In 1999 Sweden became the first country in the world to legalise the selling of sex by individuals, whilst making its purchase illegal. This is an approach that has been both highly praised and criticized. Using the qualitative text analysis method of framing, this study examines the debate surrounding Sweden’s prostitution policy. It focuses on the tension between the government’s use of goals and means in relation to its prostitution policy and the wider societal debate with its dichotomy of freedom of choice versus coercion. To do this, parliamentary and governmental bills and governmental communication during the 2010–2014 governmental term in office have been examined. Robert Nozick’s and Serena Olsaretti’s philosophical views on voluntariness, liberal and radical feminist theory, the normalization approach and the abolitionist perspective are all referenced. The main conclusion drawn is that Swedish governmental policy work largely disregards the freedom of choice/coercion debate in favour of developing current policy.

The aim of this study is to shed light on the women working as prostitutes in Malmö, Swedenduring the years 1874 to 1879. These women were all affected by a law that was implementedin the mid-19th century, which required them to attend regular medical check-ups in order toavoid further spread of sexually transmitted diseases. By applying a quantitative method onthe source material, which is retrieved from Malmö city archive, the study has examined thewomen’s place of birth, nicknames, the age when they were “seduced” and if they succeededin leaving prostitution. These results are presented in diagrams, and the theory of stigma hasalso been applied when analysing and discussing the source material. The results showed thatthe majority of women were “seduced” between the ages of seventeen and eighteen, with theoverall majority having moved to Malmö later on in life from surrounding municipalities orfrom more distant cities. Also, the study has established that the women who left prostitutiondid so by either marrying, moving away from Malmö or passing away.

The essay aims to make a theoretical analysis of the consequenses from violence and its constitution of the subject. With the background of vulnerability for transgendered bodies in prostitition the analysis consist of the discussing reasons for the problematic capability to exit prostitution safely while still being able to dream of a social future life, and further the essay attempt to contribute with a discussion of how the mechanics of violence has fatal impacts for these vulnerable bodies. Conclusively, I will adress the importance of a more poststructural understanding of repercussions of violence to be able to offer an adequate social support. With the basis of a queer perspective of the ontology of death, primarily based on Judith Butler and Martin Heidegger, I will suggest a more radical erotogenizing of the body to constitute itself rather than on the basis hegemonic conventions.

Den här uppsatsen handlar om hur religion användes i argumentationen hos den tidiga kvinnorörelsen. Uppsatsen fokuserar på perioden 1904–1913 och jämför användandet av religion som argumentationsverktyg hos två olika kvinnotidskrifter, den socialdemokratiska Morgonbris och den mer borgerliga Dagny. Syftet är att undersöka om religion användes som resurs eller resistans i argumentationen kring religionen i sig samt två för samtiden aktuella sociala frågor: prostitutionen och fattigvården/välgörenheten.  Kvinnorörelsen hade börjat etableras redan under andra halvan av 1800-talet men det tidiga 1900-talet såg en intensifiering i engagemang som med tiden ledde fram till den kvinnliga rösträtten. Under denna period börjar kvinnor uttrycka åsikter om fler olika ämnen i fler olika kanaler.  Undersökningen tar sin utgångspunkt i Inger Hammars forskning som menar att tidigare forskning om kvinnorörelsen varit ”religionsblind” och inte tillräckligt betonat vikten som religionen hade för kvinnlig frigörelse och hur det utnyttjades i kvinnornas argumentation. Hammar undersöker andra halvan av 1800-talet och jag ville i denna undersökning visa hur dessa tendenser även fanns kvar under 1900-talet.  Undersökningen visar att religionen användes aktivt i båda tidskrifternas argumentation och att det fortfarande fanns ett värde i den, trots en ökad sekularisering i samhället. Undersökningen visar även att det fanns likheter i hur tidskrifterna använde religionen i argumentationen, trots sina skilda politiska åsikter, men även stora olikheter.

