieved from the Cinahl, Pubmed and Nursing & Allied Health Premium databases. The articles were quality reviewed based on SBU’s review template “Assesment of studies with qualitative methodology” and was analyzed based on Burnard’s thematic analysis method described Bettany-Saltikov and McSherry’s. Results: In the analysis of the selected articles, two main themes have been identified: “Insufficient breastfeeding support” and “Confidence in the support” which are presented with sub-themes. Factors such as the carestaff’s knowledge and commitment, lack of time and lack of person-centred care affected the experience of breastfeeding support. Conclusion: Primary care offers insufficient breastfeeding support and a lack of person-centred care for breastfeeding women. The care staff’s approach is important for the support and there is a need for care staff in primary care to offer more and individually adapted breastfeeding support.

Bakgrund  Med stigande andel äldre i befolkningen och ett ökat antal personer med kroniska sjukdomar förväntas förekomsten av svårläkta sår att öka. Sårbehandling är en av de vanligaste arbetsuppgifterna för sjuksköterskor i primärvården och kan pågå från månader till flera år. Att ha ett svårläkt sår har av äldre personer beskrivits som att vara fast i en situation utan slut, en situation där den äldre är beroende av sjuksköterskans hjälp för att nå läkning.  Syfte  Att beskriva äldre personers upplevelser av mötet med sjuksköterskan vid omvårdnad av svårläkta sår i primärvården.  Metod  Studien är av kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat  De äldre beskrev att mötet med sjuksköterskan kännetecknades av en upplevelse av att vara i trygga händer. En känsla av välbefinnande kunde infinna sig och relationen med sjuksköterskan upplevdes vänskaplig och ömsesidig och beskrevs som nära. De äldre kände att sjuksköterskan engagerade sig och visade en vilja att deras sår skulle läka, vilket skapade förtroende. I mötet fanns förväntningar på professionalitet och ansvarstagande och dessa förväntningar uppfylldes.  Slutsats  Upplevelsen av mötet karaktäriseras av en ömsesidig och nära relation där den äldre, trots sitt behov av vård, gavs möjlighet att fortsätta vara en person snarare än patient. Mötet är en viktig aspekt i sjuksköterskors omvårdnadsarbete och studien belyser vad omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt betyder för äldre personer med svårläkta sår. / Background  With the increasing proportion of elderly people in the population and an increased number of people with chronic diseases, the incidence of hard-to-heal wounds is expected to increase. But even now, wound treatment is one of the most common tasks for nurses in primary care. Wound treatment can last from months to several years and has been described by older people as being stuck in a situation without an end, a situation where the older person is dependent on the help of a nurse to achieve healing.  Aim  To describe elderly people’s experiences from meeting a nurse giving care for hard-to-heal wounds in primary care.  Method  The study has a qualitative design with an inductive approach. Data were collected by nine semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis.  Results  The elderly described that the meeting was characterized by an experience of being in a safe place. A feeling of well-being could be present and the relationship with the nurse was experienced as friendly and mutual and was described as close. The elderly felt that the nurse was engaged and showed a will for their wounds to heal, which created trust. There were expectations of professionalism and responsibility and the nurse met these expectations.  Conclusions  The experience of the meeting is characterized by a mutual and close relationship where the elderly, despite their need for care, were given the opportunity to continue being a person rather than a patient. The meeting is important in nursing care, and the study illuminates what nursing based on person-centered care means for older people with hard-to-heal wounds.

