Årligen förlorar det svenska skogsbruket 1,25 miljarder kronor till följd avviltbetesskador. Betesskadorna orsakar även försämrad kvalitet på virket ochminskad tillväxt. Konflikten mellan jägare, skogsägare och skogsbolagen ärkopplad till deras olika intressen och värderingar. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i toleransnivå gällandebetesskador på tall och gran, ur perspektivet skogsägande jägare och icke-jägare iKalmar län. Studien syftade också till att undersöka om skogsägare gör något föratt minska andelen betesskador på sina fastigheter. Studien genomfördes som en enkätundersökning där empiriska data samlades in.Urvalet i studien kännetecknas av privata skogsägare i Kalmar län som varmedlemmar i Södra Skogsägarna när studien genomfördes. Slutsats i studien bekräftar att skogsägande jägare har en högre toleransnivå motbetesskador. Vidare slutsats visar att båda grupperna gör något för att minskabetesskador.

The future management of forest ecosystems play a vital part in both mitigating climate change and the conservation of biodiversity. In Sweden, forestry holds an immense social, ecological and economical value, where the majority of the productive forest land is owned and managed by non-industrial private forest (NIPF) owners. An important component in the boreal forests that dominate Sweden are Ectomycorrhizal Fungi (EMF), a symbiotic association between fungi with roots of trees and shrubs, which play an important role in ecosystem services and forest health. In this study, I explore the considerations of EMF among NIPF owners and if these are connected to their values, objectives and management regarding forestry, and what types of incentives would be required to take EMF more into consideration in their practices. Semi-structured interviews were conducted to gain in-depth knowledge among owners of two management practices, Clear cut logging (CLC) and Continuous cover forestry (CCF). The results suggest that knowledge of EMF varied between forest owners of different management practices, where owners using CCF showed greater knowledge regarding EMF function and role in forest ecosystems. The considerations in regard to forest management could be related to ownership objectives and values, where owners using CLC showed more production-oriented objectives, and owners using CCF more nature-oriented objectives. The considerations of EMF in forestry differed between owners of different management practices, where owners using CCF showed greater consideration by the use of less intensive methods in their management. Practitioners of CCF had an overall greater conscious consideration of EMF by e.g. leaving trees. CLC owners may unconsciously consider EMF by following the recommendations of e.g. a forest certification. To improve EMF conservation, a carefully developed mixed approach regarding informational, economic and regulatory incentives is suggested to be used with regard to owner heterogeneity. Overall, this study contributes to an expanded knowledge of NIPFs owners' current and possible future consideration about EMF in forest ecosystems, and how these are related to their values, objectives and management practices. The results can be used to develop future conservation programs and advisory services for biodiversity protection aimed at various groups of forest owners.

This thesis was started in order to find out how pre-commercial thinnings are violated in Lithuania. Analysis has been done in four methodological steps. Understanding forest owners’ behaviour to pre-commercial thinnings (PCT) is impossible without verifying real situation in practice. Therefore in the beginning inspection of 15 thoroughly selected sample stands was carried in central part of Lithuania. Results revealed that in none of 15 stands pre-commercial thinnings were performed as it is required by legislation. Only two stands showed some marks of PCT. Important factor having significant effect on application of thinnings in private forests is legislation system. Therefore Forest Law (2010a), Regulations for forest felling (2010b) and Regulations for tending and usage of private forests (2004) were analyzed. Regretfully pre-commercial thinnings as mandatory forest management tool until recently has not been described in any of the listed documents. Economic factors such as subsidies or loans could also be a part of implication of pre-commercial thinnings in private forests. Support from European Union funds is available in Lithuanian, though some requirements and stages of application process are not well appreciated by forest owners and stop them from using it. The main causes are: prohibition to perform thinnings for owners themselves; relatively small percent PCT expenses covered; too long and in some cases too messy support implementation process. For analysis... [to full text] / Šiuo metu pusė visų Lietuvos miškų priklauso valstybei, tačiau nemenka dalis yra ir privačių miškų savininkų rankose. Valdydami 829,4 tūkst. hektarų miškų, privačių miškų savininkai dažniausiai įžvelgia tik apsaugines ir estetines jų panaudojimo galimybes. Tiesa, kai kurie savininkai panaudoja turimą mišką kuro ar statybinių medžiagų gavimui, tačiau dažniausiai tik savo reikmėms tenkinti. Tai yra visiškai suprantama, kadangi vidutinės miško valdos dydis yra vos 3,28 hektaro (LRAM. 2010). Tik labai maža dalis privačių miškų savininkų pagalvoja apie ekonominę naudą, kurią galėtų gauti iš savo valdomo miško – tai, Lietuvos sąlygomis, didelių (5 ha ir daugiau) miško valdų savininkai (Mizaraite, 2001; Pivoriūnas, Lazdinis 2004). Ugdomieji miško kirtimai visuomet buvo ypač svarbi miškininkavimo dalis miškais garsėjančiose valstybėse. Tai yra ne kas kita, kaip tenykščių žmonių įžvalga ir supratimas, kad gerai ir teisingai prižiūrimas miškas ateityje gali būti daug vertingesnis, nei santaupos banke. Deja, tai nėra taisyklė Lietuvoje, kur ugdomieji miško kirtimai yra pamirštami arba nepakankami. To priežastimis galėtume laikyti finansinių išteklių trūkumą, nepakankamą žinių, kaip teisingai vykdyti ugdomuosius kirtimus, bagažą ar net savininkų amžių. Paskutinių tyrimų duomenimis, tipinis privataus miško savininkas Lietuvoje yra 56 metų amžiaus moteris, gyvenanti 100 kilometrų atstumu nuo jai priklausančios valdos (Mikalajūnas, 2009). Anot naujųjų miško kirtimų taisyklių, kurios... [toliau žr. visą tekstą]

