Bakgrund: Ett hälsofrämjande arbete och arbete för förbättrat omhändertagande av kvinnor efter förlossning kan på sikt bidra till minskad funktionsnedsättning och sjukfrånvaro, vilket är viktigt inte bara för individen utan även för samhället. För fysioterapeutiska åtgärder efter förlossning finns inga etablerade rutiner eller riktlinjer för uppföljning efter förlossning vilket skulle kunna medföra att den vård som erbjuds ser olika ut eller inte är tillgänglig på lika villkor för alla. Det saknas i litteraturen beskrivning av kliniska erfarenheter från fysioterapeuter som arbetar med kvinnors hälsa. Syfte: Beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av arbetet i primärvården med kvinnors hälsa efter förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Tio fysioterapeuter verksamma inom kvinnors hälsa i primärvården intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analys av materialet har skett genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema; Mot lika villkor som formats efter kategorierna Kroppen i fokus, Fånga upp och Behov av förändring. Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa uttrycker att de kan och vill hjälpa kvinnor efter förlossning, men att det finns en okunskap inom egna professionen men även hos andra kring deras kompetens. Okunskapen kan påverka möjligheten till fysioterapeutisk vård om informationen om möjligheten till vård inte når ut till kvinnor med potentiellt vårdbehov. Slutsats: I studien beskrivs utvecklingsarbete gällande interprofessionella samarbeten och ett rutinmässigt uppföljningsbesök till fysioterapeut efter förlossning potentiellt kunna förbättra omhändertagandet och vården för kvinnor efter förlossning. / Background: Working to improve the care of women after childbirth can contribute to reduced disability and absence from work, which is important not only for the individual but also for the society. There are no established routines or guidelines for physical therapist postpartum follow-up, which could result in that care is not offered on equal terms. In the literature the clinical experience of physical therapists working with women's health postpartum is not yet described. Aim: Describe physical therapists experiences of working in primary health care with postpartum care. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Ten physical therapists educated in women's health working in primary care were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were recorded and then transcribed. The material has been analyzed with latent qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in a theme; Towards the same conditions. The theme was formed by the three categories Body in focus, Give attention and Need for change. Physical therapists in women's health say that they can and want to help women after childbirth, but there is a lack of knowledge about their competence in their own profession as well as among other professions. Women with needs might not obtain physical therapy care because of thus knowledge gap. Conclusion: In this study interprofessional collaborations and a routine appointment to a physical therapist is described as factors that has potential to improve the postpartum care.

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar. De vanligaste riskfaktorerna är fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens. En kombination av minst tre av dessa riskfaktorer utgör ett metabolt syndrom, vilket drastiskt ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Det metabola syndromet orsakas till stor del av osund kosthållning och brist på fysisk aktivitet. Få studier beskriver distriktssköterskans förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom som ännu inte utvecklat hjärt- och kärlsjukdom eller typ 2-diabetes. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom inom primärvården. Detta är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där sex intervjuer med distriktssköterskor med minst sex månaders arbetslivserfarenhet, genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Distriktssköterskan utgår från patienten i sitt förebyggande arbete gällande kostråd. Patientens motivation är en förutsättning för ett lyckat resultat. Personcentrerad vård eftersträvas, men strukturella hinder som till exempel tidsbrist och otillräckliga riktlinjer om tillvägagångsätt i arbetet försvårar distriktssköterskans förebyggande koståtgärder för patienter med metabolt syndrom. Koståtgärder behöver prioriteras som behandling och mer tid behöver avsättas för hälsofrämjande insatser inom primärvården. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the west and type 2 diabetes is one of our most frequent disease. The most common risk factors are obesity, high blood pressure, high blood lipids and insulin resistance. A combination of at least three of these risk factors constitutes a metabolic syndrome, which drastically increases the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The metabolic syndrome is largely caused by unhealthy diets and lack of physical activity. Few studies describe the district nurse's dietary prevention work in patients with metabolic syndrome, who have not yet developed cardiovascular disease or type 2 diabetes. The aim of this study is to describe the district nurse's experience of dietary prevention work in patients with metabolic syndrome in primary health care. This is a qualitative interview study with inductive approach, where six interviews with district nurse’s with at least six months experience of work, were carried out and analyzed according to qualitative content analysis. The district nurse's preventive work is based on the patient. The patient's motivation is a prerequisite for a good result. Person centered care is sought, but structurally barriers, mainly in form of time shortage and inadequate guidelines about the procedures of work, impedes the district nurse's dietary preventive work in patients with metabolic syndrome. Cost advice needs to be priority as treatment and more time needs to be disposed on health promotion in primary care.

