Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur lärare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och vad det är för stressande situationer som kan uppkomma i läraryrket. Tidigare forskning har visat att lärare är en av de yrkesgrupper som upplever mest stress på arbetsplatsen och att det är många lärare som byter yrke på grund av för höga stressnivåer. Forskning visar också att negativ stress kan påverka en person både psykiskt och fysiskt och att förhållningssätt till stress kan påverka hur skadlig stressen blir. Deltagare i studien var 8 lärare med olika undervisningsämnen som arbetat i olika lång tid och de fick under intervjuer dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress i läraryrket. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visade de sex huvudkategorierna: 1) Negativ stress. 2) Ta med arbetet hem. 3) Problemfokuserad coping. 4) Känslofokuserad coping. 5) Krav från omvärlden. 6) Stöd från kollegor och skolledning. Kunskaperna kan användas för att förebygga stress på arbetsplatsen och för att angripa de problem som kan uppstå i läraryrket. Föreliggande studies resultat stämmer således överens med tidigare forskning och visar att läraryrket i många fall är mycket stressande och kräver god planering och stöd från kollegor för att undvika skadlig stress.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där hantering av sjukdomen är en betydelsefull del för att uppnå god hälsa. Individer använder ofta copingstrategier för att hantera stressrelaterade problem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En deduktiv ansats valdes till databearbetningen samt att resultatet grundas på 11 artiklar. Resultat: Huvudgrupperna problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping samt deras undergrupper planerande, konfronterande, sökande efter information, känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar och religiös tro, samt acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter framkom av Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Slutsats: Studien visar att patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad, känslofokuserad samt meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till sjukdomen. Studien visar även att vissa copingstrategier leder till positiv effekt på patienters hälsa samt andra strategier leder till negativ effekt.

Denna studie använder ett “coping” perspektiv för att undersöka studenters upplevelser av en underkänd salstentamen och hur de hanterat denna händelse. Studien är kvalitativ och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med programstudenter vid Umeå universitet som någon gång under sin studietid fått underkänt på en salstentamen. Hanteringen av den underkända salstentamen presenteras som en process som sker över tid. Resultatet visade att studenternas copingprocess var både emotionsfokuserad och problemfokuserad. Den emotionsfokuserade copingen innebar strategier i form av sociala jämförelser, sökande av stöd, normalisering och externa attributioner. Den problemfokuserade copingen kom senare i processen och handlade om interna attributioner, inställningar och lärdomar av den underkända examinationen.

En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.        Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping.  En tvärsnittsstudie genomfördes med syftet att undersöka korrelationer och regressioner mellan impulsivitet och problemfokuserad, emotions fokuserad och dysfunktionell coping. Stickprovet bestod av 138 studenter vid Karlstad universitet som tillfrågades att besvara en anonym pappersenkät som konstruerats i Survey & Report. Studenter är en population som dagligen arbetar med påfrestande och utmanande situationer och grad av impulsivitet kan tänkas ha en betydelse för studentens dagliga arbete i ett allt mer växande informationssamhälle. Vikten av reflexion och medvetenhet kanske aldrig har varit så viktig, som nu. Respondenternas grad av impulsivitet och copingstrategier skattades genom instrumenten Barratt impulsive scale (BIS) och Brief COPE. Impulsivitet var oberoende variabel och coping var studiens beroende variabel. Tre frågeställningar konstruerades: Hur stor del av variansen i problemfokuserad coping förklaras för impulsiviteten? Hur stor del av variansen i emotionsfokuserad coping förklaras för impulsivitet? Hur stor del av variansen i dysfunktionell coping förklaras för impulsivitet? För att besvara studiens frågeställningar genomfördes tre korrelationer med Personsproduktkorrelationskoefficient. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan impulsivitet och dysfunktionell coping. Resultatet visade även ett negativt signifikant samband mellan impulsivitet och problemfokuserad coping. För att vidare kunna basvara studiens frågeställning genomfördes två regressionsanalyser på de två signifikante korrelationerna. Första regressionsanalysen visade på att impulsivitet var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping och att 11,9 % av variansen kunde förklaras. Andra regressionsanalysen visade att impulsivitet var en signifikant prediktor för problemfokuserad coping där 6,6 % av variansen kunde förklaras.        Slutsatsen var att studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda sig i lägre grad av problemfokuserad coping och studenter med högre grad av impulsivitet tenderar att använda i högre grad dysfunktionell coping. Slutsatsen var även att andra variabler än impulsivitet kan antas vara prediktorer för användandet av coping.

Ett flertal forskare beskriver att projektarbete karakteriseras av tidspress, komplexitet och hög arbetsbelastning, som i sin tur kan leda till höga stressnivåer. Stressrelaterade sjukskrivningar är ett problem som är extra utbrett inom den offentliga sektorn jämfört med andra sektorer, Trots detta har relativt få studier gjorts med fokus på projektledare inom offentlig sektor och hur de hanterar stress. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vilka copingstrategier projektledare inom offentlig sektor använder sig av för att hantera upplevd stress. Utifrån syftet bildades två frågeställningar, ”Hur beskriver projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” Och ”Hur hanterar projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med 9 deltagare från olika organisationer inom offentlig sektor. Resultatet visar att projektledare i offentlig sektor använder sig av en kombination av problemfokuserade copingstrategier och känslofokuserade copingstrategier. De problemfokuserade copingstrategierna bestod av planeringsverktyg, kommunikation, leta efter alternativa lösningar och ökad arbetsbelastning. De känslofokuserade copingstrategierna handlade till stor del om att koppla bort arbetet genom träning och fikapauser. Vidare var det sociala stödet från chef, kollegor och familj en stor faktor när det handlar om att hantera stress i projekt.

