Bakgrund: Smärta hos barn har länge ignorerats inom vården och behovet av smärtlindringtill barn har inte uppmärksammats förrän i slutet av 1980-talet. Inom vården utsätts barn oftaför så kallad akut smärta genom provtagningar och andra undersökningar. Upplevelsen avsmärta är individuell och omfattar barns fysiska, psykiska och kognitiva delar. Barn har rätttill en adekvat smärtlindring. Syfte: Att belysa olika smärtlindringsmetoders effekt vidvenpunktion hos barn i ålder 2 till 12 år. Metod: En systematisk litteraturöversikt där 15randomiserade studier inkluderades med 1574 deltagare. Litteratursökningen gjordes idatabasen PubMed. Resultat: I resultatet framkom det att EMLA® och lustgasbehandlingvar effektiva farmakologiska smärtlindringsmetoder. Av icke-farmakologiskasmärtlindringsmetoder var akupressur, indisk musik, distraktionskort och kalejdoskopeffektiva vid venpunktion. Slutsats: Det går att minska smärta hos barn vid venpunktion påolika sätt. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder äreffektiva smärtlindringsmetoder. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

Bakgrund: Det är vanligt att barn som genomgår vårdrelaterade procedurer upplever smärta och oro i samband med dessa. Många gånger är denna smärta underdiagnostiserad och underbehandlad. Smärta och oro i samband med vårdrelaterade procedurer kan även leda till komplikationer vid framtida procedurer. Genom att använda distraktion som en form av smärtlindring kan sjuksköterskan potentiellt minska lidandet för både barnet och föräldrarna. Syfte: Syftet var att undersöka effekter av distraktionsmetoder på barn noll till tolv år avseende procedurrelaterad smärta. Syftet var också att visa eventuella styrkor och svårigheter med distraktionsmetoderna. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats, där 15 artiklar ingick vilka utgjordes av randomiserade kontrollerade studier. Dessa söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I de artiklar som granskats undersöktes flera olika typer av distraktion för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metoderna som undersöktes var teknologiska distraktionsmetoder, analoga distraktionsmetoder, standarddistraktion och sinnliga distraktionsmetoder. Majoriteten av dessa metoder visade sig ha god effekt avseende smärtlindring vid procedurrelaterad smärta hos barn noll till tolv år. Distraktionsmetoderna hade även oros- och stressreducerande effekt i samband med vårdrelaterade procedurer. Utöver nämnda fördelar påträffades ett antal styrkor och svårigheter med metoderna, så som ekonomiska fördelar, föräldrars belåtenhet och utbildning av vårdpersonal. Slutsats: Det finns ett flertal distraktionsmetoder att tillgå för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn i åldrarna noll till tolv år. Majoriteten av dessa har effekt när det kommer till att minska den procedurrelaterade smärtan. Utöver detta kunde även ett antal hinder och ytterligare fördelar med distraktion ses, däribland minskad stress och oro i samband med procedurerna, förkortad läkningsprocess och minskad tidsåtgång för proceduren samt att metoderna var lättanpassade och lämpliga i en pressad vårdmiljö. Eftersom smärtskattning och smärtlindring fortsätter vara en utmaning för vårdpersonalen anser vi att den här typen av kunskap bör kunna spridas och implementeras.