Bakgrund: Diabetesfotsår är en av många komplikationer relaterade till diabetes mellitus typ I och II. Diabetesfotsår bidrar till en lägre livskvalité och funktionsnivå för individen samt medför höga vårdkostnader för samhället. Sjuksköterskan i primärvården har en central roll vid omvårdnad av denna patientgrupp. Primärvården fungerar som en första instans där initiala omvårdnadsåtgärder genomförs, dels som prevention men också i syfte att behandla. Syftet: Var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till diabetesfotsår i primärvården. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån niostegsmodellen med en tematisk analys. Studier med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades. Resultat: Ett huvudtema kunde identifieras, patientutbildning och egenvård, samt tre subteman. Resultatet visade att patientutbildning är en effektiv metod för att förbättra patientens egenvård relaterat till diabetesfotsår. Fler än tre utbildningstillfällen för patienter visades ge bäst resultat på egenvård. Adekvat egenvård minskar risken för diabetesfotsår. Slutsats: Patientutbildning är den omvårdnadsåtgärd sjuksköterskan i primärvården kan erbjuda patienten. Patientutbildning har som syfte att förbättra egenvården. / Background: Diabetic foot ulcers is one of many complications related to diabetes mellitus type I and II. Diabetic foot ulcers cause lower quality of life and disability for the individual, the healthcare cost is also significant for the society. Nurses in primary health care have a central role in the nursing in this group of patients. Aim: Bring light to nursing care measures related to the diabetic foot ulcer in a primary care setting. Method: The literature review was made with the “Nine step model” with a thematic analysis. Studies with both a quantitative and qualitative approaches were included. Results: One main theme could be identified, patient education and self-care, as well as three sub themes. The result indicate that patient education is an effective method for improving self-care related to diabetic foot ulcers. More than three occasions of education for patientsgave the best results on self-care. Adequate self-care lowers the risk of diabetic foot ulcers. Conclusion: Patient education is the nursing care measure that nurses in primary care can offer patients. Patient education has the purpose of improving self-care.

Bakgrund: Undernäring definieras som en näringsrubbning i form av brist på näringsämnen som kan leda till sjukdom eller försämring av kroppssammansättning. Undernäring är ett internationellt problem, som ger ökad belastning på vården, förlängda vårdtider samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet är att undersöka orsaker till undernäring hos äldre personer ur både ett patientperspektiv samt ett sjuksköterskeperspektiv.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där 10 kvalitativa artiklar inkluderats för att i resultatet svara på arbetets syfte. Resultat: Resultatet genererade tre huvudkategorier: Psykiska och psykosociala barriärer, fysiska barriärer samt brister inom vården. Äldre saknar ofta sjukdomsinsikt, upplever ensamhet och minskad aptit.  Konklusion: De äldres egna psykiska och psykosociala förutsättningar och övertygelser utgör en stor del av undernäringsproblematiken. Fysiska besvär bidrar till att undernäring uppstår eller att befintlig problematik förvärras. Brister inom vården motverkar att den drabbade ska få adekvat och personcentrerad behandling med god kontinuitet. / Background: Undernourishment, also called malnutrition, is defined as a nutritional disorder in the form of a lack of nutrients which can lead to disease or deterioration of body composition. Undernourishment is an international problem, which puts increased strain on healthcare, causes longer hospital stays and increases patient suffering. Aim: The aim is to investigate the causes of undernourishment in older individuals fromboth a patient perspective and a nurse perspective. Method: The degree project is a literature review including ten qualitative articles to answer the purpose of the essay in the results. Findings: The result generated three main categories: Mental and psychosocial barriers, physical barriers and deficiencies in healthcare. Older people often lack insight into the disease, experience loneliness and reduced appetite. Conclusion: The elderly's own mental and psychosocial conditions and beliefs form a large part of the undernourishment problem. Physical problems contribute to undernourishment or to exacerbating existing problems. Deficiencies in healthcare prevent the victim from receiving adequate and person-centered treatment with good continuity.