Hur stress och oro hanteras är avgörande för hälsan. För att utveckla kunskapen om stresshantering syftar denna studie till att undersöka skillnader i förekomst och samband mellan problemfokuserad, emotionsfokuserad och undvikandeorienterad coping samt defensiv pessimism. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 62 KBT-studenter och 87 övriga studenter från olika utbildningar. Resultaten visade att KBT-studenter använder problemfokuserad coping mer än övriga studenter, att övriga studenter använder emotionsfokuserad coping mer än KBT-studenter, samt att äldre KBT-studenter använder defensiv pessimism mindre än yngre KBT-studenter. Dessutom hittades ett negativt samband mellan problemfokuserad och emotionsfokuserad coping och ett positivt samband mellan emotionsfokuserad coping och defensiv pessimism. Sammanfattningsvis visar studien att det finns samband mellan, samt ålder- och utbildningsskillnader i användande av olika copingstrategier. / How stress and anxiety are handled is vital to health. To develop knowledge about coping this study aims to investigate differences in the prevalence and correlation between problemfocused, emotionfocused and avoidanceoriented coping and also in defensive pessimism. A quantitative survey was conducted with 62 CBT-students and 87 other students from different courses. The results showed that CBT students use problemfocused coping more than other students, that other students use emotionfocused coping more than CBT-students and that older CBT-students use defensive pessimism less than younger CBT-students. A negative correlation was also found between problemfocused and emotionfocused coping and a positive correlation between emotionfocused coping and defensive pessimism. In summary, the study shows that there are correlations between, as well as age- and educational differences in the use of different coping strategies.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Terrorattentat orsakar ofta massförstörelse med civila offer, det sprider rädsla och leder till allvarliga konsekvenser för de som drabbas. För att hantera rädslan använder människor olika strategier. Syftet med studien var således att bidra till en nyanserad bild av människors rädsla för terrorattentat och hur de hanterar rädslan. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer där frågorna baserades utifrån tre frågeställningar, “Hur beskriver människor sin rädsla för terrorattentat och vilka känslor beskrivs i relation till rädslan?”, “Varför upplever människor rädsla för terrorattentat?” och “Hur använder människor copingstrategier för att hantera rädslan för terrorattentat?” För att besvara dessa intervjuades tre kvinnor och tre män mellan åldrarna 21 och 29. Resultaten visade att rädslan dels innefattade indirekt och direkt utsatthet samt känslor som sårbarhet och ångest. Rädslan var också kopplad till särskilda platser och situationer. Vidare identifierades också att deltagarna använde sig av känslo- och problemfokuserad coping samt undvikande beteende för att hantera rädslan. Dessa resultat bekräftas i stort av tidigare forskning. / Terrorist attacks often causes mass destruction with civilian casualties, it spreads fear and leads to severe consequences for those who are victimized. To handle the fear, people use different strategies. The aim of this study was therefore to contribute to a nuanced depiction of people’s fear of terrorist attacks and how they handle the fear. This was examined through semi-structured interviews based on three issues; “How do people describe their fear of terrorist attacks and what emotions are described in relation to the fear?”, “Why do people experience fear of terrorist attacks?” and “Which coping strategies are being used to handle the fear of terrorist attacks?” To answer these, three women and three men between the ages 21 and 29 were interviewed. The results showed that fear partially included indirect and direct victimization as well as vulnerability and anxiety. Fear was also linked to specific places and situations. Furthermore, was also identified that the participants used emotion- and problem focused coping as well as avoidance behaviour to handle the fear. These results are mostly confirmed by previous research.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer beskriver våldet i sina egna självbiografier samt vilka copingstrategier som kan identifieras i deras berättelser. Med hjälp av fyra självbiografier skrivna av kvinnor som under många år levt med en våldsutövande man ska deras beskrivning av våldet belysas. Empirin kommer med hjälp av teorier så som normaliseringsprocessen och teorier om copingstrategier att analyseras. Våldet som belyses är fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Resultaten visar att kvinnorna beskriver liknande tillvägagångssätt och händelser kring alla de olika våldsformerna. Männens kontroll och isolering dominerar kvinnornas liv och leder till en känsla av förlorad verklighetsuppfattning. Copingstrategierna som identifierades delades upp i emotionell och problemfokuserad coping. Emotionellt fokuserad coping identifierades som bland annat att ventilera, hitta stöd, religion samt förnekelse av sin situation. Den problemfokuserade copingstrategier identifierades som informationssamlande, anpassade beteende och sökandet efter sin nya roll. / The purpose of this study is to examine how women who have been subjected to intimate partner violence describe the violence in their own autobiographies, as well as which coping strategies can be identified in their stories. With the help of four autobiographies written by women who lived with a violent man for many years, their description of the violence will be highlighted. The experience will be analyzed with the help of theories such as the normalization process and theories of coping strategies. The coping strategies are divided into emotional and problem-focused coping. The violence highlighted is physical, psychological, sexual and financial violence. The results show that the women describe similar approaches and events around all  different forms of violence. Men's control and isolation dominate women's lives and lead to a sense of lost perception of reality.The coping strategies identified were divided into emotional and problem-focused. Emotionally focused coping was identified as, among other things, ventilating, turning to one's religion for support and denial of one's situation. The problem-focused coping strategies are identified as information gathering, adapted behavior and the search for one's new role.