Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling.  Metod: Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.  Slutsats: Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling. / Background: Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health. Aim: The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment. Method: The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated analysis. Results: The result showed that adolescents and young adults experienced mental health to varying degrees and that the mental health was affected by different factors. Personal development and new values of lives was the most common descriptions of mental health while depression, anxiety, posttraumatic stress syndrome, fear of cancer recurrence and complications and uncertainty about the future was common conditions of impaired mental health. Insufficient follow-up care, information and rehabilitation implicated a risk for impaired mental health amongst adolescents and young adults after completion of cancer treatment. Conclusions: Adolescents and young adults that have completed their cancer treatment showed high risk for impaired mental health. Especially the fear of cancer recurrence and future health problems contributed to depression and psychological distress. Further research is required to design a program for aftercare and follow-up care to meet the specific needs of adolescents and young adults after completion of cancer treatment.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om arbetstagares psykiska hälsa utifrån hur väl de utnyttjat arbetsgivarens friskvårdsbidrag, samt om de var fysiskt aktiva. En kvantitativ metod användes där data samlades in med hjälp av en enkät som delades via sociala medier. Analysen av data genomfördes med univariat och multipel linjär regression samt Chi2-test. Resultatet indikerade på ett samband mellan grad av fysisk aktivitet och psykisk hälsa, även efter kontroll för bakgrundsfaktorer. Ytterligare påvisades en statistisk signifikant skillnad avseende grad av fysisk aktivitet beroende på vilken typ av friskvård som utnyttjats. Resultatet visade dock inget samband mellan andel utnyttjat friskvårdsbidrag och psykisk hälsa. Det påvisades inte heller en skillnad gällande psykiskt hälsa beroende på vilken typ av friskvård som utnyttjats. Slutsatsen var att fysisk aktivitet verkar spela roll för arbetstagarnas psykiska hälsa och att arbetsgivare därmed bör fortsätta uppmuntra till fysisk aktivitet genom friskvårdsbidrag. / The aim of this study was to contribute to increased knowledge about employees' mental health based on how well they utilized the employer's health allowance, as well as whether they were physically active or not. A quantitative method was used where data was collected using a questionnaire that was shared via social media. The analysis of the data was carried out with univariate and multiple linear regression and Chi2-test. The results indicated on a relationship between physical activity and mental health, even after controlling for background factors. Furthermore, a statistically significant difference was demonstrated regarding the degree of physical activity depending on the type of health care used. However, the result showed no relationship between the proportion of health care allowance used and mental health. Nor was there any difference in mental health depending on which type of health allowance used. The conclusion is that physical activity seems to play a role in the employees' mental health and that employers should therefore continue to encourage physical activity through wellness allowances.

Sociala relationer har en betydande roll för den psykiska hälsan. Idag är det populärt bland ungdomar att ha sociala relationer online vilket sker bland annat via online gaming.  Det finns ett flertal studier som undersökt negativa konsekvenser av online gaming på den psykiska hälsan men det saknas kunskap om hur online gaming kan bidra till psykisk hälsa. Följaktligen har denna uppsats för avsikt att undersöka ungdomars upplevelser av sociala relationer i online gaming och dess betydelse för deras psykiska hälsa. Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Sex ungdomar rekryterades utifrån ett målstyrt urval med krav på erfarenhet av online gaming. Efter genomförda digitala intervjuer, gjordes en innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visade att ungdomar upplever sociala relationer i online gaming som något positivt och stärkande för den psykiska hälsan. Ungdomarna motiverade att sociala relationer var en avgörande del i deras fortsatta spelande och bidrog till positiva känslor som glädje. Det fanns dock en medvetenhet bland ungdomarna att vissa sociala relationer i online gaming kan påverka den psykiska hälsan negativt. Utifrån uppsatsens resultat dras slutsatsen att sociala relationer i online gaming är betydelsefullt för ungdomarna och deras psykiska hälsa. Uppsatsen leder också till slutsatsen att vidare forskning behövs inom området.