Syftet med detta examensarbete är att framställa en produktdriven terminsplanering som allsidigt behandlar det centrala innehållet och samtliga målsättningar inom ämnet slöjd i Läroplanen för den grundläggande utbildningen i Esbo i årskurs 6 (Svenska bildningstjänster, 2015). Ett särskilt aktgivande har riktats mot hur det tämligen nya ämnesområdet programmering kan implementeras i slöjdundervisningen med hjälp av mikrodatorenheten BBC Micro:bit. Examensarbetet följer en processbeskrivning där samtliga steg motiveras utgående från rådande styrdokument. För att uppvisa ett konkret redskap i utbildningssyfte innehåller examensarbetet en lärarhandledning samt ett instruktionskompendium för elever som vardera granskats av 4 respondenter i form av en ostrukturerad enkätintervju. Intervjuer och styrdokument har sedan kritiskt analyserats i syftet att utvärdera terminsplaneringens validitet samt genomförbarhet.

Jag valde att som slutprojekt undersöka användandet av interaktivitet under konsertsammanhang eftersom det kombinerade mina intressen för rockmusik och programmering. Jag var intresserad av hur en sådan konsertform skulle mottas av en publik och vad genomförandet skulle ha för påverkan på mig. Syftet var att utforska interaktionen mellan framförare och publik inom musik på en rockkonsert och se på vilka sätt en större delaktighet påverkar den. För att svara på hur publiken upplevde konserten använde jag mig av en enkät som publiken fick möjlighet att besvara och för att kunna värdera min egen upplevelse tittade jag på en dokumentation av konserten och antecknade tankar jag mindes att jag hade. Svaren från de 44 deltagande i enkäten pekade på att en majoritet hade en positiv upplevelse och kände större delaktighet och engagemang. Min egen upplevelse kantades av stress kring en del tekniska missöden som skedde, men var i övrigt positiv. Publikens positiva bemötande tyder på att interaktivitet kan vara ett användbart grepp inom livemusik. Dock kan den innebära mycket stress som utövare ifall tekniken fallerar, av min upplevelse att döma. En viktig lärdom jag tar med mig är därför att det inte går att testa för mycket i förväg. Samt att ha en dedikerad person som sköter det interaktiva. Konsertformen i stort var oerhört spännande och kommer gissningsvis vara något som kommer efterfrågas mer framåt. / <p><strong>Medverkande</strong></p><p>Trummor &amp; sång: Vilhelm Ax</p><p>Bas: Axel Nyman</p><p>Gitarr: Oliver Britts</p><p>Gitarr &amp; sång: Elias Lang</p><p>Keyboard &amp; sång: Robin Novak</p><p>Kör på backtracks: Elias Lang &amp; Elise Nestor</p><p>Keyboard på backtracks: Daniel Kylén</p><p></p><p>Text av Elias Lang &amp; Axel Nyman</p><p>Musik av Elias Lang &amp; Axel Nyman</p><p></p><p>Videodokumentation: Hamoon Tehrani</p><p>Ljud: Erik Metall</p>

Införandet av programmering i den svenska grundskolans läroplan har skapat utmaningar för lärare, som står inför komplexiteten att integrera denna nya komponent i en redan befintlig läroplan. Trots att det har gått flera år sedan programmering inkluderades i LGR11 och förstärktes i LGR22, upplever lärare fortfarande svårigheter med att införliva programmering i matematikundervisningen. Läroböckerna får därmed en betydande roll i matematikundervisningen och kan verka som stöd för lärare när de utformar sin undervisning. Denna undersökning syftar till att analysera hur läroböcker i matematik på högstadiet integrerar programmeringsinnehåll. Genom att utvärdera mängden och kvaliteten på programmeringsuppgifter undersöks hur dessa uppgifter utmanar elevernas kognitiva förmågor och främjar matematisk förståelse. Metodologiskt använder undersökningen en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, där uppgifter i utvalda läroböcker systematiskt kategoriseras och utvärderas. Tre läroboksserier från skilda förlag analyseras för att täcka ett representativt urval av material som används i svensk högstadiematematik. Resultaten avslöjar signifikanta skillnader i hur läroböckerna integrerar programmering, både gällande kvantitet och komplexitet, var i läroböckerna programmeringsuppgifter återfinns och även i graden av instruktion och vägledning lärare och elever ges. I diskussionen understryks behovet av en balanserad integration av programmering i matematikundervisningen för att förbättra elevernas matematiska och programmeringsmässiga förmågor. Forskningen pekar på att läroboksinnehållet spelar en kritisk roll i utbildningen och att en medvetenhet om innehållets kognitiva krav är avgörande för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesinnehållet.