Bakgrund: Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på digital vård. Det senaste decenniet har användandet av vårdapplikationer ökat där både privata och offentliga aktörer erbjuder vård genom dessa. Distriktssköterskan har en viktig roll i att leda och utveckla digitala hjälpmedel inom vården samt att göra patienten delaktig i den digitala utvecklingen vården står inför. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar för såväl patienter som vårdpersonal samt en risk för digitalt utanförskap i den digitala utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av det digitala vårdmötet i Närhälsan online. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på Närhälsan online. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, positiva vårdmöten samt arbetet i en digital vårdmiljö. Fyra underkategorier kom fram, tillgänglighet, effektiva besök, hitta rätt i vårdkedjan samt trygg i sin profession. Resultatet visade att digitala vårdbesök ökar tillgängligheten i primärvården och är ett komplement till fysiska vårdbesök. Konklusion: Studien visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska besök i primärvården. Besöken blir mer effektiva och fler patienter får lättare tillgång till vården. / Background: Sweden's goal is to be the best in the world in digital care by 2025. In the last decade, the use of care applications has increased, where both private and public actors offer care through them. The district nurse has an important role in leading and developing digital aids in healthcare as well as making the patient a participant in the digital development healthcare is facing. Previous research shows that there are challenges for both patients and healthcare staff as well as a risk of digital exclusion in the digital development of healthcare. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' and nurses' experiences of the digital care meeting in Närhälsan online. Method: The study used a qualitative content analysis with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses and nurses who work at Närhälsan online. Results: Two categories emerged in the results, positive care meetings and work in a digital care environment. Four subcategories emerged, accessibility, efficient visits, finding the right way in the care chain and secure in one's profession. The results showed that digitalcare visits increase accessibility in primary care and are a complement to physical care visits. Conclusion: The study shows that digital care meetings are a good complement to physical visits in primary care. Visits will be more efficient and more patients will have easier access to care.

Svensk patientlag fastställer att patienter med stort vårdbehov ska ha en fast vårdkontakt (FVK). Inom ramen av god och nära vård ska FVK erbjudas till dessa patienter. FVK förutsätter att vårdpersonalen antar ett personcentrerat arbetssätt och upprättar en hälsoplan i samskapande med patienten. I kontrast upplever sjuksköterskorna att de saknar stöd och kunskap om arbetssättet FVK. Detta leder till att patienterna känner sig otrygga, är frekvent vårdsökande och träffar olika vårdpersonal. Syftet var att förbättra trygghet och kontinuitet för patienter listat på en vårdcentral i Dalarna genom att erbjuda FVK till dessa patienter. Det specifika målet var att erbjuda tolv patienter en FVK inklusive hälsoplan inom sex månader samt att förbättra sjuksköterskornas kunskap om arbetssättet FVK. Syfte med studien var att evaluera om patienter ansåg att deras vårdbehov tillgodoses genom arbetssätt FVK och beskriva sjuksköterskorna erfarenhet av arbetssättet. Förbättringsarbetet inkluderade Nolans’ förbättringsverktyg, patientinvolvering och kunskapshöjande insatser för sjuksköterskor. För att undersöka hur arbetssättet FVK upplevs av patienter och sjuksköterskor genomfördes en mixad-metodstudie. En enkät riktat till patienter utformades och tre fokusgruppintervjuer, en dyad och en enskild intervju med sjuksköterskorna genomfördes. Inom sex månader hade tolv patienter en FVK tilldelad varav tio patienter hade en hälsoplan. Patienterna uttryckte att deras vårdbehov tillgodoses genom arbetssätt FVK vilket stämmer överens med sjuksköterskornas uppfattning att deras patienter söker mindre vård. FVK ökar trygghet och kontinuitet för patienter med stort vårdbehov under omständigheter som tillåter sjuksköterskorna att anta personcentrerat arbetssätt. Patienterna upplever att deras vård förbättrats och sjuksköterskorna att arbetssättet FVK ger mer värde. Studien var småskalig och begränsat till en mindre vårdcentral vilket limiterar dess överförbarhet till andra verksamheter och fler studier behövs. / The Swedish Health law obliges healthcare centers to assign case managers for patients in need. Good quality in local health care thus includes providing case managers. The case manager method presupposes that care staff adopts a person-centered manor and creates care in co-production with the patients. In contrast the nurse lacks support and knowledge to provide case management. This results in patients feeling insecure, seeking frequently for health related afflict and meeting various caregivers. To improve safety and continuity for patients in need one healthcare center in the county of Dalarna has decided to provide case management for patients assigned to the center. The specific goals were to assign twelve patients to a case manager, including health care plan within six months, and to increase knowledge for nurses. Aims of the study were to describe patients’ perception whether they consider if their needs are accommodated by the case manager, and nurses’ experiences to work as a case manager. Nolans’ improvement tool was used involving patients in their care as well as training nurses in case management skills. To study the effect of case management on patients and nurses a mixed-method design was conducted. A patient questionnaire was performed and three focus group interviews, one dyad and one individual interview with nurses were conducted. Twelve patients were assigned a case manager after six months. Ten patients had an established care plan. The patients expressed that their need of care was accommodated which is in coherence with the nurses who described that their patients were in less need for care. Case managers improve safety and continuity for patients in need under circumstances that allow nurses to develop person-centred manor. Patients expressed care improved and nurses increased work values. Yet this survey was limited to a small unit and further studies are needed.