Introduktion: Attityder och kunskap om amning och dess effekter har med tiden förändrats på grund av forskning och utvecklingen av amningsalternativ. I distriktssköterskans arbete ingår amning vilket innebär att en god kunskapsnivå ska upprätthållas efter lagar och förordningar. Syfte: Var att utifrån litteraturen beskriva råd och stöd som nyblivna mammor får vid amning. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsmodell. Studien baseras på tio artiklar från Cinahl och Pubmed. Sju kvalitativa, två kvantitativa och en mixad artikel mellan åren 2010-2020. Artiklarna analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Informativa Praktiska och Emotionella. Konklusion: Varierande information till nyblivna mammor kunde bero på bristande utbildning och påverkan från familjemedlemmar. Attityden och motivationen hos sjuksköterskan var avgörande för mammors egenvård. Lyhördhet, tid och goda råd stärkte relationen mellan mamma och sjuksköterska som resulterade i en ökad amningsfrekvens och självsäkerhet hos mammor.

Bakgrund: Sårbehandling är en del av distriktssköterskans dagliga arbetsuppgifter, en uppgift som ofta är tidskrävande. Fokus läggs ofta på att hitta rätt förband och omläggningsintervall. Patientens levnadsvanor påverkar sårläkningsprocessen. Genom en helhetssyn och ett samarbete med patienten kan sårläkningen underlättas. Syfte: Syfte med studien var att beskriva hur distriktssköterskan arbetar med den äldre patientens levnadsvanor i samband med svårläkta bensår. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.  Datainsamlingen genomfördes med en webbaserad, asynkron enkät. Urvalet bestod av distriktssköterskor från sydöstra regionen och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.  Resultat: Distriktssköterskorna beskrev en bristande struktur i arbetet med patientens levnadsvanor. Dokumentationen gjordes på olika sätt inom primärvården och den kommunala hemsjukvården. Detta ledde till en bristande informationsöverföring och uppföljning. Distriktssköterskan diskuterades patientens levnadsvanor med öppna frågor och motiverande samtal. Samtidigt betonade de vikten av patientens eget ansvar. Distriktssköterskorna upplevde att levnadsvanorna borde medvetandegöras och tas upp mer i det dagliga arbetet. För att göra det behövdes tid och kontinuitet. Distriktssköterskorna beskrev att reflektion sällan genomfördes på ett strukturerat sätt. Reflektion efterfrågades av distriktssköterskorna för kunskapsutbyte och för att medvetandegöra levnadsvanorna. Slutsats: Trots att distriktssköterskorna har stor kompetens att arbeta med levnadsvanor i samband med sårläkning får det för lite fokus i det dagliga arbetet. Distriktssköterskornas förebyggande arbete ses som ett kärnelement i professionen. Levnadsvanorna behöver få en större plats i sårvårdsarbetet inom primärvården och den kommunala hemsjukvården för att uppmärksamma sambandet med sårläkning. / Background: Wound treatment is a part of the district nurse daily tasks, a task that is time consuming. The focus is often in finding the right dressing and conversion interval. The patient's lifestyle affects the wound healing process. Through a holistic view and a collaboration with the patient, wound healing can be facilitated. Aim: The aim of the study was to describe how the district nurse works with the elderly patient's lifestyle in connection with difficult-to-heal leg ulcers. Method: Qualitative method with inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with a web-based, asynchronous survey. The sample consisted of district nurses from the southeastern region and the collected material was analyzed using a content analysis. Results: The district nurses described a lack of structure in the work with the patient's lifestyle. The documentation was made in different ways in primary care and municipal home health care. This led to a lack of information transfer and follow-up. The district nurse discussed the patient's lifestyle with open questions and motivational conversations. At the same time, they emphasized the importance of the patient's own responsibility. The district nurses felt that more attention should be paid to the importance of living habits. To do that, time and continuity are needed. The district nurses described that reflection is seldom carried out in a structured way. Reflection was requested by the district nurses for the exchange of knowledge and for raising awareness of living habits. Conclusion: Despite the fact that the district nurses have great competence in working with living habits in connection with wound healing, there is too little focus in the daily work. The district nurses' preventive work is seen as a core element in the profession. Living habits need to be given a greater place in wound care work in primary care and municipal home health care to draw attention to the connection with wound healing.