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGALindqvist Gatti, BirgittaMusik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande.Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell. Även om ungdomar har ett gemensamt intresse för musik, kan musikpreferenserna vara olika, bland annat beroende på faktorer som etnicitet, ungdomskultur, personlighet och social identitet. Olika val av musik tillfredsställer olika psykiska och fysiska behov. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att redogöra för hur musiken kan inverka på psykisk hälsa och välbefinnande hos unga människor, hur musiken påverkar människan fysiskt och psykiskt, samt om musiken kan hjälpa individen att identifiera, reglera och uttrycka känslor. Resultat: Musiken påverkar människan genom komplicerade processer i hjärnan, bland annat genom aktiviteter i hippocampus och amygdala. Olika musikstimuli, t ex välklingande eller dissonant, aktiverar dessa strukturer på skilda sätt. Olika känslor kan också förmedlas och väckas genom musik och musiken kan vara ett redskap för att identifiera, reglera, förstärka och uttrycka känslor. Musiken har olika syfte för den unge beroende på sammanhang och kan tillgodose känslomässiga, sociala och kreativa behov. Musik kan förebygga psykisk ohälsa samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Olika former av musikaktiveter har effekt, men det är den egenvalda musiken som har bäst effekt. Musikvalet styrs bland annat av personligt stämningsläge och socialt sammanhang Konklusion: Olika musikaktiviteter och genrer kan ge individen en möjlighet att utifrån sin historia och sina preferenser, på olika sätt använda musiken för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Musik i psykiatrisk omvårdnad kan rekommenderas som en viktig komplementär intervention. Fler musikinterventionsstudier behövs utifrån ett psykiatriskt omvårdnadsperspektiv.Nyckelord: Barn, strategier, hjärnan, känslor, musik, psykisk hälsa, ungdomar, unga vuxna, omvårdnad, välbefinnande. / THE USE OF MUSIC TO PROMOTE MENTAL HEALTH AND WELL-BEING AMONG YOUNG PEOPLELindqvist Gatti, BirgittaThe use of music to promote mental health and well-being among young peopleExamination paper in psychiatric care, 15 Credit Points. Program of Nurse Specialist in Mental Health Care. Advanced level. Malmoe University: Department of Nursing, 2010.Introduction: Music is an important part in the daily life of young people.During a very long time and in many different cultures, music has been used in many ways. The importance of music for the human being is considered to be sub cultural, cultural and universal. Although adolescents share their interest for music with each other, music preferences can be different because of factors such as ethnicity, youth culture, personality and social identity. Different kinds of music satisfy separate physical and psychological needs. The Aim of the present systematic literature review was to describe how the influence of music can affect the mental health and well-being among young people. The aim was also to describe how the music affects people physically and mentally and finally describe whether the music can help the individual to identify, regulate and express emotions. Result: The music affects people through complicated processes in the brain, for example through varied activities in hippocampus and amygdala. Different musical stimuli, such as harmonious or dissonant melodies, activate these structures in different ways. Various emotions can be mediated through and evoked by music, and can be used as a tool in identifying, regulating, strengthen and expressing emotions. The music has different purposes depending on in which context the individual is listening to or making music. The music can meet emotional needs, social needs, strengthen the identity and increase creativity and imaginativeness. The music is considered to prevent illness and promote health and well-being. Different kinds of music activities are able to make a satisfying outcome but it is the self-selected music that gives the best effect. The choice of music is controlled by, among other things, personal mood and social context. Conclusion: Different kinds of music activities and genres are able to give the individual a possibility to, with regard to personal history and preferences, in different ways use the music in purpose to strengthen the sense of health and well-being. Music in psychiatric nursing is recommended as an important complementary intervention to promote health and well-being. From a nursing perspective, more studies about music interventions are needed.Key Word: Children, emotions, coping strategies, music, mental health, adolescents, young adults, nursing, well-being.

