Ur ett demokratiskt perspektiv är medborgaren en av de viktigaste intressenterna i kommunala projekt. I förhållande till andra intressentgrupper särskiljer sig medborgaren på det sättet att det finns ett uttryckligt stöd i lagstiftningen att medborgarna ska involveras. Trenden sedan en tid tillbaka är att utöka medborgardelaktigheten i syfte att komplettera den representativa demokratin. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medborgare involveras i kommunala projekt, men även identifiera vilka utmaningar och möjligheter som hanteringen av medborgares delaktighet innefattar. Vidare syftar studien till att beskriva metoder som kan utgöra ett stöd för projektledaren i samband med medborgardelaktighet. I studien tillämpas en kvalitativ metod. Empirin grundas på material från semistrukturerade intervjuer med nio personer som haft uppdrag i olika kommunala projekt. Resultatet visar att de möjligheter som är förknippade med att inkludera medborgare i projektverksamhet är att skapa resultat som överensstämmer med medborgarnas behov, förankring av beslut samt att utveckla den lokala demokratin. De utmaningar som framkommit i hanteringen av medborgares delaktighet är den representativa problematiken, intern förankring, tidsaspekter samt att hantera inkomna synpunkter. Studien visar även att kommunerna först bör bestämma syftet med medborgardelaktigheten och till vilken grad medborgare ska involveras innan beslut tas om vilken strategi och metod som ska användas. Av det empiriska materialet framkommer dessutom andra erfarenheter från projektledare som kan utgöra framgångsfaktorer i projektverksamhet, exempelvis vikten av att medborgarna engageras så tidigt som möjligt i processen och att det tydliggörs vilken påverkansgrad medborgare kan räkna med. En annan viktig omständighet är att det finns en tillräcklig bredd av intressenter och att projektet förankras både externt såväl som internt i organisationen. Kontinuerlig återkoppling till medborgarna utgör också en väsentlig faktor samt att projektledningen genomför kontinuerliga riskanalyser. / From a democratic perspective, the citizen is one of the most important stakeholders in municipal projects. In relation to other groups of stakeholders, citizens differentiate due to legislative support of involving citizens. The trend for some time has been to increase citizen participation in order to complement the representative democracy. The purpose of the study is to examine the way in which citizens are involved in municipal projects, but also to identify the challenges and opportunities that the management of citizens’ participation includes. Furthermore, the study aims to describe the methods that can be a support for the project manager concerning citizen participation. The study applies a qualitative method. The empirical data is based on material from semi-structured interviews with nine people who have served in various municipal projects. The result shows that the opportunities associated with the inclusion of citizens in the projects are to create results that correspond to citizens’ needs, consolidation of decisions and to develop local democracy. The challenges that have emerged regarding the management of citizens’ participation are the problem with representativeness, internal support, time approach and managing opinions received. The study also shows that the municipalities firstly need to determine the purpose of citizen participation and the degree to which citizens will be involved before decisions are made on the strategy and method to apply. The empirical data also shows circumstances, which may constitute success factors in projects, such as the importance of engaging citizens as early as possible in the process and that it is clarified what degree of impact citizens can expect. Another important factor is that there is a sufficient breadth of stakeholders and that the project is supported both externally as well as internally in the organization. Continuous feedback to citizens is also an important factor as well as the project management conducting continuous risk analysis. / <p>1964</p>

I dagens samhälle kommer nästan alla i kontakt med någon form av projekt. Samtidigt är tanken kring vad en projektledare är och gör ofta missförstådd (Tonnquist, 2010). Ett intresse för projektledning och Public Relations låg till grund för detta examensarbete. Intresset utvecklade sig till en studie med syftet att effektivisera arbetssättet kring projekt på en PR-byrå. För att uppnå syftet har arbetet kretsat kring ett antal centrala frågeställningar. Det som huvudsakligen reds ut är hur en byrå arbetar i projektprocessen jämfört mot vad teorier säger om ämnet. Arbetsflödet och arbetet kring nya idéer lyfts även i fråge-ställningarna för att gynna effektiviseringen.   