I och med att covid-19 har påverkat så stora delar av vårt samhälle kan även projektledares problem och utmaningar ha förändrats och därmed också de förutsättningar de arbetar under. Syftet med studien är att undersöka hur projektledare upplever och hanterar problem och utmanande situationer, dvs. situationer som upplevs överstiga individens förmågor eller kunskaper, samt hur extrema händelser såsom covid-19 påverkar detta. Genom att kartlägga hur individer hanterar stressfulla situationer kan organisationer arbeta preventivt gällande brister i projektledares arbetsmiljö. Studien kan därmed användas som ett underlag för utveckling av projektledares arbetsmiljö.                       I studien har tio projektledare med minst fem års erfarenhet av projektledning intervjuats. Utifrån deras svar har fem teman utkristalliserats. Det första temat handlar om respondenternas egen påverkan på hanteringen av problem och utmanande situationer. Andra temat beskriver vilket stöd respondenterna lyfter som betydelsefullt. Tredje temat visar på respondenternas behov av verktyg i sitt arbete medan det fjärde handlar om vikten av att arbeta preventivt som projektledare. Sista temat innefattar en beskrivning av hur respondenterna upplever problem och utmaningar inom projekt under covid-19. Studien visar att projektledare ser problem och utmanande situationer som en naturlig del av projektarbete och som något som behöver hanteras. De använder sig av en kombination av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier, där fokus ligger på att lösa orsaken till den uppkomna situationen. Ledarskap påverkar hur projektledare upplever och hanterar problem, liksom tillgången till och hur användandet sker av olika verktyg såsom projektmodeller och strukturer. Projektledarnas egna kunskaper, erfarenheter och egenskaper har också betydelse för upplevelsen och hanterandet av problem.  De utmaningar som uppstått inom projektarbetet med anledning av covid-19 har funnits även tidigare, men har på grund av att arbetet främst bedrivits via digitala kommunikationsmedel intensifierats. Även positiva effekter av pandemin lyfts upp såsom ökad effektivitet i arbetet, minskat resande samt ökad problemlösningsförmåga och kreativitet.

Studiens syfte var att utforska det agila arbetssättet i praktiken för att ge ökad förståelse för den agila resan. Studiens frågeställning ”vad är upplevelsen av att arbeta agilt” besvarades genom en datainsamling som utfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio projektdeltagare från nio olika organisationer och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys och formerade fyra teman; agila glasögon, laget före jaget, kunskap är vägen, och rubba inte mina cirklar. Studiens visar att det agila arbetssättet har ett större perspektiv än sina teorier och modeller där företagskulturen upplevs särskilt viktig. Företagskulturen behöver andas nyfikenhet, öppenhet, delaktighet och engagemang. Genom detta kan ett agilt arbetssätt befrämjas vilket frigör verktyg för medarbetarna att agera utifrån agila värderingar i sin vardag. Genom utbildning kan okunskap och missförstånd minskas och ett gemensamt synsätt gynnas. En karismatisk och engagerad ledare som agerar förebild tillsammans med ett sammansvetsat team skapar de bästa förutsättningarna för ett aktivt medarbetarskap. Viktigt är att ha förståelse för att det agila arbetssättet upplevs utmanande och svårt att orientera sig i där tid, anpassning, förståelse och kunskap blir nycklarna för att involvera medarbetare. Organisationer bör se de agila metoderna som vägledning och hjälpredor för att nå sina mål, med insikt för att de allt som oftast behöver anpassas efter de förutsättningar som projekt, team och kund ger. Det agila arbetssättet är ingen mirakelkur och det är särskilt viktigt att förstå att den agila resan tar tid. / The purpose of this study was to explore the agile way of working in practice, to provide an increased understanding of the agile journey. In order to be able to answer “what is the experience of working agile”, semi-structured interviews were conducted with nine project participants from nine different organizations. Collected material has been analyzed trough a thematic analysis and formed four themes; agile glasses, the team before the self, the way is knowledge and do not disturb my circles. The study shows that the agile approach has a larger perspective than it’s the theories and models where the corporate culture is perceived as particularly important. The culture needs to breathe curiosity, transparency, participation and commitment. Through this, an agile way of working can be promoted, which release tools for employees to act agile in their work. A charismatic and committed leader who acts as an archetype together with a connected team creates the best conditions for active collaboration. It is important to have an understanding that the agile way of working is experienced as challenging and difficult to orientate oneself in, where time, adaptation and knowledge become keys to success. The agile methods should be seen as guidance and helpers in achieving their goals. Therefore, it is important to understand that they often need to be adapted to the project, team and customer. The agile way of working is not a miracleway and it is important to have an understanding that the agile journey takes time. Key words: project management, agile, agile working, communication, team