Derome Skog AB is a purchase company whose main task is to provide Derome Timber's sawmills in Halland with timber raw material. Because of the very hard competition in the roundwood market it is important to know what kind of purchase offers are required in order to buy a valuable product from forest owners. This study aims to elucidate the crucial factors when private forest owners choose to harvest and sell their forest. As base for this study, a questionnaire has been performed with private forest owners. The result of the study shows that it is not particularly often that the timber price is the crucial factor why the forest owners choose to harvest and sell the forest products; i.e. timber, pulpwood as well as energy assortments. Most often, it is entirely other reasons which drive the forest owner to harvest. The price of timber is however very important and can very well be the factor that determine to whom the forest owner chooses to sell his timber.

ABSTRACT The law regulating what non-industrial private forest owners (NIPF's) can and cannot do within their forest holdings is an outline law. Thus the NIPF's have great opportunity to shape the landscape inside their holdings by their own will. Their perceptions of their holdings can thus be of great interest. This because information about their perceptions can predict change, and also bring about more understanding of the group as a whole. The aim of this essay is therefore to explore the NIPF's relationship to their forest holdings by describing their mindscapes. The data necessary to fulfil the aim was acquired from semi-structured interviews, done with five NIPF's in Västerbotten. The data was then analysed using thematic analysis, with the term mindscape as a frame. All of the NIPF's were living in the same municipality as their forest holdings. Seven themes in the mindscapes of the NIPF's were found: Everyday knowledge, human presence, the balance between human- and natural processes, change, feelings, the forest holding inside the rural landscape and to be more than one. Previous research was used to triangulate, and to better understand the mindscape of the respondents. The respondents could be divided into two of Ingemarsons (2004) typologies; Traditionalists and multiobjective owners. Where the mindscape of the multiobjective owners contained the most change.

Sveriges natur förknippas mer än något annat med skog. Två tredjedelar av landets drygt 40 miljoner hektar landareal täcks av skog. Av 27,1 miljoner hektar skogsmark (inklusive skyddad mark) är 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Andelen privata skogsägare uppgår till ca 330 000 personer och äger hälften av all skogsmark i Sverige samt levererar drygt 60 % av den totala råvaran till skogsindustrin. Skogsstyrelsens, och skogsvårdstyrelsernas, främsta roll har alltsedan bemyndigandet 1903 varit rådgivning till skogsägarna, ett viktigt styrmedel för att kunna förebygga lagingripanden och mildra lagstiftningen. I början av 1960-talet väcktes det diskussioner, som sedan dess har varit aktuella, om: att jordens resurser är ändliga och hur vi förvaltar dem. Det mest turbulenta årtiondet för svensk skogsvårdpolitik var 1970-talet och den tidiga miljörelaterade kritiken mot skogsbruket var inte underbyggd av forskning om miljötillståndet i skogen, utan skapades av en allmän opinion i samhället. Flertalet av de intervjuade skogsägarna uppgav att rådgivning varit viktiga vägledare för dem i deras skogsvårdsbeslut, även om det i enstaka fall fått negativa konsekvenser. Miljöhänsynens avtryck i den enskilda skogsägarens skogsvård följer i stort sett den historiska utvecklingen, det är dock inte entydigt om det i första hand berott på Skogsvårdsstyrelsens kampanjer och rådgivning. Resultatet visar att rådgivning i miljöhänsyn påverkar skogsägarnas beslut i sina val av beståndsåtgärder. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att rådgivning, utbildning och kunskaper är de avgörande framgångsfaktorerna i det fortsatta miljövårdsarbetet. Större hänsyn till den enskilde skogsbrukarens äganderätt, erfarenheter och kännedom om sin mark är något som både myndigheter samt den allmänna opinionen bör iaktta och värdesätta. / About two-thirds of Swedens land area is covered by forest. Half of the total forest land is owned by private forest owners.The purpose of this study was to describe the decades before and after the environmental concerns became self-evident in Swedish forestry, and from a forest policy perspective elucidate the introduction of environmental concerns in forest management. Interviews with private forest owners and field studys was conducted to identify specific occurences of conservation that could be linked to advisory service from The National Board of Forestry since the 1970´s. The result shows that guidance, education and skills are crucial success factors for the continuence of conservation and sustainable forestry, but also greater consideration and respect for the private forest owners property rights, experiences and knowledge.