Studiens teoridel beskriver inledande ett traditionellt arbetssätt som ses vara väldigt linjärt. Därefter beskrivs dess motreaktion, det förändringsfrämjande agila arbetssättet. Detta för att objektivt visa på för och nackdelar med olika typer av projektledning. Därefter har metoden varit kvalitativ. Den primära källan till information är intervjuer tillsammans med observationer på studiens case-byrå. Målet med det valda tillvägagångssättet är att se sam-band mellan teori och verklighet, att därmed kunna identifiera områden som skulle kunna effektiviseras.   Resultatet av studien visar på vissa likheter mellan teori och verklighet. Tendenser på både ett agilt och ett traditionellt arbetssätt identifierades hos case-byrån. Huvudsakligen visade resultatet dock på att case-byrån inte arbetar efter en förankrad projektprocess och att det finns en hel del i projektprocessens strukturella upplägg som kan förbättras.   Byrån ges rekommendationen att vidare, på ett strukturerat sätt, kunna applicera både det traditionella och det agila arbetssättet. Detta genom ett uppsatt system för valet av projekt-process. Valet görs genom att projekt som är tydlig styrda av kunden får ett traditionellt arbetssätt. Kunder med projekt som däremot vet vad de vill uppnå, men inte hur, får ett agilt arbetssätt. Även förslag på struktur gällande idégenereringsprocessen samt mindre om-fattande rekommendationer kring exempelvis tidsplanering och prioritering presenteras. Effektiviseringen sammanfattas i förslaget att applicera filosofin Lean vilket innefattar att eliminera allt som inte ger nytta till kunden.   Den mest relevanta slutsatsen utifrån denna studie är att projektledning är som livet. Det finns många olika teorier på hur det kan eller bör utföras men sedan är det upp till var och en att skapa sin egen väg. Vägen bör dock vara någorlunda strukturerad. / Almost everyone in today’s society is in contact with projects (Tonnquist, 2010). At the sametime, the idea of what project management is often gets misunderstood. The interest forproject management and public relations lad the bases for this examination work. This is astudy that aims to improve the efficiency in projects at a PR agency. A couple of mainquestions were prepared to reach the purpose. These include how an agency is working withthe project process compared to theories, also the workflow and how ideas are developed ishighlighted to improve the efficiency.This study describes the traditional and the agile approach to provide an objective view ofhow projects could be carried. The method has then been qualitative with simplistic interviewsand observation at a case-agency. The goal has been to see the connections betweentheory and reality in order to give recommendations for a more efficient project work.The result of this study identifies some similarities between theory and reality. Trends inboth agile and traditional where seen. Though the result mainly showed a lack of structureand that the case-agency doesn’t work with a common strategy for project processes.The agency is given the recommendation to apply a structured version of both the traditionaland the agile approach. Then setting up a system for selecting. A project that is clearly drivenby the customer gets the traditional project approach. Clients that do know what they wantto achieve, but not how, gets projects with an agile approach. Another recommendation is togain a structured process for how to generate ideas. Less extensive recommendations inareas such as time management and prioritization where also presented. The efficiency issummarized in the application of the Lean philosophy, to eliminate everything that does notprovide benefits to the customer.The most relevant finding from this study is that project management is like life. There aremany different theories on how it can or should be done, but in the end it’s up to everyone tocreate their own way of doing it. Although the selected route should be at least reasonablystructured.

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt. De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över. I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen . Mjukvaruutvecklarna i studien anser att detfinns stora problem med dagens utvecklingsprocess och fann bristen av flexibilitet ikravhantering samt begränsat kundengagemang oerhört frustrerande. Andragruppmedlemmar var mindre bekymrade. Genom att anamma företagets lednings samtkundens synsätt blev det klart att mer agila utvecklingsprocesser försvårar strategiskplanering av företags totala projektportföljer. Författarna föreslår att en agil transformation inom ett stort företag kräver starkaförespråkare inte bara från utvecklarlaget utan även från företagets affärssida samtkunden. Anammandet av agila metoder ställer stora krav på tillit i relationen mellanutvecklingsteam och ledning samt mellan utvecklingsteam och kund, eftersomsamarbetet till lägre grad bör styras av strikta kravspecifikationer som speglas i fastakontrakt.