In connection with the global pandemic Covid-19, many organizations are being forced to leave their physical workplaces with respect of the new restrictions. What happens to individuals who are no longer allowed to visit their workplaces and meet their colleagues? How are employees motivated to work when it is conducted from one's home? This study aims to gain an understanding of what happens to the motivation within projects when the work is forced to be conducted at a distance, and what conditions does the project manager have to motivate his project groups? To answer these questions, ten project managers were interviewed, and the respondents' answers were then analyzed using a qualitative method to gain an understanding of how their experiences have been affected by the forced transition to digital work. The results of the study and previous research suggest that motivation is affected by change. The change that organizations have been forced to make in connection with Covid-19 has affected the individuals in the organizations who try to deliver similar results without the opportunity to meet their colleagues physically. The feeling of being isolated in your home in combination with the challenges that exist when trying to get to know new people with digital means of communication affects the individual's ability to find an inner motivation to work.

Syftet med studien är att undersöka möjligheter och utmaningar med att implementera agil projektledning i samhällsbyggnadsbranschen. Studien har analyserat agila metoder och studerat ett företags nuvarande projektledningstekniker för att undersöka om en agil projektledningsmetod kan implementeras. Studien har även identifierat potentiella hinder och möjligheter som kan uppstå vid implementeringen. Arbetet är begränsat till idé- och förstudiefasen och har utförts inom ett specifikt företag inom samhällsbyggnadsbranschen. Genomförandet av implementeringen har inte undersökts. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer av personer med ledande positioner. Utifrån den empiriska data som tagits fram studeras organisationens uppbyggnad, den nuvarande arbetsmetodiken samt den interna och externa kommunikationen. Även flexibiliteten och attityd till förändring samt vikten av dokumentation och kontrakt har studerats. Empirin indikerar på att företaget delvis arbetar enligt den traditionella metoden utifrån en hierarkisk struktur, Omfattade dokumentation, kontraktsförhandlingar och detaljerad planering. Analysen och diskussionen konstaterar att implementeringsmöjligheterna av agil projektledning är begränsade på grund av de hinder som finns inom branschen. Detta eftersom branschen kännetecknas av ett traditionellt synsätt med en tydlig hierarkisk struktur, betoning på kontrakt och omfattande dokumentation. Trots dessa utmaningar finns en möjlighet inom följande områden att arbeta mot en mer agil riktning. Kontinuerlig kommunikation och kundsamarbete är två områden där möjligheten för ett agilt arbete finns. Att analysera orsaken till framgång och misslyckande samt att skapa handlingsplaner för förbättring är även en möjlighet för det agila arbetssättet. Då branschen är traditionell och företaget främjar flexibilitet och kundsammarbete bedöms den mest lämpliga metoden vara en hybridmetod som kombinerar traditionella och agila projektledningstekniker. Detta gör det möjligt att bibehålla den traditionella metodens tydliga struktur och rollfördelning, samtidigt som den agila lärans flexibilitet och anpassningsförmåga nyttjas. / The purpose of the study is to investigate the opportunities and challenges of implementing agile project management in the civil engineering industry. The study has analyzed agile methods and studied a company's current project management techniques to investigate whether an agile project management method can be implemented. The study has also identified potential barriers and opportunities that may arise during implementation. The work is limited to the idea and pre-study phase and has been carried out within a specific company in the civil engineering sector. The practical implementation has not been investigated. The study is based on qualitative interviews with people in leading positions. Based on the empirical data obtained, the structure of the organization, the current working methodology and the internal and external communication are studied. The flexibility and attitude to change and the importance of documentation and contracts have also been studied. The empirical data indicates that the company partly works according to the traditional method based on a hierarchical structure, including documentation, contract negotiations and detailed planning. The analysis and discussion conclude that the implementation possibilities of agile project management are limited due to the barriers that exist in the industry. This is because the industry is characterized by a traditional approach with a clear hierarchical structure, emphasis on contracts and extensive documentation. Despite these challenges, there is an opportunity in the following areas to work towards a more agile direction. Continuous communication and customer collaboration are two areas where the opportunity for agile working exists. Analyzing the cause of success and failure and creating action plans for improvement is also an opportunity for the agile approach. Since the industry is traditional and the company promotes flexibility and customer collaboration, the most suitable method is a hybrid method that combines traditional and agile project management techniques. This makes it possible to maintain the clear structure and division of roles of the traditional method, while taking advantage of the flexibility and adaptability of agile learning.