Gustavsson, S och Hamilton, L. Sjuksköterskors erfarenheter av förberedelser inför lumbalpunktion på barnakutmottagning. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Tidigare forskning har visat att lumbalpunktion är en vanligt förekommande procedur som barn och ungdomar kan utsättas för på en barnakutmottagning. Sjuksköterskans förberedelser inför en smärtsam procedur är av stor vikt för att kunna säkerställa vården och erbjuda en optimal omvårdnad med syfte att främja och stötta barns välbefinnande vilket är extra viktigt under smärtsamma procedurer som en lumbalpunktion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av förberedelser inför lumbalpunktion på barnakutmottagning. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes på sjuksköterskor verksamma inom barnakutmottagning. Innehållsanalys utifrån Burnard m. fl. har använts för att analysera, tolka och sammanställa materialet. Resultat: Två slutgiltiga kategorier framkom i dataanalysen, vikten av att vara förberedd och faktorer att ta i beräkning. Slutsats: Mycket görs idag för att ge barn god omvårdnad vid förberedelser inför LP samtidigt som många områden är eftersatta. Sjuksköterskor är i behov av ytterligare kunskap om förberedelser och användandet av farmakologiska- och ickefarmakologiska metoder. Det är svårt att dra några slutsatser då studien är begränsad och deltagarantalet lågt. / Gustavsson, S and Hamilton, L. Nurses ́ experiences of preparation for lumbar puncture in children emergency. A qualitative interview study. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University. Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Introduction: Previous research has shown that lumbar puncture is a common procedure that children and adolescents can be exposed to at the children’s emergency. Preparing for a painful procedure is vital for ensuring nursing care and providing optimal care for the purpose of promoting and supporting children’s well-being, which is particularly important during painful procedures such as a lumbar puncture. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses’ experiences of preparation for lumbar puncture in the children’s emergency. Method: Ten semi-structured interviews were conducted on nurses’ active in children emergency. Content analysis based on Burnard et al. has been used to analyse, interpret and compile the data. Results: Two final categories emerged from the data analysis, the importance of being prepared and factors to be taken into account. Conclusion: Today much is being done to give children good care when preparing for LP while many areas are in demand. Nurses’ are in need of further knowledge about the preparation and use of pharmacological- and non- pharmacological methods. It is hard to draw any firm conclusions as the study is limited and the number of participants is low.

Bakgrund: Barn som besöker sjukhus och andra vårdinrättningar förknippar ofta vistelsen med undersökningar och behandlingar. De ofta rädda för det okända och för att inte veta vad som ska hända. Det kan bero på den annorlunda miljön och på möten med nya främmande ansikten. Om dessa procedurer också är förknippade med smärta kan barnen riskera att utveckla ökad stress och rädsla inför kommande procedurer Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att lindra rädsla och smärta hos barn i samband med smärtsamma behandlingar och procedurer inom sjukvården Metod: En litteraturstudie baserad på 24 vetenskapliga artiklar och 2 doktorsavhandlingar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet har två huvudteman identifierats. Resultatet visar att ”faktorer som lindrar rädsla och smärta” och ”faktorer som påverkar smärtbedömning, rädsla och smärta” är områden som har stor betydelse för barn som genomgår smärtsamma behandlingar eller procedurer inom sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskor behöver uppmärksamma och förstå barns kognitiva utveckling, mognad och behov samt skapa kunskap om smärta och rädsla i samband med smärtsamma procedurer och behandlingar för att kunna utföra välavvägda omvårdnads- och medicinska behandlingar. / Background: Children that visit hospitals and other care givers often connect their stay with medical treatments and examinations. They are also often forced into unpredictable and distressful situations of being exposed to the unknown, not knowing what will happen to them. This could be due to the unfamiliar surroundings or unknown faces they meet. If these procedures are connected to pain, the children are at risk of developing feelings of increased stress and fear in relation to future procedures. Aim: The aim of this literature review is to illuminate nurse’s possibilities to reduce fear and pain in connection to painful treatments and procedures in health care. Method: A literature review based on 24 scientific articles and 2 doctoral theses. Results: Through the analysis of the data two main themes were identified: "factors that alleviate fear and pain" and "factors affecting pain assessment, fear and pain". These themes are areas that have significant impact in children undergoing painful procedures and treatments in health care. Conclusion: Nurses need to be attentive to children’s cognitive development, maturity and needs. They also have to become better to develop knowledge about fear and pain associated with painful procedures and treatments in order to increase the quality of care within this context.