No description available.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking. De flesta anser att detta är en modern form av slavhandel och kan inte tänka sig att köpa sex av några andra än självständiga och frivilliga kvinnor. Att köpa sexuella tjänster av kvinnor som är tvingade anses vara moraliskt förkastligt. De upplever inte heller sig själva som kriminella och menar att polisen borde lägga alla sina resurser på att upplösa de kriminella ligor i samhället som handlar med kvinnor. Lagen upplevs dessutom som absurd då den bara kriminaliserar den ena parten. Men även om samstämmigheten är stor har vi upptäckt stora skillnader i språkbruket mellan de manliga sexköparna på internetforumen och i intervjuerna. De förstnämnda har ett mer sexualiserat språk vilket troligtvis beror på att de har befunnit sig på så kallade heta arenor där anonymiteten gör att ett sådant kan användas. Respondenterna har dessutom ett mer städat språk i intervjusituationen eftersom denna är forskningspräglad och därför inte kan ses som en lika fri arena. Åsikterna är dock desamma.Det finns en stor rädsla för att bli tagen av polisen och bli registrerad av myndigheter som inte har någon verklighetsförankring. Enbart ett fåtal sexköpare döms enligt lagen och även i propositionen finns en tendens att se lagen mer som avskräckande och normgivande. Detta märks varken i internetintervjuerna eller på internetforumen där ingen av de vi har haft kontakt med har slutat eller minskat sina sexköp. Inte heller i intervjun med de professionella socialarbetarna kan detta verifieras utan de menar att enbart lagen inte har varit någon anledning för deras klienter att upphöra med köpen. Det finns ett stort förakt bland de manliga sexköparna för den svenska lagstiftningen som de menar utövar överförmynderi. Männen ställer sig även kritiska till lagen eftersom de menar att den slår hårt mot de sexsäljande kvinnorna, särskilt de som är mest utsatta i gatuprostitutionen. Detta beror främst på att handeln mer än tidigare tvingas i det fördolda och att anonymiteten mellan köpare och säljare har blivit större. En vanlig åsikt är också att människohandeln med prostitution som syfte efter det att lagen trädde i kraft ha ökat. Männen ser dock inte som någon anledning att sluta köpa, eftersom de inte uppfattar sig som orsak till de ökade riskerna. Ett påtagligt avståndstagande från det ”ovanliga” finns även bland männen då konsekvenserna av sexköpslagen kommer i fråga. Här utvecklas diskurser där de manliga sexköparna uttrycker enhetligt att införandet av lagen har haft negativ inverkan för enbart de kvinnliga sexsäljarna på så sätt att de blivit mer utsatta för våld. Emellertid är männen eniga om att det är några andra ”farliga” män som utsätter dessa kvinnor för risker, inte de själva. Återigen skapas en uppenbar uppdelning i ”vi” som är normala män som köper vanligt mjuksex och ”de” farliga och våldsamma. Vidare har vi upptäckt att det finns stora likheter i hur männen och den svenska prostitutionspolicyn definierar sexualitet. Den rådande expertdiskursen om den goda sexualiteten verkar ha slagit igenom även när det gäller män som begår en brottslig handling genom att köpa sex. Samma terminologi används för att beskriva sexköp, det vill säga den ska ske mellan två ansvarsfulla vuxna människor och det handlar om vanlig sex utan några konstigheter. Det finns också en vilja att förändra bilden av den patologiserade sexköparen till förmån för den vanlige mannen. Begreppet vanligt är ständigt närvarande i diskussionerna. På så sätt distanserar sig männen från att vara avvikande och identifierar sig med det som betraktas som ”normalt”. Att passa in i normen blir i detta sammanhang väldigt viktigt. Sexköpet handlar då om normal sexualitet där såväl den kvinnliga sexsäljaren som den manliga sexköparen njuter på samma sätt. Emellertid likställs sexköpet som vilken handelsvara som helst. Enligt de manliga sexköparnas perspektiv blir det likvärdigt att köpa någon annans kropp och att köpa hårklippning. Detta problematiseras inte vidare i diskussionerna, utan förblir en aspekt av sexualiteten. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som finns kring sexköp och sexköpslagen. Våra frågeställningar är: Hur sexköpare resonerar kring sexköp och sexköpslagen, dels genom deras individuella resonemang och dels genom diskussioner sinsemellan? Vilka erfarenheter och tankar har professionella av hur sexköpares handlingsmönster och förhållningssätt påverkats av sexköpslagen? Uppmärksamhet har riktats mot den manlige sexköparen. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört internetintervjuer med sju män som har erfarenhet av att köpa sex. Vi har även gjort en kvalitativ intervju med två socialarbetare som arbetar med män som upplever att de har problem med sin sexualitet. Dessutom har vi närvarat på två Internetforum där sexköp och sexköpslagen diskuteras. Delar av denna diskussion använder vi i analysen. Våra teoretiska verktyg kommer huvudsakligen att utgöras av socialkonstruktivism och diskursanalys. Vi har kommit fram till att sexköpare betraktar sig själva som vanliga män och att de vill komma bort från samhällets syn på dem som patologiserade. Det finns en samstämmig uppfattning om att sexköpslagen bör avskaffas och att samhället istället bör lägga mer resurser på att bekämpa trafficking. Dessutom uttrycks en stor irritation över samhällets överförmynderi. De flesta männen framhäver att de endast vill köpa sex av självständiga, frivilliga kvinnor och inte av någon som har blivit tvingad. En vanlig åsikt är att lagen har gjort sexhandeln mer riskfylld för kvinnorna, särskilt de som säljer sig på gatan, men detta är ingen orsak som får männen att vilja sluta köpa sex. Detta förefaller emellertid inte påverka männens benägenhet att köpa sex. I vår studie har vi slutligen funnit likheter mellan de sexköpande männens syn på sexualitet och den syn på sexualitet som presenteras i den svenska prostitutionspolicyn.

