Hur blir vi bättre på att rädda liv? Hur förbättrar vi kvalitén på mötena med våra patienter? Kvalitetssystem inom sjukvården är ett svar på de ovannämnda frågorna. Kvalitetssystem i vården inkluderar verktyg som tillåter användaren utföra analyser på patientdata i syfte att förbättra vårdkvalitén. Detta gör man genom att leta efter mönster i patientdata som lett till negativa utfall. År 2019 implementerade Region Dalarna ett kvalitetssystem med namnet Medrave M4. Sedan dess har regionen inte utvärderat användning av systemet. För att ernå nya perspektiv kring fördelar och nackdelar med kvalitetssystem i vården redogörs användningen avMedrave M4 i Region Dalarna i denna rapport, detta utifrån vårdpersonalens perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som föreligger med ett kvalitetssystem. Således avgöra om kvaliteten på vården har ändrats sedan RegionDalarna implementerade Medrave M4. Studiens frågeställning har kunnat besvaras genom att granska tidigare forskning, analysera insamlade data, intervjuer, utför en fallstudie och observera kvalitetssystemet Medrave. Resultatet visar att det finns fördelar med att använda kvalitetssystem i vården. Exempelvis kunde Region Dalarnas primärvård genomföra vaccinationer av Covid – 19 mer effektivt med hjälp av kvalitetssystemet. Systemet möjliggjorde för personalen att enkelt identifiera patienter i mest behov av vaccin. Vidare gör ett kvalitetssystem även det möjligt för verksamheter att jämföra resultat med andra verksamheter, vilket har visat sig gynna organisationsutveckling. Kvalitetssystem kan också fungera som ett verktyg för forskning inom vården. Man har sett att enheter som använder kvalitetssystem har mindre förskrivning av onödiga läkemedel till patienter. Nackdelarna med användandet av systemet är att man har sett att det finns en liten risk att patientdata läcker ut. Studien visade också att kvalitetssystemet inte interagerade optimalt med andra system, vilket kan försvåra arbetet för personalen. Det går även att se att de råder brist på kunskap gällande kvalitetssystemets fördelar bland vårdpersonal. Detta kan i sin tur leda till att systemet avskaffas i onödan av verksamheter. / How do we become better at saving lives? How do we improve the quality of the encounters with our patients? Quality systems in the healthcare are functioned and designed to answer the above-mentioned questions. They include tools that allow the user to perform analysis on patients’ data to improve the quality of care. One does this, by looking for patterns in the data that results in negative outcomes. In the year of 2019, Region Dalarna implemented a quality system named Medrave M4. Since then, an evaluation on the use of this quality system within this region has yet not been done. As a way of getting new perspectives on the benefits and cons of quality systems in the healthcare, this thesis chose to evaluate the use of Medrave M4in Region Dalarna. The purpose was to find out what the strengths, weaknesses, opportunities, and threats were with the system. And to determine if the quality of care has improved since Region Dalarna implemented the system. The study's questions have been answered by reviewing previous research, analysing collected data, interviewing relevant people, and observing the Medrave quality system. These parameters have been compared and have been analysed to answer the questions in depth. By analysing the collected data from these sources, the results are that the benefits of utilizing quality systems in the healthcare are diverse and many. The primary care of Region Dalarna managed the vaccinations of Covid–19 much better because of the quality system. It allowed them to easily identify patients in most need of the vaccinations. The quality system has also allowed comparison of results with other organisations. It also supports research and made it possible to reduce unnecessary prescription of medicine to the patients. The disadvantages of using the system are that there is a risk of patient data being leaked. The study also showed that the quality system did not interact optimally with other systems, which can make the work for the staff more difficult. It has also been seen that there is a lack of knowledge within the staff regarding the benefits of the quality system, this in turn can lead to the business unnecessarily abolishing the system.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är i Sverige en folksjukdom där cirka 200 000 personer beräknas lida av symtom och lika många till lever utan några symtom. Under de nästkommande 25 åren beräknas inläggningar att öka med 50% då prevalensen av hjärtsvikt ökar på grund av befolkningstillväxten, åldrande och den ökade förekomsten av samsjuklighet. Sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar inom primärvården verkar vara effektiva för att tillhandahålla högkvalitativ personcentrerad vård och därmed minska behovet av sjukhusvård. Personcentrering är en process att ta tillvara patientens resurser med hänsyn till individens förutsättningar och hinder. Ett partnerskap som bygger på ömsesidig respekt, är jämbördig och inbjuder till delaktighet och att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personer med hjärtsvikt i primärvården.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats där nio sjuksköterskor deltog som arbetade på hjärtsviktsmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys användes och det teoretiskt ramverk utgick från ett personcentrerat förhållningssätt. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier holistisk människosyn, individuellt bemötande, partnerskap och delegering av läkemedel. Slutsats: I resultatet framkom att alla sjuksköterskor ansåg sig lyssna till personens berättelseoch att de utgick delvis från en helhetssyn, men det fanns brister i att tillgodo se de existentiella behoven. De tyckte sig erbjuda individanpassad vård och behandling efter personens förutsättningar och behov och de upplevde att det var en viktig del i arbetet att motivera till delaktighet i egenvård samt kunskap och förståelse om sjukdomen. Sjuksköterskorna önskade bli bättre på att inkludera anhöriga. Få sjuksköterskor hade delegering av läkemedel och några få tyckte att det hade betydelse för omhändertagandet. / ABSTRACTBackground: In Sweden, heart failure is a common disease, where approximately 200,000 people are estimated to suffer from symptoms and the same number live without any symptoms. Over the next 25 years, admissions are projected to increase by 50% as the prevalence of heart failure increases due to population growth, aging and the increased prevalence of comorbidities. Nurse-led heart failure clinics in primary care appear to be effective in providing high-quality person-centred care and thereby reducing the need for hospitalisation. Person-centredness is a process of making use of the patient's resources, taking into account the individual's conditions and obstacles. A partnership that is based on mutual respect, is equal and invites participation and that the care recipient receives the information needed to be able to make the right decision.Aim: To shed light on nurses' experiences of how they work based on a person-centred approach with people with heart failure in primary care.Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach in which nine nurses who worked in heart failure wards participated. A qualitative content analysis was used and the theoretical framework was based on a person-centred approach.Results: The content analysis resulted in four main categories: holistic view of people, individual treatment, partnership, delegation of medicines.Conclusion: The results showed that all nurses considered themselves to listen to the person's story and that they partly started from a holistic view, but there were shortcomings in satisfying the existential needs. They seemed to offer individually tailored care and treatment according to the person's conditions and needs, and they felt that it was an important part of the work to motivate participation in self-care as well as knowledge and understanding of the disease. The nurses wanted to be better at including relatives. Few nurses had delegation of medicines and a few thought it was important for care.