Background: The prevalence of mental illness is increasing in Sweden every year, with an increased prescription of psychotropic drugs. Today, most of the Swedish population has a smart phone and access to social media. At the same time there is a doubling in children exposed to cyberbullying. In an American study it was found that after the introduction of smart phones, there was a doubling of mental illness. Aim: The aim was to investigate young people's experiences of how social media affected their mental health. Method: The study used eleven studies found trough a systematic search on Cinahl and Psycinfo. The articles were analyzed using Friberg's model for analysis of qualitative studies, resulting in the identification of two themes and five subthemes. Results: The results of this study showed that young people's mental health could be affected both positively and negatively by social media. They had direct effects in the form of a need to be available and a pursuit of likes and unattainable ideals. Which created anxiety and worry among the young people. Furthermore, the study found that there were positive experiences in the form of inspiration and sharing of coping strategies. But also, negative experiences in the form of stalking, blackmailing, and cyberbullying. Conclusion: There were both positive and negative experiences of how social media use could affect mental health. From strengthened social relationships, to compulsive overuse that negatively affected the sleep. The results of the study can be applied to nursing work when it comes to detecting early symptoms of decreased mental health and reduce the burden on healthcare. By understanding the impact of social media, you can promote the health of young people.

Bakgrund: Äldre kvinnors psykiska hälsa hade till stor del ett sämre utgångsläge före covid-19-pandemin och påverkades mer negativt än mäns psykiska hälsa under covid19-pandemin. Syfte: Att ta reda på hur äldre kvinnor upplevde att deras psykiska hälsa påverkades under covid-19-pandemin, när de inte kunde besöka mötesplatser för seniorer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor (72–90 år) boende i Eskilstuna kommun genomfördes i februari 2023. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman: Isolering försvårar hantering av oroskänslor och Förmåga att hantera, acceptera och anpassa skyddar och leder till att livet kan gå vidare. Temana visar att både negativ och positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa förekom. Upplevd isolering orsakade mest negativ påverkan och var svårast att hantera. De positiva aspekterna copingstrategier, resiliens och livsförändringar framträdde och kunde underlätta hanteringen av negativa upplevelser som ensamhet, saknad, oro och rädsla. Slutsats: Positiva aspekter av psykisk hälsa såsom copingstrategier och resiliens skyddade äldre kvinnors psykiska hälsa under covid-19-pandemin. Men upplevd isolering försvårade hanteringen av livssituationen som rådde och kunde leda till psykisk ohälsa. Därmed är isolering ett viktigt område att fokusera på i fortsatta studier om äldres psykiska hälsa. Sveriges kommuner kan lära sig av covid-19-pandemins påverkan på äldres psykiska hälsa i framtida planering av seniora mötesplatsers verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 230602.</p>

Inledning/bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande hälsoproblem. Ett behov finns av nya behandlingsmetoder. Naturunderstödd rehabilitering kunde vara ett alternativ till traditionell behandling och ett komplementärt behandlingssätt för de som lever med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att utvärdera.Syfte: Syftet med studien var att beskriva deltagarnas erfarenheter och upplevelser av förändringar i sin hälsa och sina aktivitetsvanor av att delta i “Häng med oss ut”, en friluftsgrupp för personer med psykisk ohälsa.Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio personer, vilka deltagit minst fyra gånger i gruppaktiviteten. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna ”Påverkan på psykiska hälsan, självförtroendet och egenvärdet”, ”Gruppens betydelse för social samvaro, trygghet och glädje”, “Förändring av energi och aktivitetsutförande”, “Naturen som intresse och plats för aktivitet och samvaro”. Deltagarna lyfte delaktighet, samvaro och kravlöshet som viktiga faktorer för välbefinnande. Det framkom att gruppen hjälper deltagarna att komma hemifrån, ut i naturen och få ett avbrott från de dagliga aktiviteterna, negativa tankar och ensamhet. Slutsats: “Häng med oss ut” kan antas ha en bidragande positiv inverkan på deltagarnas hälsa samt aktivitetsvanor. Välbefinnande upplevs genom samvaro i naturen som rum. Resultatet visar att deltagarna behöver, trots funktionsnedsättning