My thesis investigates Ivan Kramskoi's well-known work Unknown Woman (1883). In reviewing the criticism concerning Unknown Woman written in the wake of the eleventh peredvizhniki exhibition in which it was first shown, Kramskoi's painting attracted praise, perplexity, and condemnation. One of the major interpretations (though not commonly discussed) was that this work was meant to allude to female sexuality or prostitution in Russian society. The purpose of my thesis is to reinstate the pertinence of this reading, one which has been obfuscated or ignored in the majority of ensuing twentieth and twenty-first century scholarship. The second purpose of this work is to explore some of the ambiguities and complexities inherent in this work in order to better understand some of the complexities facing modernizing Russian society. It is perhaps impossible to state Kramskoi's motivations for painting this work or his attitude towards his subject concretely, but as I will suggest, he experienced both attraction toward and apprehension of the sexuality of his subject. However, this anxiety was also combined with a desire to invoke recognition if not empathy for the plight of the individual prostitute, a desire which can be found in other artistic productions of the age. In addition to Kramskoi's motivations in creating this work, I look at the way this work indicates the social issues of late nineteenth-century Russia. This was a time where ideas of national identity, class, and gender roles were in flux due to the developments of modernity. Unknown Woman encapsulates the complexity of this social milieu, and I examine the largely overlooked elements of the woman's gaze, wardrobe and physical location in order to better understand the questions and persuasions that existed in this period of late nineteenth-century Russian modernity.

The purpose of this study is to examine escort-business with a focus on sales of BDSM-services (Bondage and Discipline, Dominance and Submission, Sadism and Masochism). The study is based on qualitative interviews with three informants providing BDSM-services, as well as a survey with 96 men who requested domination of escorts (the survey was carried out by an escort in the 1980s). The analysis of this material resulted in the identification of three themes on which the study centers: The personal experiences of the three escorts, the interaction between the escorts and the clients, and the changes over time when it comes to the performance of BDSM-services. The study has a gender perspective. The important conclusions are that there are several differences between prostitution having a focus on BDSM-services and other prostitution. Sexual intercourse is not a common occurrence. Role-playing games involving domination and submission, physical pain, humiliation and fantasies are instead central elements. Due to the security risks submissive services have been assumed not to exist in prostitution. In this study, however, two of the informants present themselves as submissive. Nothing in the empirical material suggests a greater security risk for escorts providing BDSM-services than other sexsellers. Instead, the escorts themselves characterize the phenomenon by straightforwardness, upright communication, and pre-agreed rules of the interaction.

Prostitution har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan sexköpslagen kom 1999. Vi har velat undersöka vad diskursen fri vilja inom prostitutionsdebatten innebär. Vi har valt ut teman för att kunna analysera hur diskursen fri vilja framkommer i debatten. Vårt syfte är att undersöka vad som inryms i diskursen fri vilja och vilka feministiska ståndpunkter som ger diskursen dess olika innebörder. Vi har genomfört en diskursanalys på tre böcker, utvalda för att representera de olika poler vi anser oss se i debatten. Vad vi har kommit fram till är att diskursen fri vilja ser olika ut beroende på vilken pol inom debatten man ser till och vilket syfte, personen man ser till har. Definitionen av begreppet fri vilja beror på vilka normer och värderingar man ser till.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.