The increased flexibility that can be achieved through the use of an agile project management system, make it a popular management style within software development projects. Despite the many benefits of using agile teams, there are however also challenges that are likely to occur within these systems. By using an extended version of Dickinson and McIntyre's teamwork model, this study identifies possible teamwork challenges that may occur when an agile project management method is used, and discusses how a company can address them. The study is conducted through an interview-based case study of a software development company with self-governing agile teams. This study finds that a lack of shared mental models and inadequate team leadership are sources for teamwork challenges within agile teams. Furthermore this study identifies challenges in relation to team orientation, back-up functions and communication. By using existing theories on agile teams and teamwork, the paper explains why these challenges likely have occurred and how they are related to the use of an agile project management. Finally, the paper provides some suggestions for practice based on the discussion. The suggested solutions involve the provision of better key performance indicators to establish shared mental models and a rotation of team roles in order to increase redundancy and back-up functions.

Syfte–Studien ämnar undersöka hur arbete i projektform kan implementeras i en mindre organisation inom IT- och mjukvarubranschen. För att besvara studiens syfte utformades två frågeställningar: Hur kan en organisation effektiviseras genom arbete i projekt? Vilka metoder finns det för att effektivisera projektarbete i en organisation?  Metod–En förstudie genomfördes för att ge författarna en bild av studiens problemområde, samt för att forma studiens syfte och frågeställningar. För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla studiens syfte utfördes en fallstudie på en mindre organisation inom IT-branschen, Qsys Sverige AB. Qsys har påbörjat en organisatorisk förändring för att klara av omvärldens ökade krav. Det här medför en mer omfattande projekthantering, som leder till behovet av en tydlig struktur inom projekten. Vidare genomfördes en litteraturstudie för att forma det teoretiska ramverket som behandlar områden som organisationsteori, projekt och förändringsledning. Därefter genomfördes en insamling av empirisk data genom intervjuer och dokumentstudier. En sammankoppling av studiens teoretiska ramverk och empiri genererade studiens analys som slutligen genererade ett resultat.  Resultat–I studien har ett antal brister i Qsys Sverige AB:s hantering av projekt belysts. Bristerna leder till ineffektivitet i organisationen som kan leda till exempelvis högre kostnader och mindre produktivitet. För att förbättra bristerna bör organisationen införa en projektmodell anpassad efter dess krav och behov. Då de är en IT-organisation bör de arbeta agilt för att kunna hantera de ofta komplexa uppgifterna. De bör även definiera tydliga roller för att undvika förvirring angående vem som gör vad. Vidare är det vid en organisatorisk förändring viktigt att beakta förändringens utfall i ett tidigt skede, för att undvika att problem uppdagas när förändringen redan har implementerats. Implikationer– Studien bidrar till ny teori genom att lyfta en organisatorisk förändringslednings påverkan på arbete i projekt, som anses vara ett outforskat område. Studien lyfter även aspekter som organisationer inom IT-branschen bör beakta vid implementering av primärt arbete i projektform.  Det empiriska bidraget studien medför är information och kunskap kring hur en projektbaserad organisation bör implementeras. Ännu ett empiriskt bidrag, till mindre organisationer inom IT-branschen där arbete i projektform är dominant, är vikten av struktur, standardiserade dokument samt definierade roller i projekten för att arbeta så effektivt som möjligt.  Begränsningar–Studien ämnar undersöka hur arbete i projektform kan implementeras. Studien kommer enbart att fokusera på mindre organisationer inom IT-branschen och dess projektavdelning.