Syftet med den här studien var att få kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som tekniklärare i årskurs 4 – 7 beskriver när de ska undervisa om programmering. Denna studie fokuserade på undervisning som bidrar till elevers förståelse för användningsområdena inom programmering och betydelsen i vårt teknikintensiva samhälle samt elevernas förståelse för att vissa föremål i vår vardag och vårt samhälle är programmerade för att fungera. Den här studien genomfördes med aktionsforskning där fokusgruppdiskussioner användes som datainsamlingsmetod. Aktionsforskningen genomfördes i två cykler där planering, genomförande, utvärdering och ny planering med vissa förändringar utfördes. Resultatet i denna studie visade sig i olika teman som visade sig i möjligheter och utmaningar. Studien visar att utmaningar för lärarna inbegriper progression i undervisningen av planering, lärarnas intresse och kompetens samt tillgången på digitala verktyg. Andra utmaningar var att tydliggöra syftet med undervisningen för eleverna. Slutsatsen i denna studie var att lärare behöver mer stöd när det kommer till progressionen i undervisningen om programmering, då det skrivs fram så lite och otydligt centralt innehåll. Tidigare forskning visade inte på kunskapsluckan när det gäller progressionen i de olika årskurserna, hur lärare ska genomföra sin bedömning och hur lärare som saknar eget intresse eller kunskaper ska sätta betyg på elever i de olika årskurserna. Det här ger inte en likvärdig skola, då alla elever riskerar att få olika kunskaper med sig beroende på omderas lärare är intresserad eller inte samt om läraren är kompetent eller inte. Studien var kopplad till det teoretiska perspektivet pragmatismen, vilka anser att man ska undervisa barn och inte ämne och att det är viktigt att integrera teori och praktik. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör. Problemet består utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering. Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna. Användaren får skapa ett konto, logga in och göra de olika stegen i olika tester. Resultatet visade att det fanns en liten skillnad mellan algoritmerna. I framtida arbete går det främst att utveckla algoritmen och fixa buggar.

Programmeringsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har bedrivits mer eller mindre på samma sätt sedan ämnet introducerades på 70-talet. Det behövs mer studier om didaktisk undervisning i relation till ämnet programmering för att hjälpa programmeringslärare att utveckla undervisningen och förbättra undervisningen för eleverna. Eftersom Skolverket nu har möjliggjort att grundskoleelever samt fler program på gymnasiet ska kunna läsa programmering, behöver studier undersöka hur och på vilket sätt undervisningen bedrivs, samt hur eleverna upplever undervisningen. Det här arbetet försöker därför lyfta fram hur några programmeringslärare på gymnasiet bedriver undervisning utifrån de mål som de själva anser att ämnet programmering har, och hur deras elever upplever målen, samt vilken attityd eleverna har mot den undervisning som de tagit del av. Undersökningsmetoden har varit kvalitativ i form av lärar- och elevintervjuer med inriktning kring de mål som ämnet programmering har på gymnasieskolan. De mål som lärarna har kring programmeringskurserna ligger mycket nära de mål som Skolverket beskriver i kursplanerna. Och för att eleverna ska få en positiv attityd till undervisningen är det viktigt att läraren variera undervisningen och bland annat blandar in både teoretiska och praktiska delar.

Syftet med studien är att undersöka vilka moment som gymnasieelever tycker är svårt i kursen Programmering 1. De frågeställningar studien söker att besvara är följande: 1.    Vilka moment beskriver eleverna som svåra att förstå och klara av i kursen Programmering 1. 2.    Hur beskriver eleverna att de hanterat svårigheterna i Programmering 1 för att nå kursmålen.  3.    Hur upplever eleverna upplägget och undervisning i kursen Programmering 1? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med sex elever som har haft kursen Programmering 1.  Resultatet visar att de flesta eleverna som intervjuades upplevde att loopar var ett av de svåra momenten i kursen Programmering 1.