Byggsektorn har länge använt vedertagna och traditionella genomförandeformer där bristen av förändring varit stor. Under de senaste årtiondena har emellertid flera alternativa former av processmetoder och organisationsuppbyggnader vuxit i omfattning inom den svenska byggsektorn. Detta har medfört att valet av genomförandeform har blivit allt mer komplext, där beställare gynnas av att ha goda kunskaper om olika sätt att bedriva byggprojekt. Byggherrar eftersträvar att bedriva byggprojekt med låg risk samtidigt som de ska vara kostnadseffektiva, ha kort byggtid och hålla hög kvalité. Hur väl ett byggprojekt lyckas beror till stor del på de beslut som fattas tidigt i byggprocessen. Såväl möjligheterna till riskminimering som till ändringar avtar med tiden efter att projektet initierats. Därför är ett av de viktigaste besluten för byggherrar valet av genomförandeform. En av de alternativa genomförandeformerna som ökat i användning på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden är Construction Management (CM). Därmed har beställare fått ytterligare ett alternativ att utvärdera inför valet av rätt genomförandeform. Under utvärderingen ställs beställaren inför många olika frågor gällande vilka risker och möjligheter varje genomförandeform innebär. Denna studie undersöker vilka egenskaper CM har i avseende risker och möjligheter i relation till andra genomförandeformer samt till vilka typer av projekt som CM passar bra att användas. Vidare undersöks vilka kunskaper aktörer inom den svenska byggbranschen har om CM. Syftet med studien är att öka kunskaperna om genomförandeformen och ge förlag till förändringar i sättet som CM-projekt bedrivs.  Studien utförs med en kvalitativ metod där flertalet olika aktörer från bygg- och fastighetsbranschen intervjuas. Resultatet grundas på vilka uppfattningar, erfarenheter och reflektioner om CM som framförts av de medverkande respondenterna. Resultatet från studien visar att CM kan användas inom alla typer av byggprojekt, där fördelarna med genomförandeformen utnyttjas bäst vid komplicerade projekt med hög risknivå. Användandet av genomförandeformen kan leda till kortare byggtider, lägre pris och ge beställare möjligheter till kostnadseffektiva förändringar. Samtidigt förflyttas ett stort ansvars- och risktagande till beställaren i relation till andra valmöjligheter. Studien visar dock att aktörer inom branschen gör skillnad på kontraktsmässiga risknivåer och de risknivåer som baseras på erfarenheter av faktiska utfall med CM-projekt. Beställarens övergripande risktagande vid CM-projekt i relation till andra valmöjligheter är därmed svårt att värdera enligt de intervjuade respondenterna.Ett flertal möjliga förändringar i sättet att bedriva CM-projekt kan genomföras för att bättre möta beställares behov och därmed öka efterfrågan på genomförandeformen. Främst handlar förändringarna om att omarbeta kontrakten mellan konsulter och beställare i syfte att förflytta en del av projektriskerna till den organisation som leder byggprojektet. Därtill kan alternativa ersättningsformer för konsulter och ändringar gällande hanteringen av garantiärenden minska beställares farhågor vid CM-projekt. / Traditional and well established project delivery methods have during an extended time been used in the construction sector. During the last decades, usage of alternative process methods and organizational structures has increased within the Swedish construction sector. Thus, the process of choosing a project delivery method is getting more complex. Clients are benefitted from having good knowledge about different ways of operating construction projects. Clients’ aim for construction projects with low level of risk, at the same time the project should be efficient in terms of costs, time and quality. The outcome of a project is highly dependent on decisions being taken early in the process, though the possibility of risk-minimization and changes decreases over time. Therefore, one of the most important decisions for clients is the choice of project delivery method. Construction Management (CM) is one of the alternative project delivery methods that have increased in usage within the Swedish construction and real estate market. Consequently, clients have one additional project delivery method to evaluate in aspects of what risks and possibilities it would entail to the project. This study evaluates what risks and possibilities CM-projects have in relation to other methods and identifies when the project delivery method is most suitable to use. Further, the study examines the level of knowledge concerning CM among different actors within the Swedish construction sector. The purpose of this study is to increase the knowledge of the project delivery method and to suggest possible changes in the way CM is used.The study comprises a qualitative interview based method where a wide spread of actors from the Swedish construction and real estate market are participating. The result is founded upon the perceptions, experiences and reflections the participating actors have expressed. The result of this study shows that CM can be used in all types of projects, where the benefits of the delivery method are best used in complex projects with high levels of risk and uncertainty. The use of CM could lead to shorter project time, lower price and give the client possibilities of cost effective changes. However, the project risk and responsibility is to a greater extent held by the client. The respondents expressed a difference about the contractual risk levels and the levels based upon experience from project results, which makes it hard to evaluate if CM relates to a higher or lower degree of risk in comparison to the traditional delivery methods.    A lot of possible changes could be implemented in the way CM-projects are executed to adapt more to the clients’ needs and thereby increase the demand of the project delivery method. These changes contain modified contracts between consultants and clients to move parts of the risk to the CM-organization that holds the project management. Further changes in how the consultant fees are charged and how the warranties are handled could decrease the clients´ concerns with CM-projects.