Syfte: Att beskriva metoder i bemötandet av barn med smärta inom sjukvåden. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier publicerade mellan 2008– 2017. Resultat: Resultatet visade att det var komplext för sjuksköterskor att finna rätt metod för att bemöta barn med smärta inom sjukvården. Dock identifierades olika metoder som kunde underlätta för sjuksköterskorna. Detta resulterade i tre huvudfynd: distraktion, delaktighet och förtroendeskap. Det krävdes både kompetens och kunskap av sjuksköterskorna att utföra dessa metoder på ett strukturerat och evidensbaserat arbetssätt. Slutsats och förslag på fortsatt forskning: Sjuksköterskan har stora möjligheter att bemöta barns smärta inom sjukvården med hjälp av olika metoder. Barn 6–12 år påverkas i stor utsträckning av det bemötande och förhållningssätt sjuksköterskan använder sig av. Ett personcentrerat, åldersanpassat och väl förberett möte skänker trygghet för barnen och minskar deras upplevelse av smärta vid olika procedurer i sjukvården. Det krävs dock mer forskning på hur sjuksköterskan ska bemöta och involvera barn på ett personcentrerat sätt i sjukvården. / Aim: To describe methods in the meeting of children with pain in healthcare. Method: A general literature study based on ten qualitative studies published between 2008- 2017. Result: The results showed that it was a complex issue for nurses to find the right methods in the meeting of children with pain in the healthcare environment. However, different methods were identified that could make the work easier for the nurses. This resulted in three main findings: distraction, participation and confidence properties. Skills and knowledge from nurses were required to execute these methods in a structured and evidence-based approach. Conclusion and suggestions for further research: Nurses have great opportunities to meet children in pain through different methods. Children 6-12 years are largely influenced by the treatment and attitude from the nurses. A person-centered, age-adjusted and well-prepared meeting provides child safety and reduces their experience of pain in different healthcare procedures. However, more research is needed on how the nurse should respond and involve children in a person-centered way in the healthcare sector.

ABSTRACT Background For children it’s common to be scared of medical procedures. Pain and anxiety are a sensory feeling of discomfort that are strongly related to one another. There are non-pharmacological alternatives for reducing pain and anxiety in children one example is distraction. Distraction is used to divert the child’s focus from the pain and anxiety during the medical procedure.    Aim To investigate the effect of distraction as a non-pharmacological alternative to reduce children’s procedural pain and anxiety. Method Literature review with descriptive design, the databases used to select articles was PubMed and Cinahl. The result is based on 12 original article that have a quantitative approach. Results The result shows that distraction is an effective alternative of non-pharmacological pain relief. Distraction reduces the procedure-related pain and anxiety in children between the ages of two and thirteen who undergo a needle-related procedure. The result of the most effective distraction method vary between the different studies. No distraction method caused children more pain and anxiety. Conclusion Distraction (both active and passive) are effective methods for the nurse to use in the care to reduce the procedural pain and anxiety in children. It's difficult to draw any conclusions on which distraction method that are the most effective. The results describe different distraction methods and their effect, which can help nurses get better knowledge to use in their clinical work to reduce children's procedural pain and anxiety in needle-related procedures.

Vårdprocedurer ur barnets, vårdnadshavares och vårdpersonals perspektiv - En mixad pilotstudie.    AbstraktBakgrund: Barns delaktighet i vården är viktig och reglerad av lagar. Hälso- och sjukvårdspersonal måste balansera barnets behov och vårdnadshavares ansvar. Metoder som smärtlindring och pediatrisk sedering används för att underlätta vårdprocedurer med fokus på varje barns individuella behov och säkerhet. Motiv: Sjukvårdsbesök kan vara skrämmande för barn. Vårdpersonalens ansvar är att stödja både barn och vårdnadshavare för att främja delaktighet. Det handlar om att lyssna på barnets tankar och ge anpassad information. Det finns därför behov av att undersöka hur vårdprocedurer upplevs ur alla inblandades perspektiv med särskilt fokus på delaktighet. Syfte: Pilotstudiens syfte är dels att testa ett frågeformulär, dels att belysa erfarenheter av delaktighet vid procedurer inom barnsjukvården, såväl med som utan sedering, ur barnets, vårdnadshavares och sjukvårdspersonalens perspektiv.  Metod: Pilotstudien använde mixad metod med konvergent parallell design som en del av projektet "Se mig, hör mig, möt mig", som fokuserar på erfarenheter ur olika inblandades perspektiv. Studien använde ett strategiskt urval för att samla in data från barn, vårdnadshavare och vårdpersonal involverade i olika medicinska procedurer. Både kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv statistisk analys genomfördes för att analysera data. Resultat: Sammanfattningsvis visade pilotstudien att deltagarna var övervägande positiva till sin erfarenhet av en vårdprocedur genomförd med eller utan sedering. Men motsatsen framkom också genom att vissa av vårdnadshavarnas frågeformulär var av helt annan upplevelse. Resultatet visar att barn i större utsträckning upplever sig delaktiga i vården kontra vårdnadshavarna. De frågor som behandlade samma område ställdes emot varandra i ett sammanvägt resultat.   Konklusion: Studien indikerar positiva uppfattningar om barns deltagande inom sjukvården, med skillnader mellan vårdgivare, vårdnadshavare och barn. En klinisk implikation är genom att utvärdera deltagande före och efter standardens implementering, se om iSupport kan förbättra vården.