Intresset av att fånga aktualiteter i projekt uppmuntrade den här studien till att fånga verkliga, levda erfarenheter kring hur positiva känslor skapas i projekt. Genom studiens inledning, resultat och diskussion har det getts en inblick om hur positiva känslor i projekt skapas samt beskrivit tillfällen i projekt som ger upphov till dessa känslor. Att förstå behoven som beskrivs genom positiv mening är av stor nytta i ett projektsammanhang då projektledare kan förse projektmedlemmarna med rätt förutsättningar för att uppleva positiva känslor i projektet. Genom att ge mer uppmärksamhet till positiva känslors betydelse i projekt kan det bidra till mer projektframgångar men också till ett förbättrat välmående bland projektmedlemmarna i en arbetsmiljö som tidigare forskning beskriver som komplex, stressande och krävande.

Globalisering och projektifiering har splittrat företagens fasta, homogena struktur. Detta, i kombination med förbättrade digitala möjligheter, har gjort att projektledare kunnat arbeta hemifrån, på distans i virtuella team, utanför det traditionella kontoret. Detta sätt att arbeta har medfört många fördelar, men också nackdelar, som social isolering och att gränserna mellan arbete och fritid flyter ihop. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns möjligheter att mildra dessa konsekvenser genom: Coworking.  Vid coworking arbetar projektledaren inte hemma, men heller inte på det traditionella kontoret. Denne arbetar tillsammans med andra på en plats som är ett mellanting av dessa två platser. En kvalitativ studie har genomförts, där ett antal personer som arbetar eller har arbetat på en eller flera coworkingplatser, har intervjuats utifrån en på förhand fastställd frågeguide. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, lästs igenom och sedan kodats. Resultatet av intervjuerna har samlats i sex teman kring trygghet, produktivitet, att kunna välja själv, känslan av att komma ur det invanda (bubblan), det sociala stödet på coworkingplatsen och dess Community Manager som en viktig person. Intervjupersonerna har en positiv upplevelse av sin coworkingplats som öppen, lugn, funktionell och harmonisk. Det råder blandade uppfattningar om ljud och de regler som finns på en coworkingplats, de kan uppfattas som rigida men samtidigt uppskattas den struktur de skänker. Att som projektledare arbeta på en coworkingplats ger fördelar som nätverk, möjlighet att få delta i en lärande, innovativ miljö samt att kunna skärma av och själv styra avbrotten från projektet. Slutsatsen är att coworking är en lämplig arbetsform i utvecklingsprojekt men kan också fungera som en neutral plats i interorganisatoriska samarbeten och som ett HR-verktyg när man behöver skapa förändring genom en konkret handling.

No description available.

<p>Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer.</p><p>Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen.</p><p>Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.</p><p>Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar. Dessa två delar är kvalifikationsgrad och beslutsutrymme. Kvalifikationsgraden handlar om huruvida individen får möjlighet att lära sig nya saker och får utnyttja sina kvalifikationer i arbetet. Beslutsutrymmet handlar om i vilken utsträckning arbetet tillåter att individen själv får avgöra hur det egna arbetet skall läggas upp. Socialt stöd kan vara av olika slag men handlar främst om individens sociala relation till ledning, arbetskamrater och kunder.</p><p>Det empiriska resultatet visar att det ställs höga krav på de anställda projektledarna vid den valda organisationen. Kravbilden försvåras av att många av kraven är outtalade och/eller diffusa. Kraven kommer dessutom från många olika personer både i och utanför organisationen vilket försvårar arbetssituationen för våra respondenter. Respondenternas egenkontroll är ganska komplex. Respondenterna har inga mandat i sitt arbete trots en ledande position. De beslut de fattar måste många gånger kontrolleras med chefer och ledning. De upplever dock att de har påverkansmöjligheter både uppåt och nedåt i organisationen. Respondenterna styr även helt över sin egen tid och kan disponera den precis som de önskar vilket ökar egenkontrollen betydligt. Men då kraven är så pass höga och påfrestande blir respondenterna låsta i möten och rutinarbete och måste ofta ta itu med de problem som uppstår. Den egenkontroll som i grunden är ganska hög stramas på så vis åt och minskar. Respondenternas sociala stöd är ganska svårbedömt då det finns olika typer av socialt stöd. Den typ av socialt stöd som respondenterna uttrycker som det viktigaste är det tekniska stödet eller som litteraturen beskriver som det informativa och det instrumentella stödet. Informativt stöd innebär tillgång till information från andra människor i form av råd och förslag vilket kan användas av individen för att bemästra en situation. Det instrumentella sociala stödet handlar om konkret samarbete, det vill säga handgripligt stöd. Detta stöd upplevs från respondenterna som tillfredställande. Det värderande stödet som tar sin form i feedback finns det en uttryckt avsaknad av. Även det emotionella stödet är relativt lågt. Vissa respondenter känner att det finns en respekt och ett emotionellt stöd från ledning och arbetskamrater men inte i överflöd. Några respondenter uttrycker även en ensamhet och isolering i den position som de befinner sig i. Avsaknaden av en tillhörighet och någon jämbördig är också uttryckt.