Ett flertal forskare beskriver att projektarbete karakteriseras av tidspress, komplexitet och hög arbetsbelastning, som i sin tur kan leda till höga stressnivåer. Stressrelaterade sjukskrivningar är ett problem som är extra utbrett inom den offentliga sektorn jämfört med andra sektorer, Trots detta har relativt få studier gjorts med fokus på projektledare inom offentlig sektor och hur de hanterar stress. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vilka copingstrategier projektledare inom offentlig sektor använder sig av för att hantera upplevd stress. Utifrån syftet bildades två frågeställningar, ”Hur beskriver projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” Och ”Hur hanterar projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med 9 deltagare från olika organisationer inom offentlig sektor. Resultatet visar att projektledare i offentlig sektor använder sig av en kombination av problemfokuserade copingstrategier och känslofokuserade copingstrategier. De problemfokuserade copingstrategierna bestod av planeringsverktyg, kommunikation, leta efter alternativa lösningar och ökad arbetsbelastning. De känslofokuserade copingstrategierna handlade till stor del om att koppla bort arbetet genom träning och fikapauser. Vidare var det sociala stödet från chef, kollegor och familj en stor faktor när det handlar om att hantera stress i projekt.

Agila modeller och metoder har funnits länge i många branscher, så även reklamfilmsproduktion. Inom audiovisuell produktion i allmänhet och reklamfilmsproduktion i synnerhet finns det en tro på att ett visst system gör arbetssättet agilt. Agilitet är dock inte alltid agilt. I denna undersökning av arbetssätt som används inom reklamfilmsproduktion och inte bara om industri och IT så visar det i sig att agila modeller och metoder inte alltid fungerar som de borde. Hybrider skapas därför mellan olika agila och sekventiella arbetssätt för att hitta något som fungerar för olika projekt. Genom metaanalysen av dokumentation så framkom det att det är många hinder på vägen för att införa nya arbetssätt och få det nya att fungera. Det finns idag ingen standardiserad modell för reklamfilmsproduktion. Inte heller nomenklatur finns standardiserad på något sätt för projekt och produktioner, inte ens för olika delar av en och samma produktion är arbetssätt och nomenklatur standardiserad. Allt detta har skapat en förvirring hos medarbetare som påverkar projekten. Kommunikation är den viktigaste aspekten av att få ett projekt och fungera. Kunskap och förståelse för hur, vad, när och varför modeller och metoder är skapade ger insikt för varje medarbetare som då kan följa arbetssättet. Det i sin tur ökar effektiviteten för individen och projektet. I denna uppsats skapas en ny grundläggande modell för audiovisuell produktion som hanterar de svårigheter som finns i nuvarande arbetsmodeller.