Syftet med studien är att undersöka unga vuxna invandrares erfarenheter av primärvården. En kvalitativ ansats tillämpas för att söka en djupare förståelse för ämnet och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Genom ett snöbollsurval har informanter, bosatta i Mälardalsregionen, valts ut till studien. Informanterna är i åldrarna 24 och 26 år samt har varit bosatta i Sverige i omkring sex år. Resultatet innehåller redogörelser av informanternas erfarenheter av primärvården samt interaktionen med vårdpersonal. Informanterna upplever att deras redogörelser inte blir tagna på allvar och att de inte blir lyssnade till, vilket har lett till upplevelser av att de inte får tillräcklig vård. Vidare framkommer det att språket är en betydande faktor för hur information överförs samt att kontaktmöjligheterna upplevs vara goda. Person-centred care [PCC] kan användas som modell i arbetet om att förbättra möten i primärvården mellan patienter och vårdpersonal. Vidare bidrar modellen till ökad kunskap bland patienter när de får engagera sig i sin egen vård som kan resultera i ökad folkhälsa. PCC kan minska skillnader i hälsa, detta blir av vikt för studiens målgrupp som påvisats ha sämre hälsa än resterande befolkning. Studien påvisar behov av att förbättra möten i primärvården. / The aim of this study is to examine young immigrant adults’ experiences of primary care. The study uses a qualitative approach to seek a deeper understanding of the selected subject, five semi-structured interviews have been made. A snowball sampling was made to find participants living in regions around Mälardalen. The participants are between the ages of 24 and 26 years old and have lived in Sweden for six years. The results contain statements of the informants’ perceptions of the primary care and interactions with the healthcare professionals. The informants experience their statements not being taken seriously and not being listened to, which has led to the experience of not receiving adequate care. Furthermore, the importance of language, when information transfers between patients and healthcare professionals, emerges. The contact opportunities are positively experienced. Person-centred care [PCC] can be used as a model to improve the meetings in primary-care between patients and healthcare professionals. The model can contribute to increased knowledge for patients when they engage in their own care which can contribute to increased public health. For the study’s target group, who are shown to have poorer health, the PCC model becomes important to reduce differences in health. The study shows a need of improving meetings in the primary care.

<p>Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.</p>

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning. Deras tid för samtal med psykiskt sjuka är väldigt begränsad. Behandling med psykofarmaka blir ofta det enda vårdalternativet. Psykosociala problem och psykotrauma förekom ofta som konsekvens av krig. Sjukpensionering av krigsveteraner med PTSD-diagnos blev en omdiskuterad fråga. Undersökningen visar att det kan bli ansträngande för allmänläkare att behandla psykisk ohälsa. De behandlar dessutom majoriteten av psykiskt sjuka men deras vård kompletteras inte med några psykosociala tjänster. Behovet av psykiskt stöd blir inte bemött hos många patienter.