<p>This thesis is developed by Posten Åland AB in order to simplify the work of agency staff when distributing mail in rural areas. In my thesis I have developed an application to help automotive mail dispensers. The need for such an application exists, especially during the summer but at other times when ordinary dividend cannot run his route. With the help of a PDA and a GPS the mail dispenser should see where the next stop is and what is to be delivered there</p><p>There already was a directory of mailboxes and the addressees and the coordinates of the mailboxes. Using this, I will implement functionality to retrieve a specific route and plot those coordinates on the map.</p>

<p>Tekniknummer_580</p><p>Vi har skapat en webbapplikation där besökaren snabbt och enkelt ska kunna se vad det erbjuds som dagens lunch på Kalmars restauranger.</p><p>Vi är nöjda med projektets resultat. Vi har nu en webbsida som uppfyller de mål vi satte innan projektet och den är redo för vidareutveckling.</p><p>Vårt huvudmål var att skapa en webbtjänst som ska vara enkel och användbar för besökaren. Detta mål anser vi vara uppfyllt. Besökaren ser direkt dagens lunch på förstasidan utan att behöva ta några omständiga vägar för att nå dit.</p>

No description available.

<p>I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna.</p><p>I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola.</p><p>Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program.</p><p>Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften.</p> / <p>When it comes to the way we work in the postmodern society of today, essential parts of our tasks are connected to computers in one way or another. The Robots in the industry are one example where traditional human work, concretely and physically, has been replaced by programming and supervising processes in the production. These stages of development make new demands on education and recruiting of labors. The recruiting of qualified labors has turned out to be problematic, and even though extensive efforts has been made in order to increase the interest of technological education, the interest is still weak in Sweden.</p><p>This study presents the research question: What do pupils focus their attention on when describing programming? The study belongs to a survey conducted on how pupils conceptualise when working with programmable construction material during technology lessons. Working with programmable construction material in schools is one example of computer based learning by means of technological components. The aim is to teach students to visualise technology as a phenomenon in society, as well as introducing them to work with computers.</p><p>The scientific foundation of the study is grounded in the field of life-world phenomenology with methodology prompting in phenomenography. A fundamental concept in phenomenology, as well as in this study, is intentionality. Another central concept is experience as it is used in phenomenography. The purpose is to describe what pupils, year 8 and 9, focus their attentions on when they are programming – what does the students’ intentional object look like when describing a program?</p><p>The results of the analyses, one can conclude that four qualitatively separate categories of pupils’ intentional object have appeared. The programming is described with focus on: systematic grouping of the program, to remember another solution of program, the movement of the robot or the solution of the task.</p>

<p>Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (<em>Extreme Programming</em>). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?</p><p>I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är <em>anpassning till förändringar snarare än följande av planer</em> och <em>fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation.</em> Principerna är <em>parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration </em>och<em> enkel design.</em></p><p>Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.</p>

I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna. I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program. Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften. / When it comes to the way we work in the postmodern society of today, essential parts of our tasks are connected to computers in one way or another. The Robots in the industry are one example where traditional human work, concretely and physically, has been replaced by programming and supervising processes in the production. These stages of development make new demands on education and recruiting of labors. The recruiting of qualified labors has turned out to be problematic, and even though extensive efforts has been made in order to increase the interest of technological education, the interest is still weak in Sweden. This study presents the research question: What do pupils focus their attention on when describing programming? The study belongs to a survey conducted on how pupils conceptualise when working with programmable construction material during technology lessons. Working with programmable construction material in schools is one example of computer based learning by means of technological components. The aim is to teach students to visualise technology as a phenomenon in society, as well as introducing them to work with computers. The scientific foundation of the study is grounded in the field of life-world phenomenology with methodology prompting in phenomenography. A fundamental concept in phenomenology, as well as in this study, is intentionality. Another central concept is experience as it is used in phenomenography. The purpose is to describe what pupils, year 8 and 9, focus their attentions on when they are programming – what does the students’ intentional object look like when describing a program? The results of the analyses, one can conclude that four qualitatively separate categories of pupils’ intentional object have appeared. The programming is described with focus on: systematic grouping of the program, to remember another solution of program, the movement of the robot or the solution of the task.

No description available.