Bakgrund: Det sker världen över en snabb utveckling av elektronisk hälsa.  Målsättningen med digitalisering och elektronisk hälsa är att underlätta för människor att uppnå god och jämlik hälsa. Distriktssköterskor och sjuksköterskor behöver inneha kunskap och medverka vid utvecklingen av elektronisk hälsa och dess verktyg.  Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar distriktssköterskor och sjuksköterskors upplevelse av att använda videosamtal för kommunikation och informationsöverföring med patienter inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor och tre sjuksköterskor inom primärvården i Sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Kunskap och resurser, alla deltagare upplevde att teknik var en faktor som påverkade upplevelsen. Både tekniska svårigheter och utvecklingen av teknik påverkade videosamtalet. Videosamtal visade sig kunna vara tidsbesparande. Medverkan och interaktion, videomöten med flera aktörer upplevde flertalet deltagare som opersonliga och riskerade exkludera patienten. Videosamtalets kapacitet, deltagarna gjorde en bedömning i vilka situationer det var lämpligt med videosamtal. Slutsats: Videosamtal är ett bra komplement till telefonsamtal, ger god service och är oftast tidsbesparande men kan sällan ses som ersättning till fysiska besök. Teknik kan vara både en hindrande och underlättande faktor vid kommunikationen och informationsöverföring med patienter. Videosamtal med flera aktörer under en vårdplanering där patienten har hög ålder eller nedsatta sinnesfunktioner är inte lämpligt för patienten enligt distriktssköterskor och sjuksköterskors upplevelse. / Background: There is a worldwide rapid development of electronic health. The goal of digitalization and electronic health is to make it easier for people to achieve good and equal health. District nurses need to have knowledge and participate in the development of electronic health and its tools. Aim: The purpose of the study was to shed light on factors that affect district nurses and nurses' experience of using video calls for communication and information transfer with patients in primary health care. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven district nurses and three nurses in primary health care in southeastern Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and seven subcategories. The three categories were: Knowledge and resources, all participants felt that technology was a factor that influenced the experience. Both technical difficulties and the development of technology affected the video call. Video calls proved to be time-saving. Participation and interaction, video meetings with several actors experienced the majority of participants as impersonal and risk of exclusion of the patient. Video call capacity, participants made an assessment in which situations video calls were appropriate. Conclusion: Video calls are a good complement to telephone calls, provide good service and are usually time-saving but can rarely be seen as compensation for physical visits. Technology can be both a hindering and facilitating factor in communication and information transfer with patients. Video conversations with several actors during a care planning where the patient is elderly or has impaired sensory functions is not suitable for the patient according to district nurses and nurses' experience.