Blockbaserade utvecklingsmiljöer blir allt vanligare för att lära ut grunderna i programmering. Metoden har visat sig ha flera fördelar jämfört med textbaserad programmering, som historiskt sett varit den ledande metoden för undervisning. Då textbaserad programmering dominerar industrin i stort behöver övergången från block- till textbaserad programmering ske förr eller senare, för de som tänkt fortsätta inom området. Denna övergång har visat sig innebära flera utmaningar. Som en del av detta arbete togs en textbaserad utvecklingsmiljö fram, med inspiration från styrkorna i blockbaserade miljöer. Syftet med detta var att möjliggöra en jämförelse i läsbarhet av kod mellan de olika miljöerna, samt undersöka utfallet av att hämta inspiration från blockbaserade miljöer vid skapandet av en textbaserad miljö. Den nyutvecklade miljön är ett textbaserat alternativ till en befintlig blockbaserad utvecklingsmiljö, som används för att programmera en digital lekplats. Miljön utvärderas genom två tester. Det ena testet var ett läsbarhetstest som utfördes på en klass i årskurs sju, vars elever hade minimal tidigare erfarenhet av programmering. Det andra testet var ett användartest i utvecklingsmiljön, där åtta personer med tidigare erfarenhet av programmering fick utvärdera den textbaserade utvecklingsmiljön sett till hur nybörjarvänlig den var och hur väl designprinciperna var implementerade. Utvärderingarna visade att den utvecklade miljön ansågs vara nybörjarvänlig. Testerna visade även att miljön var mer läsbar än sin blockbaserade motsvarighet och överlag väl anpassad för nybörjare. Dessutom ansågs designprincipernas implementationer underlätta utveckling i miljön. / Block-based development environments are becoming increasingly common for teaching the basics of programming. This method has shown several advantages compared to text-based programming, which has historically been more popular for educational purposes. Since text-based programming dominates the industry, the transition from block-based to text-based programming is inevitable for those who plan to continue within the field. This transition implies several challenges. As a part of this study a text-based development environment was developed, taking inspiration from the advantages of block-based development environments. The purpose of this was to enable a comparison of code readability between the two development environments and to study the outcome of taking inspiration from the strengths of block-based programming environments. The developed text-based environment is an alternative to an existing block-based environment, used to program a digital playground. The environment was evaluated through two tests. One test was a readability test with a class of students in seventh grade, who had minimal previous programming experience. The other test was a user test, where eight people with previous experience of programming evaluated the text-based development environment in regard to how beginner-friendly it was and how well the design principles were implemented. The evaluations showed that the developed text-based environment was considered beginner-friendly. The tests also showed that the environment was more readable than its block-based counterpart and overall well-suited for beginners. In addition, the implementation of design principles was considered to facilitate development in the environment.

Denna studie syftar till att utforska hur införandet av programmering i skolundervisningen påverkar elevers inlärning. Målet är att analysera och förstå vilka konsekvenser introduktionen av programmering kan ha för elevernas kunskapsutveckling och förmåga att lösa matematiska problem. För att strukturera och genomföra min forskning har jag använt mig av vägledningen från Jarl Backmans bok "Rapporter och uppsatser", som har varit en viktig referens för att utveckla en metodologisk ram för mitt arbete. Programmering har blivit alltmer relevant i dagens teknologiska samhälle, och dess inkludering i skolundervisningen har blivit ett ämne av ökande intresse. Genom att integrera programmering i skolan kan vi undersöka hur det påverkar elevers inlärning. För att undersöka detta ämne har jag sökt olika källor, inklusive Brymans (2011) bok "Samhällsvetenskapliga metoder". Brymans teoretiska ramverk har varit användbart för att visa på olika perspektiv på inlärning och hur programmering kan påverka kognitiva processer. Jag har även utforskat empiriska studier och rapporter från skolan som har implementerat programmering i sin undervisning. Denna studie undersökte inlärningsprocessen för åtta elever i grundskolan som arbetade med programmeringsuppgifter i en klassrumsmiljö. Genom observation och analys av elevernas engagemang, samarbete och interaktion med läraren, baserat på teoretiska perspektiv som konstruktivism och det sociokulturella perspektivet, framkom flera viktiga insikter. Studien som genomfördes använde sig av intervjuer och observationer för att samla data om elevernas beteenden och interaktioner under programmeringslektioner. Observationerna följde ett specifikt protokoll som fokuserade på tre huvudområden: elevernas engagemang i uppgifterna, samarbetet mellan eleverna, och deras interaktion med läraren. Resultaten visade att elevernas engagemang i programmeringsuppgifterna varierade, med vissa elever som visade hög grad av fokus och andra som var mindre motiverade. Samarbetet mellan eleverna var generellt sett positivt, där många elever hjälper varandra att lösa problem och förbättra sina kodningar. Interaktionen med läraren varierade också, där några elever aktivt sökte hjälp och feedback medan andra föredrog att arbeta mer självständigt. Slutsatsen från studien var att elevernas engagemang och samarbete var avgörande för deras framgång i programmering. De som visade högt engagemang och aktivt samarbetade med sina kamrater och läraren utvecklade sina programmeringsfärdigheter mer effektivt. För att förbättra elevernas inlärning rekommenderas det att skapa en stödjande miljö som främjar samarbete, erbjuder extra stöd och uppmuntrar öppen kommunikation med läraren.

Examensarbetet utfördes på Calmon. Ett Ramverket för instrumenten:DA/AD - Modul, datalogger, klimatkammare och nätaggregat skapades medhjälp av programmet Matlab. Arbetet utfördes med hjälp av programmeringi syfte att kunna genomföra mätningar på föremål i klimatkammaren.Kommandon för styrning av instrumenten implementerades. För att vägledaanvändaren utvecklades en specifikation och ett exempelprogram.