Vid universitetsutbildningar inom IT-området undervisas studenter om innebörden av att skriva kod av god kvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik var att undersöka om den innebörd av god kvalitet i kod som gäller vid akademisk utbildning i informatik, också delas och används av yrkesverksamma utvecklare. Sex utvecklare har tillfrågats medhjälp av ett detaljerat frågeformulär som täcker en mängd aspekter av kodkvalitet om derassyn på kod och kvalitet. Resultatet visar att deltagarna delar uppfattningen med akademisk utbildning om innebörden av god kvalitet i kod. Men de anser sig samtidigt inte ha tillräckligt med tid i sitt yrkesliv, för att skriva kod av den kvalitet de önskar.

<p>In this report we compare the two programming languages PHP and C# in .Net. They are both used to create dynamic websites and on the web there's a debate going on about which of these languages you're recommended to use. With this report we want to make ourselves a more scientific base of which of these languages that is the most used language and which languages that are the most suitable for creating dynamic websites. We have two purposes with this report:</p><p>1. To compare the usage of the programming languages C# in .Net and PHP at web agencies, advertising agencies and combinded agencies in Sweden today.</p><p>2. To get a better insight in the languages partly theoretical and partly through making a practical comparison of how you program in those languages.</p><p>We have chosen to use four methods to reach our purposes; interviews, survey, lite-rature study and practical work. To among else find out which of PHP and C# in .Net that are the most common language, at web agencies, advertising agencies and combined agencies in Sweden today, we created a survey which we sent out to 100 companies in five counties. The interviews were done before the survey was designed since they were the foundation for the questions in the survey. All theoretical background is built on our literature study but we also got a little help from our literature study during our practical work. During our practical work we created two similar websites, one in each language to practically to be able to compare how the both codes are written and to make ourselves an opinion about how it feels to program in the both languages.</p><p>From the survey we found out that PHP is the most common language at the different types of agencies that we studied. We also found out that the companies who answered the survey believes that PHP still will be the most common language in Sweden in year 2015 of the two studied languages PHP and C# in .Net.</p><p>The survey also showed that good qualities in PHP are among others the simplicity, open source and platform independent. Worse qualities in PHP are that it lacks in troubleshooting, has low performance and too many versions.</p><p>We think that PHP overall is the easier language to program in, in comparison with C# in .Net since the way you write the code in PHP feels more understandable and logical. Many of the advantages and disadvantages we experienced consists with the agencies opinions regarding PHP, but also with the opinions regarding C# in .Net since it's fast, compiled and a well structured language. Worse qualities in C# in .Net we experienced are that it's own by Microsoft, less spread and has complicated code.</p><p>The conclusions of this study is that PHP is the most used programming language at the web agencies, advertising agencies and the combined agencies that this study included, that the both programming languages differ from eachother more than we predicted both theoretical and programmatically and PHP is better suited for less com-plicated programming while C# in .Net is more suited for advanced programming.</p>

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat.

Programmering har från hösten 2018 blivit en del av grundskolans läroplan i Sverige och ingår nu i ämnena matematik och teknik. Det har dock tidigare saknats forskning om lågstadielärares förhållningssätt till programmering vilket är ett motiv till att denna uppsats. Tidigare forskning, som behandlas i denna uppsats, berör är istället vad elever lär sig genomprogrammering samt vilken kunskap lärare har om programmering. Syftet med den här studien är att få insikt om lågstadielärares förhållningssätt tillprogrammering inom matematik/teknik. Vi vill genom intervjuer undersöka lärares förhållningssätt till programmering och vilka utmaningar de ser med denna metod. Frågeställningarna som används för att svara på syftet är: 1) Vilka förhållningssätt finns bland lärare i årskurs 1-3 till att undervisa i programmering i matematik/teknik? 2) Hur beskriver lärare sin kunskap och kompetens när det gäller att undervisa i programmering? 3) Vilka utmaningar kan de se med programmering som undervisningsmetod? För att besvara frågeställningarna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sexintervjuer av lågstadielärare har genomförts och intervjusvaren har noggrant transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Som hjälp vid analysen och för att få en förståelse för lärarnas förhållningsätt användes trekomponentsmodellen, som är en modell för att beskriva attityder inom socialpsykologin. Resultatet visar att lågstadielärare har ett förhållandevis positivt förhållningssätt tillprogrammering. Dock beskriver de sin kunskap och kompetens som bristfällig och att merkompetensutveckling behövs. Tidsbrist och material är utmaningar de ser för att hålla en god undervisning inom programmering. Resultatet diskuteras i relation till den tidigare forskningen samt den teoretiska utgångspunkten för uppsatsens. Vår slutsats om att det behövs mer kompetensutveckling bland lärare har starkt stöd i en nyligen publicerad rapport från skolverket.