De privata skogsägarna i Sverige utgörs av ca 50 % av Sveriges skogsareal avseende produktiv skogsmark. En majoritet av dessa använder skogsbruksplanen i sitt skogsbruk för att kunna få en planering av skötselåtgärders tidpunkt och för en översiktlig sammanställning av skogsinnehavet. Påverkar individuella faktorer hos enskilda privata skogsägare som påverkar viljan och omfattning att använda digitala skogsbruksplaner? Finns efterfrågade förbättringar och/eller funktioner i framtida digitala skogsbruksplaner?Undersökningen gjordes som en enkätundersökning. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan användande av digital skogsbruksplan och skogsägarens skogliga utbildningsnivå där intresset ökade med högre skoglig utbildning. Digitala skogsbruksplanen användes främst som underlag för planering och uppföljning av röjningar och gallringar. De efterfrågade bättre gränssnitt mellan skogsbruksplanen och kartorna samt utöka med fler digitala kartor. Löpande uppdatering av den digitala skogsbruksplanen efter skogliga åtgärder lyftes som en viktig punkt samt att kunna interagera mer med kartmaterialet för att sätta ut egna markeringar.

Hyggesfritt skogsbruk är en övergripande term som innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur hyggesfritt skogsbruk fungerar i praktiken för privata enskilda skogsägare i Sverige. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas, vilka mål som skogsägarna har och vilka utmaningar de ställs inför genom att bruka skogen hyggesfritt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visade att den vanligaste hyggesfria metoden för de privata skogsägarna var plockhuggning. De vanligaste målen med det hyggesfria brukandet var bevarad skogskänsla, ökad variation i skogen och ökad biologisk mångfald. Skogsägarnas utmaningar med det hyggesfria brukandet var främst relaterade till maskinparken, brist på kunskap och tillgång till rådgivning. Det finns ett behov av mer forskning om hyggesfritt skogsbruk.

No description available.

Bakgrund: De enskilda privata skogsägarna är en heterogen grupp som har genomgått en förändring under de senaste åren. Olika karaktärsdrag och olika förhållanden till skogen leder till olika värden med ägandet. Studien undersöker skogsägarnas incitament och beslutsfattande genom att studera skogsägarnas socioemotionella värden med hjälp av SEW-teorin. Syfte: Studien förklarar (1) vilka förutsättningar hos skogsägare som leder till socioemotionellt välstånd och (2) hur det socioemotionella välståndet påverkar beslutsfattande.  Metod: Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsdesign för att undersöka studiens syfte. Hypoteserna har utvecklats utifrån SEW-teorin och forskning kring skogsägande. För att testa hypoteserna har en enkätundersökning genomförts i samarbete med Södra Skogsägarna. Slutsats: Studien bevisar att SEW-teorin är en applicerbar teori på skogsägare. Det visar att det socioemotionella välståndet påverkar skogsägarnas incitament och beslutsfattande. Studiens resultat visar även att deras socioemotionella och ekonomiska värden ökar tillsammans. Studien finner vissa indikatorer på faktorer som genererar SEW samt finner flera effekter av SEW på skogsverksamheten. / Background: The private forest owners are a heterogeneous group that has undergone a change under the past years. They have different characteristics and different relationships to their forest, that leads to their values with their ownership. The study examines the incentives and decision-making process through socioemotional values of forest owners using the SEW-theory. Purpose: The study explains (1) the conditions of forest owners that lead to socioemotional wealth and (2) how socioemotional wealth affects decision making. Method: The study is based on a quantitative cross-sectional design to investigate the purpose of the study. The hypotheses have been developed based on SEW-theory and research on forest ownership, a survey was conducted in collaboration with Södra Skogsägarna.   Conclusions: The study proves that SEW-theory is an applicable theory for forest owners. It shows that socioemotional wealth affects the incentive and decision making of forest owners. The results of the study also shows that their socioemotional and economic values increases together. The study find some indication of factors generating SEW and some initial evidence of effects on the forestry orchestrated by SEW.