No description available.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress definieras som en obalans mellan kunskap, förmågor, krav och påfrestning. Långvarig stress utan chans till återhämtning kanleda till utmattningssyndrom och depression. Inom primärvården internationellt orsakas stress ofta av tidsbrist, stor arbetsbelastning och mycket administrativa arbetsuppgifter. Stress kan leda till ökad risk för misstag inom vården och felaktiga bedömningar. I Sverige förväntas distriktssköterskor arbeta självständigt och ha enbred kunskap och kunna vårda personer över hela livsspannet. Motiv: Arbetsrelaterad stress inom sjuksköterskeyrket är välstuderat internationellt, men det finns begränsat med studier utförda på distriktssköterskor i Sverige. Föreliggande studie var viktig för att öka förståelsen för distriktssköterskors arbetssituation inom primärvården i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av stress i arbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska inom primärvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier som bidrog till upplevelsen av stress; “att känna sig styrd av klockan” och “att bära ett stort ansvar” och två kategorier som bidrog till upplevelsen av minskad stress; “att ha rätt förutsättningar”och “att kunna prioritera”. Konklusion: Det självständiga arbetet kunde upplevas både bidra till ökad stress och minskad stress i arbetet. Resultatet belyser en del av distriktssköterskans vardag och kan bidra till kunskap om deras arbetssituation hos såväl kollegor som ledning. Rätt förutsättningar att utföra arbetet i enlighet med sin yrkesroll och kompetens kan förhoppningsvis bidra till ökad arbetsglädje, minskade sjukskrivningar samt ökad trygghet och säkerhet för patienterna. / Background: Work-related stress is defined as imbalance between knowledge, abilities, requirements and stress. Prolonged stress without a chance of recovery can lead to fatigue syndrome and depression. In primary care internationally, stress is often caused by lack of time, heavy workload and abundance of administrative tasks. Stress can lead to an increased risk of mistakes in healthcare and incorrect assessments. In Sweden, district nurses are expected to work independently, to have broad knowledge and to be able to care for people throughout their life span. Motive: Work-related stress in the nursing profession is well studied internationally, there are, however, limited studies done on district nurses in Sweden. The present study was important to increase the understanding of the district nurses' work situation in Swedish primary care. Aim: The aim of the study was to illustrate district nurses' experience of workrelated stress in primary care. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and one registered nurse in primary care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The results identified two categories that contributed to the experience of stress; "feeling controlled by time" and "carrying a great deal of responsibility" and two categories that contributed to the experience of reduced stress; "having the right conditions" and "being able to prioritize". Conclusion: The independent work could be seen as both contributing to increased stress and reduced stress at work. The results illuminate a part of district nurse's everyday life and can contribute to knowledge about their work situation with both colleagues and management. The right conditions to perform the work in accordance with their professional role and competence can hopefully contribute to increased job satisfaction, reduced sick leave, and increased safety and security for patients.

