Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer. Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen. Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator på företaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en långfilm. Rapporten är utförd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design på Södertörns högskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man använder modeller och verktyg för planering, informationshantering, kommunikation och hur man tillämpar lämpliga modeller för olika projekt. Rapporten innehåller teorier om projektledning och beskrivning hur dessa är använda i det praktiska arbetet med att göra en långfilm, från planering och uppföljning med team till leverans av färdig film till kund. Något som visat sig under projektets gång är hur viktig del kommunikation och tydlighet är i projektarbete samt hur mycket samarbete det krävs inom projektteamet. Denna rapport beskriver kommunikation i teorin samt hur kommunikation använts i detta projekt. / This is a Bachelor thesis report from the programme: IT, Media and Design from Södertörns högskola, spring semester 2012. The report describes the view of a project manager/picture coordinator working at a company within post production, more specifically at The Chimney Pot. The post production process is fully described as well as the different phases of project management. Furthermore, this report includes the theories of project management and describes the implementation of these theories in practical work related to post production of feature film. Consequently, all different steps from planning to follow-up are covered. Hence, the importance of working as a team during big productions is addressed, this in order for a successful delivery of the final product to the client. Something proved during this project is the importance of communication and the importance of working as a team within the project. This report describes communication in theory and how the communication used in this project.

<p>Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.</p><p>Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:</p><p>· tekniska</p><p>· resursbetingade</p><p>· organisatoriska</p><p>· individrelaterade</p><p>Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.</p>

<p>Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.</p><p>I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?</p><p>Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas. Företagen tar fram sina egna modeller vars utformning och omfattning starkt är kopplat till företagets storlek.</p>

The term "Project" have become a growing work model that exist in almost all bransches. A project is a work effort made over a finite period of time with a start and a finish to create a unique product, service, or result. Science shows that time limitation has an impact on humans to perform under pressure, which challanges the contributor to deliver. This report contains an examination about project management, both coming from scientific results and an external business. The point of this study is to bring ideas of improvement, which can make the work method more effective in this company. / Projekt har blivit en växande arbetsform och existerar i nästintill alla verksamheter. Arbetsmetoden innehåller en tidsbegränsning och ett tydligt mål. Forskning visar att projektets tidspress har en inverkan på människor att skapa en prestationspress, vilket leder till att medarbetaren måste leverera. Denna rapport innehåller en undersökning kring projektledning, både vetenskapligt och på ett externt företag. Syftet med undersökningen är att få fram förslag på förbättringar som kan effektivisera arbetsmetoderna på det externa företaget.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Många forskare menar att kommunikation är viktigt inom projektledning för att nå projektets uppsatta mål. Det har blivit än viktigare i dagens projektmiljö som präglas av högre komplexitet som är en risk för osäkerheter och problem. Så frågan är då hur projektledare kommunicerar när de stöter på problem. Genom att undersöka det går det att få en bättre förståelse över hur projektledare verkligen använder kommunikation i situationer som präglas av osäkerheter. För att ta reda på det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med projektledare. Den insamlade datan analyserades sedan med hjälp av en analysmodell som var uppdelad i sex delar, intern- respektive extern kommunikation, schemalagd- respektive icke schemalagd kommunikation samt om projektledarna kommunicerade om processen i arbetet eller om det var utifrån ett personfokus. Resultatet har visat att projektledarna, så gott det går, löser problemen inom den egna projektgruppen. På så sätt engageras deltagarna till att vara med i beslutsfattandet och de vet då hela tiden vad som händer vilket gör att osäkerheten reduceras. Det hänger sedan ihop med de två andra delarna som analyserades. Det finns också fokus på att kommunicera genom schemalagda metoder. Det ger större möjligheter att dokumentera vad som har sagts och därmed också sprida informationen vidare till övriga deltagare. Vilket då också är en indikation på att projektledarna vill involvera sina deltagare. Angående om det är processfokus eller personfokus i kommunikationen visar resultatet att det inte finns tid att fokusera på enskilda personer. Det pekar på att det räcker med att involvera deltagarna i arbetet för att de ska känna sig motiverade. / Many scholars mean that communication is important in project management to achieve the set objectives. It becomes even more important in today´s project environment, which is characterized by higher levels of uncertainties and problems. The question is then how project managers really communicate when they encounter problems. Examining this aspect will give a better understanding of how project mangers actually communicate in situations characterized by uncertainties. Eight qualitative interviews were conducted in order to research this subject. The collected data was then analyzed by the aid of an analysis model that was made out of six parts, external and internal communication, scheduled and non-scheduled communication and whether the project manager communicated about the process or whether it was from a human perspective. The result has shown that project managers, as far as possible, solve the problems within the their own project. In this way, the participants are involved in decision-making and they always knows what is going on which can reduce the uncertainty. It then goes together with the other two parts that were analyzed. There is also a focus on communicating through scheduled methods. It gives more opportunities to document what has been said and thus also disseminate the information to the other participants. Which is also an indication that project managers want to involve their participants. Regarding whether it is a process focus or personal focus in the communication, the result has shown that there is no time to focus on individuals. It points out that it is enough to involve the participants in the work to make them feel motivated.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet. Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder: · tekniska · resursbetingade · organisatoriska · individrelaterade Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.