SAMMANFATTNING Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL räknas som en av de kroniska sjukdomar där en stor del av vården bör ske inom primärvården. Studier visar att KOL på grund av underdiagnostik leder till sämre hälsa och livskvalitet. Med en allt äldre befolkning kommer allt fler drabbas av kronisk sjukdom, vilket kräver att vården bygger på god kvalité. Hur patienter upplever vårdkvalité blir allt viktigare i dagens sjukvård, eftersom vården bör baseras på personcentrerad vård. Patienters normer, förväntningar, erfarenheter och vårdens struktur beskriver vad vårdkvalité egentligen innebär och är en länk i ett förbättringsarbete. Astma-KOL sjuksköterskan bedriver mottagningsarbete, som har till syfte att ge patientutbildning om KOL och inhalationsteknik, motiverande samtal om motion och rökstopp, bedöma nutritionsstatus och utföra spirometrier. Med hjälp av Astma-KOL sjuksköterskans patientutbildning och stöd ökar livskvalité för patienter med KOL.   Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL skattar vårdkvalité vid besöket hos Astma-KOL sjuksköterskan i primärvården.    Studiens metod är deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som bygger på KUPP frågeformulär. Femtio två deltagare hade besvarat formuläret under hösten 2015. Åtgärdsindex användes för att beskriva hur deltagarna upplevde vårdkvalitén.   Resultatet av studien visade att majoriteten av alla deltagare skattade att de fick vård av god kvalité. Ett flertal deltagare skattade att de fick bra information, bra bemötande och kände sig delaktiga, men att det spelade mindre roll för deltagarnas intresse. Män och kvinnor hade skattat frågor som rör egenvård, medkänsla och delaktighet olika.   Slutsatsen visar att det finns flera områden där förbättringsarbete kan vara av betydelse för att äldre patienter med KOL ska kunna uppleva vårdkvalité.       Nyckelord: Vårdkvalité, Astma-KOL sjuksköterska, KOL, primärvård, äldre. / ABSTRACT Chronic obstructive lung disease (COPD) is one of common causes in the world, which can lead to death. COPD is considered to be one of the chronic diseases where the major part of healthcare should be handled in the primary healthcare. Studies show that, when COPD is being underdiagnosed, it leads to poorer health and a decrease in quality of life for the patient. With an aging population, more people are affected by chronic illness which requires a healthcare system that provides good quality of care. How patients experience the quality of care will be of importance in the future, when their care should be person-centered. Patients standards, expectations, experiences and health care structure describes what the quality of care really means, and is a link in the development process. The asthma/COPD nurse has the role to conduct patient education, improve inhalations techniques, concentrate on their motivational interviewing regarding exercise as well as smoking cessation, assess their nutritional status, and to perform spirometry tests. Nurse's support and expertise creates the confidence and security for COPD patients and this increased knowledge aims to increase the quality of life for the patient.   The aim of the study was to describe how people with COPD experience the quality of the care when visiting the asthma/COPD nurse in a primary care clinic.   The studies method was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach based on the KUPP questionnaire. Fifty-two participants answered the questionnaire in the autumn of 2015. KUPP's action indices were used to describe how the participants experienced care quality.   The studies result found that the majority of participants estimated that they received care of good quality. Several participants estimated that they received good information, courteous care from the nurse and a feeling of involvement, but in reality it did not matter for the participant's interest. Men and women estimated the issues related to self-care, compassion and participation differently.   Conclusion shows several areas where improvements can be important for elderly patients with COPD so they can be able to experience quality of care.     Keywords: Quality of care, asthma/COPD nurse, COPD, primary care, elderly.

Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers erfarenheter av att utöva stödsamtal via videosamtal inom primärvården. Vidare är syftet att öka kunskapen om kuratorernas förhållningssätt till stödsamtal som genomförs via videosamtal. Därför syftade studien till att undersöka vilka möjligheter respektive utmaningar kuratorer upplever i utövandet av stödsamtal via videosamtal inom primärvården samt deras förhållningssätt till dessa samtal. För att besvara frågeställningarna genomfördes studien med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av en tematisk analys. Totalt intervjuades sex kuratorer som arbetar inom primärvården i olika regioner i Sverige och valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Det teoretiska begreppet om professionellt förhållningssätt och Kommunikationsteori har tillämpats i analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att videosamtal som verktyg kan ha både för- och nackdelar för både kuratorer och patienter. Det framkommer även att kuratorerna upplever en förlust av icke-verbal kommunikation i samtal via videolänk och att den icke-verbala kommunikationen ofta ersätts och förstärks av verbal kommunikation. Studien visar även att miljön vid samtal via videolänk kan ses som både en resurs och ett hinder för både kuratorerna och patienterna. Studiens resultat belyser även att omfattning av utbildning vad gäller videosamtal och kollegialt stöd är olika för kuratorerna men att de framhäver betydelsen av att tillgodose patientens behov. Studien uppmärksammar vikten av självreflektion för utveckling i den professionella yrkesrollen. / The study aims to increase knowledge about social workers, i.e counsellors, experiences and approaches of practicing videoconferencing in primary care. Therefore, the study aimed to examine counsellors’ experiences regarding opportunities, challenges and approaches of these calls. A qualitative methodology was employed through a series of semi-structured interviews to collect the data. A thematic analysis of the interviews was used to analyse the practitioners’ responses. Through convenience sampling, a total of six primary care counsellors who work in six different regions in Sweden were selected and interviewed. The theoretical concept of the Professional Approach and Communication Theory has been applied in the analysis of the empirical results. The results demonstrate that videoconferencing as a tool, can have both advantages and disadvantages for both the practitioner and the patient. The results indicated that some non-verbal cues are lost during video call counselling, however, those are often replaced and reinforced by verbal communication. The study also shows that the environment of video call can both facilitate and hinder the experience of the session, for both the practitioner and the patient. In addition, the extent of videoconferencing training and collegial support differs across practitioners, but there is a strong emphasis on the importance of accommodating the patient's needs. Lastly, the study accentuates the importance of self-reflection within practitioners for ongoing professional development.

Mot bakgrund av utvecklingen av nya former för högre utbildning för sjuksköterskor, där det kliniska expertkunnandet och kompetensen betonas, var syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie att beskriva distriktssköterskans och den avancerade specialistsjuksköterskans yrkesroller med fokus på likheter och skillnader mellan dessa två professioner. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades. Slutligen valdes 32 artiklar ut för att ingå i studiens resultat. Författarna kunde visa att både likheter och skillnader förelåg mellan de båda yrkesrollerna. Gemensamt för professionerna var att deras huvudämne är omvårdnad men den avancerade specialistsjuksköterskan fokuserar även mer mot det medicinska området och hon arbetar utifrån ett mer profilerad kompetensområde. Studien bidrar till den vetenskapliga forskningen av distriktssköterskerollen samt lyfter fram morgondagens behov av att utveckla och stärka dagens sjuksköterskeprofession. Förhoppningsvis kan studien öka kunskapen om distriktssköterskan samt ge ett intresse och nyfikenhet på en för Sverige tämligen okänd yrkesroll, den avancerade specialistsjuksköterskan. / Based upon the experience that the development of new forms for advanced education for nurses, where the clinical expert knowledge and the competence accentuates, the aim of this systematic literature review was to describe the professions of the district nurse and the advanced nurse practitioner with focus on similarities and differences between the two professions. Qualitative and quantitative articles were reviewed. Finally 32 articles were selected to be included in the result. The authors could demonstrate both similarities and differences between the two professions. Their common main issue is nursing care but the advanced nurse practitioner put even more focus on the medical area and she is working with a more profiled qualification. The study conduces to the scientific research of the district nurse and emphasizes the future needs of developing the nurse profession. Hopefully this study can raise the knowledge of the district nurse and give an interest and curiosity on the advanced nurse practitioner whom is relative unknown in Sweden.