Programmering har under 2018 implementerats i den svenska läroplanen och blivit ett nytt inslag i ämnena matematik och teknik. Skolan har nu i uppgift att förmedla dessa kunskaper och även utveckla färdigheter för att skapa demokratiska medborgare som kan delta i det nya digitala samhället. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen om programmering i ämnet matematik. Med utgångspunkt i sökord såsom programmering, matematik och skola, och med hjälp av urvalskriterier har relevant forskning sökts upp, studerats och kartlagts. Detta har genomförts för att skapa en bild av programmering i matematiken. Olika matematiska områden samt olika typer av programmering finns representerade i översikten. Scratch är det programmeringsverktyg som används mer frekvent än andra i vårt urval av forskning. Vad vi kan se i vår kunskapsöversikt är att det är två matematikområden som dominerar i vårt urval. Dessa områden är problemlösning och geometri. De effektstudier som gjorts i urvalet visar inte några positiva effekter för programmeringens betydelse av elevernas problemlösningsförmåga. Programmering skapar däremot ett starkare självförtroende och en glädje hos eleverna. Artiklarna presenterar både positiva och negativa aspekter till programmering inom matematik. Det framkommer att programmering inom matematik stimulerar elevernas nyfikenhet och självförtroende. Kunskapsöversikten visar att programmering enbart används inom konkreta och laborativa områden i matematiken. Vi har också sett att det är ett platt forskningsfält som främst innehåller pragmatiska studier. En avsaknad av kritiska studier finns i urvalet.

En studie utfördes på högstadieelever för att mäta hur en implementering av gamification-elementen erfarenhetsmätare och troféer i en scratch-baserad applikation påverkade deras engagemang och prestation. De två användartest-grupperna för kontroll- och test-versionen visar på att implementationen av dessa gamification-element har en markant positiv effekt på både engagemang och prestation.

Skolan förändras i takt med att samhället förändras och under hösten 2018 reviderades läroplanen, Lgr11 med programmering som nytt inslag i ämnena matematik och teknik. I studien analyseras hur programmering används i matematikundervisningen och lärarnas inställning till programmering. Syftet är att undersöka användning av programmering i ämnet matematik i mellanstadiet. Följande frågeställningar används för att besvara syftet: • Hur använder lärare i årskurs 4-6 programmering i matematikundervisning? • Vad anser lärarna om deras egna kompetenser inom programmering? • Vad har lärare i årskurs 4-6 för inställning till programmering i matematikundervisningen. • Har implementeringen av programmering påverkat matematikundervisningen? Data insamlades med en webbaserad enkät som distribuerades digitalt till 41 lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet. 16 olika skolor från två kommuner har deltagit i undersökningen. Empirin har samlats in med hjälp av enkäter och sedan analyserats. Resultatet presenteras med hjälp av tabeller och figurer. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är TPACK (Technological, Pedagogical &amp; Content knowledge). Resultatet visar att både pedagoger och elever har positiva inställningar till programmering i matematikundervisningen. I undervisningen används digitala verktyg som datorer, smartboard och iPads. Det digitala verktyg som används av nästan alla respondenter är datorer och majoriteten av respondenterna använder sig av programmeringsverktyget Scratch i sin undervisning. De flesta respondenterna anser att de är tillräckligt kunniga i de kompetenser (teknologiska-, pedagogiska- och ämneskunskaper) som krävs för att undervisa med hjälp av programmering men resultatet visar också att det finns en vilja att utvecklas mer och få mer kompetensutveckling. Slutligen anser respondenterna att matematikundervisningen inte har påverkats något nämnvärt i och med införandet av programmering i Lgr11 då inslaget är så pass litet.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka syften lärare har med programmering i ämnet teknik, hur detta synliggörs för eleverna samt hur lärare utformar undervisning i programmering för att stödja elevers problemlösningsförmåga. Frågeställningarna som kommer att behandlas i studien är således följande: Vilka syften har lärare med programmering inom ämnet teknik i årskurs F–6 och hur synliggörs undervisningens syften till eleverna i samband med lektioner i programmering? samt Hur kan undervisning i programmering organiseras för att stödja elevers förmåga till problemlösning inom teknik? Studien har genomförts som en kvalitativ intervju- och observationsstudie där fyra lärare i årskurs 4–6 deltagit. I resultatet framkommer att syftet med programmering i teknikämnet är att ge eleverna ett kritiskt tänkande över alla de programmeringstekniska val som finns i elevernas vardag. Studien visar att det kan vara problematiskt att nå kursplanens mål med att styra föremål med programmering. Det framkommer även att det är viktigt att ge eleverna problemlösningsstrategier, en verklighetsanknytning samt att ha en tydlig progression i programmeringsundervisningen för att kunna hantera programmeringsproblemen på rätt sätt och för att stödja elevernas problemlösning inom teknik. / <p>Teknik</p>