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot målet för projektet. Inom området för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom området skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna. I de traditionella utvecklingsmetoderna är det nödvändigt att vara medveten om samtliga krav inom projektet från början medan de agila metoderna är mer flexibla i förhållande till kravinsamling.Ämnesområdena projektledning och utvecklingsmetoder inom projektarbete diskuteras vanligen var för sig i skilda kontexter och betraktas därför ofta som oberoende av varandra. Forskning påvisar att många mjukvaruprojekt misslyckas på grund av bristande projektledning. Därför är det nödvändigt att projektledaren besitter ett antal egenskaper som identifierats som avgörande för att leda framgångsrika projekt. Genom den litteraturstudie som gjorts har fyra kritiska egenskaper hos projektledaren identifierats: relationsförmåga, personlighet, kompetenser och kommunikationsförmåga. Även om projektledaren besitter dessa beskaffenheter betyder det inte att projektet i sig lyckas. Utvecklingsmetoden för projektet är också en avgörande faktor för att skapa framgångsrika projekt. Val av utvecklingsmetod i samband med projektledarens egenskaper skapar således olika förutsättningar för projektets framgång. Resultatet som framkommit av denna studie påvisar att dessa två ämnen i hög grad är beroende av varandra. Studien visar också att projektledarens beskaffenheter många gånger är helt avgörande vid tillämpning av traditionella utvecklingsmetoder. Projektledarens egen-skaper är också aktuella vid arbete med agila utvecklingsmetoder men inte i samma ut-sträckning som för traditionella utvecklingsmetoder. / A large part of software development today is conducted in the form of projects and the project manager plays an important role in a project. The project manager has the largest responsibility and leads the development team towards the goal of the project. In the area of software development different development methodologies have been created for project management. One generally distinguishes between traditional and agile development methodologies. The agile development methods were originally introduced to eliminate the shortcomings of the traditional development methods. With traditional methods it is necessary to be aware of all the requirements for the project from the start while the agile methods are more flexible with regard to requirements elicitation.Disciplines of project management and development methodologies in a project are usually discussed separately in different contexts, and are therefore often regarded as independent of each other. Research shows that many software projects fail due to deficiencies in the project management. It is consequently necessary that the manager possesses a number of properties that have been identified as critical for managing successful projects. This study identified four key characteristics of the project manager: relationship ability, personality, competence and communication skills. Even if the project manager possesses these traits or capacities it does not mean the project itself is or will be successful. The development methodology for the project is also a crucial factor in the process of creating successful projects. The choice of development method in conjunction with the project manager’s characteristics creates different conditions for success of the project. The results that emerged from this study demonstrates that these two subjects are highly interdependent. The study also demonstrates that the project manager's characteristics are often crucial in the application of traditional development methods. The project manager's characteristics are also relevant when working with agile development but not to the same extent as for traditional methods.

Projektarbete är ett dominerande arbetsätt inom de flesta branscher. I IT/IS-branschen är det utbrett arbetssätt och en central del av hur organisationer är uppbyggda. I denna uppsats behandlar vi projektarbete inom IT/IS-branschen, med fokus på tid- och resursplanering, samt realisering av mjukvaruprojekt. Utifrån ledande projektledningsmetodik tas ett mätinstrument fram med tänkta funktioner i ett projektplaneringsverktyg, för att vidare undersöka ledande verktyg på marknaden. Projektarbete är historiskt sätt ett nytt fenomen, och fortfarande finns det mycket outforskat. Studien bygger på en kvalitativ sekundäranalys av den projektledningslitteratur som dominerar på svenska högskolor och universitet. Det vägs även in annan litteratur för att styrka våra slutsatser. I teoridelen redovisar vi vilka mjukvaruprocesser som är vanligast vid ett ingenjörsmässigt förhållningssätt, samt de generella arbetssteg som används inom projektledningsmetodik. Det teoretiska ramverket ligger vidare till grund för analysen. Uppsatsen avrundas sedan med att presentera empirin, och vidare görs en löpande analys av materialet. Vi påvisar 16 viktiga funktioner som ett planeringsverktyg bör tillhandahålla, samt en brist hos ledande verktyg på marknaden. Slutligen diskuteras studiens validitet, och förslag till vidare studier tas upp. / In the IT/IS industry it is the dominating practices and a central part of how organizations are structured. In this report we deal with project work in the IT/IS industry, focusing on the time and resource planning, and realization of software projects. Based on the leading project methodology a benchmark is developed with thoughtful features in a project planning tool to further investigate the leading tools in the market. Project work is historically a new phenomenon, and there are still many unexplored. The study is based on at qualitative secondary analysis of the project management literature that dominates in Swedish universities. It also considered in other literature to substantiate our conclusions. In the theoretical part we present the software processes that are common at an engineering approach, and the general work steps used in the project management methodology. The theoretical framework is also the basis the analysis. The paper is the rounded up to present empirical data, and a continuous study of the material is made. We demonstrate 16 key features such as planning tool should provide, as well as a weakness of the leading tools in the market. Finally, the validity of the study are discussed, and suggestions for further study are given.

Individuals and organisations are encouraged to reduce their climate impact every day.  Companies are adapting and using sustainability policies as one way to demonstrate their work towards a sustainable future. The construction industry is one of the industries that affects the environment to a large degree. Within that industry, together with several others, project work is a common practice. Project managers have therefore an important role in making and guiding the projects to be more sustainable. Therefore, this thesis aimed to investigate how project managers in a consulting company experience that they can influence the sustainability work in their projects. A qualitative study was conducted. Background information and theories about corporate sustainability and competence needed to implement sustainability were performed through a literature review. Interviews were conducted with project managers from the consulting company WSP Management in Stockholm Sweden. The study shows that the project managers are aware about their opportunity to influence the  sustainability work in their projects. However, the amount is strongly affected by the priority of the client and if resources are available. To improve and move towards a more sustainable approach the study shows that sustainability must be demanded from the permanent organization or the client, and not only be included because the project manager itself values it.