Region Uppsala utvecklar ett arbetssätt för vårdcentraler kallat "Geografiskt hälsouppdrag" för att arbeta med hälsofrämjande insatser för grupper i befolkningen. Detta innebär att en ny yrkesroll "hälsosamordnare" arbetar inom ett geografiskt område, oftast en hel kommun, med att planera och genomföra hälsofrämjande insatser med andra aktörer.  Syftet med förbättringsarbetet var att utveckla och testa ett systematiskt arbetssätt för hälsofrämjande insatser i två geografiska områden inom Region Uppsala. En avgränsad central del i förbättringsarbetet var att utveckla och testa ett digitalt metodstöd för dokumentation och planering av hälsofrämjande insatser. Webbenkäter med två hälsosamordnare visade att de bedömde att metodstödet fungerat bra. Deltagarenkäter med 35 personer visade att insatserna hade positiva effekter avseende levnadsvanor, self eficacy (tilltro till egen förmåga) samt att lära nya saker om hälsosam livsstil. En slutsats är att förbättringsarbetet har givit lärdomar om systematiskt arbetssätt för Geografiskt hälsouppdrag men att det behövs vidareutveckling utifrån dessa erfarenheter inför ett kommande breddinförande.  Studiens syfte var att beskriva uppfattningar och erfarenheter hos personer som varit delaktiga i utvekcingsarbetet och införandet av Geografiskt hälsouppdrag. Fem fokusgruppsintervjuer genomfördes med sammalagt 17 professionella från region, kommun och andra aktörer. I resultatet framkom tre kategorier: Hälsosamordnare -en viktig roll att utveckla vidare, Utgå från lokala förutsättingar -kroka arm med andra aktörer samt Fortsatt utveckling inför ett breddinförande i länet. En slutsats är att hälsosamordnare uppfattas som en tillgång men att det även finns utmaningar som att vidareutveckla uppföljning och behovsbedömningar. / Region Uppsala develops a practice for primary care centers called "Geographical health assignment" with the purpose to work with health promoting initiatives for groups in the population. This means that a new role "Health coordinator" work with planning and implementing health promoting activities with other actors.  The purpose with the quality improvement project was to develop and test a systematic way of working when implementing health promoting activities in two areas in Region Uppsala. A delimited central part of the improvement project was to develop and test a digital method support, which the health coordinators used to document and plan health promoting activities. Surveys with two health ccordinators showed that the digital method support worked well for them. Participating surveys with 35 people showed positive effects regarding improved lifestyle habits, self efficacy and learning new things about healthy living. Conclusions are that the quality improvement project has provided lessons on working methods for the Geographical health assignment but that further developments is required based on these experiences before a forthcoming introduction of breadth. The purpose with the study was to describe comprehensions and experiences among professionals who participated in the development of the Geographical health assignment. Five focus group interviews were applied with a total of 17 professionals from primary health care, municipalities and other local actors. The result revealed three categories: Health coordinator -an important role to develop further, Base the work on local conditions -collaborate with local actors and Further development is required before a forthcomig introduction of breadth. Conclusions are that health coordinators are perceived as an asset but that there are also challenges such as further developing follow-up and need assessments.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifest inriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the health care workers´ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the work group increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Bakgrund: Flera aktörer anses vara förändringsledare respektive förändringsmottagare, såväl som att föremål för förändringsmotstånd kan tolkas olika. Detta kan i sin tur påverka hur de inblandade hanterar situationen. Primärvårdens situation under Covid-19 pandemin föranledde att tidigare konkurrerande aktörer, tvingades samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål. Förevarande uppsats undersöker bland annat hur konkurrenter samspelar när det krävs och hur detta i sin tur kan påverka ledarskap och tidigare paradigm. Vidare utreds vilka utmaningar förändringsledare ställs inför under en omfattande förändring som orsakas av kris, i relation till den undersökta förändringens speciella förutsättningar. Uppsatsen har genomförts ur ett nyanserat perspektiv på förändringsmotstånd där alla dess orsaker och konsekvenser, positiva som negativa, belyses. Det nyanserade perspektivet på motstånd av vikt för att skapa en djupare förståelse kring förändringsledning genom fokus på hur förändringsledaren kan tolka förändringsmottagares intryck och reaktion på en förändring, samt använda förändringsmotstånd som en konstruktiv kraft.Syfte: Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse angående ledarskapets roll under förändringsprocesser som orsakas av kris i primärvården.Metod: Förevarande studie är en fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi, iterativ forskningsansats samt ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Studiens empiri utgörs av åtta semi-strukturerade intervjuer med klusterledare från Region Stockholm.Slutsats: Uppsatsen redogör för att krisen föranlett ett paradigmskifte inom primärvården som har lett till positiva och bestående konsekvenser för vårdgivare och vårdtagare. Vidare konstateras att kriser kräver att ledare hittar en balans mellan olika ledarskapsbeteenden. Uppsatsen redogör även för att en kris ställer krav på en ökad tillgänglighet hos ledaren och det är av vikt att ledare i en krissituation förmedlar ett lugn till medarbetarna. Uppsatsen visar att en ledares inställning till förändringsmottagares åsikter är avgörande i hanteringen av