Det finns idag ingen standard som beskriver hur tydliga program med självförklarande kod och bra struktur utformas. Företag som arbetar med programmering och levererar automatiserade processer skulle med fördel kunna nyttja en tydlig standard för att effektivisera sin process. För att undvika variation i programmeringsstrukturen som finns idag krävs det en lättillgänglig standard som är baserad på det bästa kända arbetssättet. Arbetet utfördes på Projektengagemang och målet var att föreslå en lokal standard för PLC programmering att rätta sig efter vid programuppbyggnad. Standarden skulle enkelt kunna kompletteras i efterhand och vara baserad på Projektengagemangs tidigare projekt. Syftet med arbetet var att minimera variation, öka kvaliteten, underlätta upplärning och effektivisera Projektengagemangs PLC programmering. Metoden Design and creation research strategy användes för att utföra arbetet. Processen började med att tydliggöra problemet och ta fram eventuella lösningsförslag för att sedan utveckla en preliminär lösning. När en preliminär lösning är framtagen påbörjas arbetet med att utveckla och verifiera artefakten som är en databaserad produkt, för att kontrollera att en korrekt produkt utvecklas för att sedan gå vidare till att validera, utvärdera och sammanställa resultatet. Standarden som skapats innehåller ett bibliotek med funktionsblock, en projektfil i TIA portal där funktionerna styrs och en tillhörande emuleringsmodell för verifiering. Resultatet validerades två gånger, en gång av artefaktens utvecklare och en gång av Projektengagemang som användare av standarden. Efter utvärderingen kunde det bekräftas att de standardiserade funktionerna kan vara användbara men med viss komplettering. De standardiserade funktionerna kan underlätta långsiktigt vid felsökning då programmet får en känd struktur och ledtiden kan minskas vid programmering då en del av programkoden är klar och inga nya funktionsblock behöver skapas. Standarden kan även hjälpa till att minska variationen och öka kvaliteten genom återanvändning av standardiserade funktioner samt underlätta en upplärningsprocess. Finns grundläggande kunskaper i Simumatik3D är det möjligt att komplettera standarden på ett enkelt sätt. / There is currently no standard that describes how well-defined programs with self-explanatory code and good structure are designed. Companies that work with programming and deliver automated processes could advantageously utilize a well-defined standard to streamline their process. To avoid variation in the programming structure that exists today, an easily accessible standard is required which is based on the best known working method. The work was carried out at Projektengagemang and the goal was to propose a local standard for PLC programming to comply with program building. The standard could easily be supplemented retrospectively and be based on Projektengagemangs previous projects. The purpose of the work was to minimize variation, increase quality, facilitate tutoring and streamline Projektengagemangs PLC programming. The method Design and creation research strategy were used to carry out the work, the process started by clarifying the problem and developing possible solution proposals in order to then develop a preliminary solution. When a preliminary solution is developed, the work continues with developing and verifying the artefact, which is a data-based product, to check that a correct product is being developed and then proceed to validate, evaluate and compile the result. The standard created contains a library of function blocks, a project file in TIA portal where the functions are controlled and an associated emulation model for verification. The result was validated twice, once by the artifact's developer and once by Projektengagemang as a user of the standard. After the evaluation it could be confirmed that the standardized functions can be useful but with some supplementation. They can facilitate long-term troubleshooting when the program gets a known structure and the lead time can be reduced during programming since parts of the program code is ready and no new function blocks need to be created. The standard can also help reduce variation and increase quality through the reuse of standardized functions and facilitate a learning process. If you have basic knowledge of Simumatik3D, it is possible to supplement the standard in a simple way.

I Sverige publicerades ett beslut av regeringen angående digital kompetens och programmering som kommer att stärkas i utbildningen. Enligt Skolverket kommer programmering inte att bli ett nytt ämne i grundskolan utan det kommer det vara en del av matematik och teknik.  Denna studie syftar till att gynna med ämnesdidaktisk kunskap om programmering teknikämnet. Denna förankras genom att intervjua fem lärare med behörighet i teknik för årskurserna 7–9 som har erfarenheter av programmering i sin teknikundervisning och de lärarna beskriver och reflekterar över sina perspektiv angående hur de tolkar begreppet programmering och hur de arbetar med programmering i teknikämnet utifrån sin egen undervisningspraktik. För den här studien används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna betonar programmering som en viktig färdighet för eleverna att lära sig för att lösa olika problem i sitt vardagsliv. De använder blockprogrammering som utgångspunkt och givetvis poängterar de att skriva kod ska vara nästa steg. Lärarna tillämpar olika hjälpmedel och verktyg att undervisa programmeringsbegrepp och datalogiskt tänkande. Undervisningen leder eleverna att utveckla förmågor och färdigheter i att läsa och tolka programmeringen och problemlösning. Dessa färdigheter redovisas genom att arbeta med dialog, samspel och reflektion i undervisningen.