This essay is divided in several different parts, but all are tied up together by a fact that we want to increase productivity. We hope to do that by programming the PLC and to reach this with a better security for the person how are going to handle the cutting machine under it’s cutting process. We should as well look for some other ways to come up with better instructions and way to work and handle yourself during work. This programming is done in GRAPH7. This is a sequence block program from Siemens. / Examensarbetet består av flera olika delar, som alla utgår från det faktum att man vill öka produktionen . Samtidigt vill man ha säkra maskiner som är användarvänliga. De ska även kunna uppdateras av personalen på plats. Min uppgift är att programmera en sådan maskins styrsystem med hjälp av en PLC. Det finns en maskin som redan används; men företaget funderar på att bygga en till, om det skulle behövas för att öka produktionen Det jag skall göra är att skapa ett program till en sådan maskin för att användas i framtiden. Ytterligare en uppgift var att fel söka den redan befintliga maskinen och komma med förslag på förbättringar. Denna programmering gjordes i GRAPH 7 som är ett program från Siemens. Programmet är uppbyggt i sekvensblock.

In visual programming the developer specifies her code, using visual tools. Within the range of visual programming languages lay icon-based languages, form-based languages, and diagram languages. Mediator is a multimedia authoring tool that allows the user to create interactive CD-ROM presentations, dynamic HTML pages and Flash projects, without any coding or scripting. The user can create interactivity in her project, using event driven and icon-based visual programming, through a “drag and drop” user interface. This report intends to determine some of the qualifications of a tool of this kind, as well as its limitations. The report is based on a case study, in which a smaller software application was to be updated using Mediator 9. During this study, Mediator 9 has been examined thoroughly from several perspectives, in order to observe different qualities, such as effectiveness, simplicity and usefulness. The software application updated during this thesis was Pratvis. Pratvis is a pronunciation training tool that is intended to be used by speech therapists that work with young children. It was created in Mediator 8. The case study focuses on a modified version of the software development methodology Extreme Programming. The purpose of the case study is to determine whether or not this version can be used by developers that work alone in small projects. / Idag är det inte ovanligt med visuell programmering, där användaren specificerar sin kod med hjälp av visuella verktyg. Inom ramen för visuella programmeringsspråk ligger ikonbaserade, formbaserade samt diagrambaserade språk. Mediator är ett multimedia-författarverktyg som tillåter användaren att skapa interaktiva CD-rom-presentationer, dynamiska HTML-sidor och Flash-projekt, utan att behöva koda eller skriva skript. Användaren kan skapa interaktivitet i sitt projekt, med hjälp av händelsestyrd och ikonbaserad visuell programmering, med ett ”drag-och-släpp”-användargränssnitt. Hur brett är användningsområdet för ett sådant verktyg och vilka är dess begränsningar? Det är ett par av de frågor som denna rapport ämnar försöka svara på. Rapporten bygger på en fallstudie, i vilken en mindre mjukvaruapplikation skulle uppdateras med hjälp av Mediator 9. Under studiens gång har verktyget Mediator 9 undersökts grundligt ur flera perspektiv för att granska verktygets egenskaper i form av effektivitet, enkelhet och användbarhet. Applikationen under uppdatering var Pratvis, som är ett uttalsträningsprogram som riktar sig mot logopeder och specialpedagoger som arbetar med barn i förskoleåldern. Pratvis är skapat i Mediator 8. Fallstudien har sitt fokus kring en modifierad version av utvecklingsmetoden Extrem Programmering. Syftet med fallstudien är att granska om denna version är tillämpningsbar för utvecklare som arbetar ensamma i små projekt.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar – lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld? Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen. Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar. Utvecklingsmodellen i sin tur består enligt upphovsmakarna Mattin-Lassei och Mudigonda av tre olika delar som samverkar – den yttre källan, den inre källan och resursers påverkan på dessa källor. Varje källa i PFUM innehåller i sin tur riktlinjesgrupper med regler som, om de efterföljs, teoretiskt skall kunna leda till ett utvecklande av programmeringsförmågan hos en student. Efter en genomförd termin och utvärderingen i denna uppsats anses PFUM möjlig att införa i en verklig undervisning på gymnasial nivå. Beroende på skolans ideologi och undervisningsform kanske större förändringar av modellen måste göras genom att riktlinjer och regler tas bort eller förändras. Det kan konstateras att ingen utvecklingsmodell kan eller är beständig och oförändrad. PFUM måste alltså förändras i sin modellutformning beroende på kurs/nivå i skol-världen (gymnasiet, högskolan, Komvux).