Vi lever idag i ett samhälle där digitala verktyg är en del av barn och ungdomars vardag. Teknikens utveckling har idag resulterat i ett flertal möjligheter för skolor att integrera digitala läromedel i matematikundervisningen för att på så sätt effektivisera elevernas lärande. I ämnet matematik och specifikt i problemlösningsundervisning har det rapporterats av lärare att användningen av digitala läromedel är förhållandevis låg.  Denna studie syftade till att undersöka huruvida det problemlösningsmaterial som erbjuds genom digitala läromedel, möter det som lärarna efterfrågar till sin matematikundervisning i årskurs 1–3. Vidare undersöktes på vilket sätt digitala läromedel används i problemlösningsundervisningen samt hur lärare upplever att de digitala läromedlen påverkar elevers lärande. Studiens syfte har därmed besvarats genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 vilket därefter har analyserats och diskuterats med hjälp av ett teoretiskt ramverk.  Utifrån ramverket PIC-RAT påvisade resultaten hur lärare använder de digitala läromedlen delvis på ett förstärkande sätt, då de oftast används som variation i undervisningen samt vid genomgångar och mängdträning i form av lärospel. De digitala läromedlen används även interaktivt då eleverna endast interagerar med det digitala verktyget. Genom det interaktiva arbetet med det digitala blir eleverna således passiva med sina klasskompisar, något som lärarna i denna studie misstycker. Resultatet av denna studie påvisade att det problemlösningsmaterial som förekommer i de digitala läromedlen, inte möter det som respondenterna önskar. Lärarna anser därmed att innehållet bör utvecklas så att en mer kreativ undervisning kan utföras. / Today we live in a society where digital tools are a part of children’s and young people’s everyday life. The current development of technology has provided opportunities for schools to integrate digital teaching materials into mathematics teaching in order to make learning more efficient. In mathematics, particularly with problem solving, teachers have reported infrequent use of digital aids.   This study aimed to examine whether the problem solving material offered through digital teaching aids, meets teachers’ needs for their mathematics teaching in grades 1–3. Furthermore, this study also investigated how digital teaching aids are used in problem solving teaching as well as how teachers think digital teaching materials affect student learning.  Based on the framework PIC-RAT, the results showed how teachers use digital teaching aids in a reinforcing way, as they are most often used as variation in teaching in reviews and practicing basic skills through educational games. The digital teaching aids are also used interactively, as students only interact with the digital tools. However, the students become passive with their classmates when working interactively with digital tools, which teachers in this study disapprove of. The results of this study showed that the problem solving material that appears in the digital teaching materials does not live up to the respondent’s needs. The teachers thus believe that the content should be developed to support more creative teaching methods.

Previous research showed that the use of laboratory materials, cooperative learning or rich mathematical problems promotes problem solving teaching and has a significant role in student learning. That is why the intention of this study was to investigate how the three concepts are used in problem solving teaching and how they can promote this type of mathematics teaching. In order to produce results for the purpose of the study, eight interviews were conducted with eight active primary school teachers to answer the following questions: 1) How do teachers describe their use of laboratory material, cooperative learning and rich mathematical problems in problem-solving teaching? 2) What opportunities and difficulties do teachers see with the use of these concepts? The results showed that the integration of laboratory material in the form of everyday materials, pedagogical materials and digital materials in problem solving teaching has a positive impact on students' problem solving skills and contributes to increased interest in mathematics teaching. It also appeared that the use of these materials enables the students to understand the abstract mathematical content in a clear way. The results of the study showed that the use of cooperative teaching is beneficial for students' development in problem solving. Through this way of working, the students' participation and activity in the classroom is strengthened and increased, which contributes to the students being able to achieve a desired result together. The results analysis clarified that the use of certain criteria for rich mathematical problems are important and necessary to be met in problem solving, while other criteria may be difficult to meet. But previous research showed that all seven criteria for rich math problems are necessary in problem solving tasks.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.