</p><p>Vi kan utifrån resultatet konstatera att projektledarrollen ligger i risk för en negativ psykosocial arbetsmiljö. Detta innebär inte att våra respondenter mår dåligt. Att den psykosociala arbetsmiljön är negativ behöver inte ge ett direkt resultat på dem som utsätts för den men risken för utbrändhet eller psykosomatiska besvär ökar. Trots denna negativa psykosociala arbetsmiljö har respondenterna uttryckt att arbetet som projektledare är stimulerande och roligt.</p> / <p>The purpose with this research has been to gain more knowledge about how project managers experience their psychosocial work environment. In order to fulfil this purpose, have we through a qualitative case study of a telecom company in Karlstad, examined how project managers experience their psychosocial work environment. We have also studied which factors in the project managers role that can affect the psychosocial work environment.</p><p>We have, based on Johnson and Karasek’s model divided the psychosocial work environment into (1) job demands, (2) job control and (3) social support. Job demands deal with the actual physical and psychic demands on the individual for him or her to be able to perform the job. Job control in the workplace can be divided into two parts, which are (1) skill discretion and (2) decision authority. Skill discretion is whether the individual gets the opportunity to learn new tasks and use his or hers qualifications in the job. Decision authority is to what extent the job allows the individual to decide over work methods. Social support can be of different kinds but is foremost about the individual’s social relation to management, colleagues and clients.</p><p>The empirical findings show that there are high demands on the project leaders at the studied organisation. The demands are increased by the fact that many of them are implicit and/or unclear. Moreover, the demands come from many different persons both from within and outside the organisation, which makes the work situation more difficult for our respondents. The respondents job control is quite complex. Despite their leading positions, they have no real mandate. Decisions they make must many times be controlled by supervisors and management. Nevertheless, the respondents feel that they have the possibility to influence both upwards and downwards in the organisation. The respondents also fully control their own time and can utilise it according to their wish, which increases the job control considerably. Although when the demands are so high and trying, the respondents get tied up in meetings and routine tasks and are often forced to deal with problems arising. In this way, the job control that basically is quite high gets tightened up and diminishes. The respondent’s social support is rather difficult to assess when there are different kinds of social support. The type of social support which the respondents express as the most important one is the technical support, the literature describes this as the informative or instrumental support. Informative support is the access to information from other persons in the form of advice and suggestions that can be used by the individual to overcome a situation. Instrumental support is concrete cooperation, in other words physical support. This kind of support is experienced by the respondents as rewarding. There is an expressed lack of evaluating support in the form of feedback. There is even quite low emotional support. Some respondents do experience respect and emotional support from management and co-workers, however not in abundance. Some respondents even express a loneliness and isolation in the position they find themselves in. They also express the lack of affiliation and individuals equal in merit.</p><p>We can from the result state that the role of project manager is risking a negative psychosocial work environment. This does not mean that our respondents have a bad helth, neither physical or psychological. A negative psychosocial work environment does not have to result in direct effects on individuals exposed to it, still there is an increased risk for getting ‘burned out’ or having psychosomatic troubles. Despite this negative psychosocial work environment, the respondents have expressed the role of a project manager as fun and stimulating.</p>