Bakgrund: När barn besöker sjukhus är det vanligt att nålrelaterade procedurer genomförs. Barn kan uppleva procedurerna obehagliga och smärtsamma. Det finns olika metoder för att minskaobehaget och smärtan, exempelvis med hjälp av trygghetsfaktorer, distraktionsmetoder och lokalsmärtlindring. Syfte: Syftet med studien var att studera effekter av omvårdnadsåtgärder i samband mednålprocedurer för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa experimentella studier med kontrollgruppundersöktes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Effektmåttet beskrevs medCohen’s d. Resultat: Samtliga åtta studier visade god effekt gällande distraktionsmetoder. Såpbubblor,distraktionskort samt kyla kombinerat med vibration hade hög effekt medan lokalbedövandekräm och föräldrars närvaro hade medelhög effekt. Konklusion: Ett effektivt sätt att förebygga smärta var med lokalbedövande kräm, kyla kombineratmed vibration samt distraktionsmetoder. Föräldrars närvaro och sjuksköterskans information införproceduren underlättade situationen. / Background: Children visiting hospital are often undergoing various procedures including needles. Children may experience the procedures as painful and unpleasant. There are differenttypes of measures to relieve the pain and discomfort. With topical anesthesia, safety factors anddistraction methods the pain can be relief. Aim: The aim of the study was to investigate the effects of nursing measures in relation withneedle procedures to relieve procedural pain in children. Methods: A literature study in which eight quantitative experimental studies with a controlgroupwere examined. Searches were performed in Cinahl and Pubmed. The power measure wasdescribed with Cohen’s d. Results: All eight studies showed a good effect regarding distraction methods. Soap bubbles,distractioncards and cold combined with vibration had a high effect, while local anesthetic creamand parents' presence had a medium effect. Conclusion: An effective way to reduce procedural pain was to use local anesthetic cream, coldcombined with vibration and distraction methods. Parents’ presence and information from the nursebefore the procedure facilitated the situation.

Bakgrund: Nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande inom barnsjukvården och är något som orsakar lidande för barn. Om detta lidande inte förebyggs eller lindras adekvat kan det leda till stickrädsla. Sjuksköterskan har en skyldighet att vidta omvårdnadsåtgärder utefter barnets behov och därför är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och insättning av perifer venkateter (PVK-sättning). Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och PVK-sättning. Metod: Litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa originalartiklar som har kvalitetsgranskats. Resultatet har därefter analyserats genom att identifiera data, organisera data i olika kategorier samt summera och analysera detta, vilket resulterade i tre huvudkategorier: fysisk distraktion, aktiv distraktion och passiv distraktion. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att fysisk distraktion hade en lindrande effekt på smärta, oro och rädsla i samband med venprovtagning och PVK-sättning i ett flertal av studierna. Likaså hade aktiva och passiva distraktionsmetoder en betydande positiv effekt hos barnen i samband med procedurerna. Slutsats: Med hänsyn till distraktionsmetodernas påvisade effekt bör sjuksköterskan individanpassa omvårdnadsåtgärder och använda sig av dessa distraktionsmetoder i samband med venprovtagning och PVK-sättning. / Background: Needle related procedures are common in pediatric healthcare and causes suffering to the child. If this suffering is not adequately prevented or treated, a fear of needles could be developed. The nurse is responsible to take nursing measures according to the child's needs. Thus, it is important that the nurse has knowledge of which nursing measures that relieves suffering in children during venipuncture and intravenous insertion (IV-insertion). Aim: To describe nursing measures that relieve suffering in children during venipuncture or IV-insertion. Method: The literature study was based on 14 original quantitative articles. The articles were quality reviewed and then analyzed. The analysis consisted of identifying data, organizing and categorizing data and then summarizing and analyzing the result. The result was presented in three main categories: physical distraction, active distraction and passive distraction. Result: It was found that physical distraction had a relieving effect on pain, anxiety and fear during and after the venipuncture and IV-insertion in several studies. Likewise, active and passive distraction methods had a positive effect on the children during and after the procedure. Conclusion: Considering the effect of the distraction methods, the nurse should individualize the nursing measures during venipuncture and IV-insertion.