förändringsmotstånd. / Background: Several actors are considered change leaders and change recipients, as well as the subject of resistance can be interpreted differently. This can affect how those involved handle the situation. The situation within primary health care during the Covid-19 pandemic necessitated that previously competing actors were forced to collaborate in order to achieve a common goal. This essay examines how competitors interact when required and how this, in turn, can affect leadership and previous paradigms. Furthermore, it investigates the challenges faced by change leaders during a comprehensive change caused by a crisis, in relation to the specific conditions of the investigated change. The essay has been conducted from a nuanced perspective on resistance to change, where all its causes and consequences, both positive and negative, are illuminated. The nuanced perspective on resistance is important for creating a deeper understanding of change management by focusing on how the change leader can interpret the impressions and reactions of change recipients to a change, and use resistance to change as a constructive force.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to an increased understanding of the role of leadership during change processes caused by crises in primary healthcare. Method: The present study is a case study with a qualitative research strategy, iterative research approach, and a hermeneutic research perspective. The empirical data of the study consists of eight semi-structured interviews with cluster leaders from Region Stockholm. Conclusion: The essay explains that the crisis has prompted a paradigm shift in primary care, which has led to positive and lasting consequences for healthcare providers and patients, as well as the emergence of new work methods. Furthermore, it is noted that crises require leaders to find a balance between different leadership behaviors and also explains that a crisis demands increased accessibility from leaders, and it is important for leaders in a crisis situation to convey calmness to their employees. The essay demonstrates that a leader's attitude towards the opinions of change recipients is crucial in managing resistance to change

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. Konsekvenser hos patienten är en försämrad livskvalité och ökad risk av att drabbas av följdsjukdomar. Distriktssköterskor och sjuksköterskor inom primärvården kan ge stöd till patienter med övervikt att genomgå livsstilsförändringar genom att identifiera riskfaktorerna som patienterna har och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva primärvårdssköterskors erfarenheter av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Metod: En beskrivande design med en kvalitativ induktiv ansats har använts. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio deltagare som var både distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade inom primärvården och hade erfarenhet av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårdssköterskorna beskrev att de arbetade med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar men att det inte gjordes i den utsträckning som önskades. Primärvårdssköterskorna hade ett personcentrerat förhållningsätt, en helhetssyn kring patienterna och det var viktigt i patientbemötandet. Att tala om övervikt var ett svårt och stigmatiserat ämne och de ville inte vara för rak på sak med att ta upp det med patienten. Tidsbristen var en anledning. Om patienterna sökte vård för ett problem så blev det lätt fokus på enbart det. Det fanns tid och utrymme att diskutera med patienter för de primärvårdssköterskor som hade specialistmottagningar för diabetes och hypertoni. Slutsats: Primärvårdssköterskorna beskrev att samtal om övervikt var stigmatiserat och att de upplevde behovet av en bättre struktur, mer tid och resurser i arbetet med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. / Background: Obesity is increasing in the world, and it is a common public health problem. Consequences for the patient are that it entails an increased risk of suffering from sequelae and a poorer quality of life. District nurses and nurses in primary care can provide support to patients with obesity to undergo lifestyle changes by identifying the risk factors that the patients have and promote health. Purpose: The purpose of this study was to describe primary care nurses' experiences of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. Method: A descriptive design with a qualitative inductive approach has been used. The data collection was conducted through semi-structured interviews with nine participants who were either district nurses or nurses who worked in primary care and who had experience of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Result: The primary care nurses described they motivated patients with obesity to lifestyle changes but that was not done to the extent they desired. Talking about obesity was difficult and stigmatized subject and the nurseswere very careful not to be too straight to the point about bringing it up with the patient. The primary nurses found it better to approach the subject with caution and that it was better to create a relationship with the patient and they also sought to have a suitable amount of time for this discussion. As patients sought health care for a problem, it was easy and comfortable to just focus on one problem and not see the bigger picture. The primary care nurses who had specialist receptions for diabetes and hypertensiondescribed that they had time to discuss lifestyle changes with patients. They had a person-centred approach, a holistic view of the patients and this was important for the treatment of their patients. Conclusion: The primary care nurses described that talking about obesity was stigmatized and that they felt the need for a better structure, more time and resources in the work of motivating overweight patients to make lifestyle changes.Keywords: Experiences, lifestyle change, motivation, obesity, primary care, prim