syfte, mening, aktivitet och sammanhang. / Introduction/Background: Mental illness is a growing health problem. There is a need for new treatment methods. Nature-supported rehabilitation could be an alternative to traditional treatment and a complementary method of treatment for those living with mental illness. It is therefore important to evaluate.Aim: The purpose of the study was to describe the participants´ experiences of changes in their health and their occupational habits from participating in “Häng med oss ​​ut”, an outdoor group for people with mental illness.Method: Qualitative study with semi-structured interviews of ten people, who participated at least four times in the group activity. The interviews were processed with qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in the categories “Impact on mental health, self-confidence and self-worth”, “The importance of the group for social togetherness, security and happiness”, “Change of energy and activity performance”, “Nature as an interest and place for activity and togetherness”. The participants highlighted participation, togetherness and lack of demands as important factors for well-being. It emerged that the group helps the participants to get away from home, into nature and to get a break from daily activities, negative thoughts and loneliness.Conclusion: “Häng med oss ​​ut” can be assumed to have contributed with positive impact on the participants' health and occupational habits. Well-being is experienced through being together in nature as space. The results show that, despite disability, the participants need purpose, meaning, activity and context.

Bakgrund: Covid-19 pandemin och dess restriktioner har lett till begränsningar, vilka kan ge kort- och långsiktiga konsekvenser i unga vuxnas liv. Pandemin har genererat oro och ångest hos unga vuxna, något som kan ge psykiska följder såsom depression och posttraumatisk stress. Vid psykisk ohälsa hos unga vuxna bör ett hälsofrämjande synsätt tillämpas. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga vuxnas erfarenheter av Covid-19 pandemins påverkan på psykisk hälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande 11 vetenskapliga artiklar, varav en av mixad metod, åtta av kvantitativ metod samt två av kvalitativ metod. Resultat: Unga vuxnas psykiska hälsa upplevdes ha försämrats från före Covid-19 pandemin till under pandemin. Symtom som ångest, stress och ensamhet sågs hos unga vuxna under pandemin. Däremot fanns det unga vuxna som beskrev att restriktionerna hade lett till mindre press från omgivningen och att den psykiska hälsan hade förbättrats. Konklusion: Unga vuxna som hade påverkats negativt uttryckte en önskan och ett behov av socialt stöd under pandemins restriktioner. Mer forskning kring området behövs för att ytterligare öka kunskapen. / Background: The Covid-19 pandemic and its restrictions have led to limitations which can give both long- and short-term consequences in young adults’ lives. The pandemic has generated worry and anxiety in the lives of young adults and could cause psychological consequences such as depression and post-traumatic stress. In case of mental illness in young adults, a health promotion approach should be applied. Aim: The aim of the study was to illustrate young adults’ experiences of the Covid-19 pandemic’s impact on mental health. Method: A literature study was conducted containing 11 scientific articles, whereof one with mixed method, eight of a quantitative method and two of a qualitative method. Result: The mental health in young adults was perceived to become worse from before the Covid-19 pandemic to during the pandemic. Symptoms as anxiety, stress and loneliness were found in young adults during the pandemic. In contrast there were young adults who described that the restrictions had led to less pressure from the environment and that the mental health had improved. Conclusion: Young adults who had been affected negatively expressed a wish and a need of social support during the restrictions of the pandemic. More research about the topic is needed to further increase the knowledge.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer bland en betydande del av den äldre befolkningen och kan felaktigt uppfattas som en naturlig del av åldrandet. Nedåtgående fysisk- och kognitiv funktion, krympande socialt nätverk och brist på sysselsättning är förändringar som kan prägla tillvaron för äldre och inverka på den psykiska hälsan. Den äldre populationen ökar kontinuerligt, en uttalad del av den äldre befolkningen lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa vilket innebär ett lidande för individen och en omfattande samhällskostnad. Syfte Syftet är att belysa faktorer som kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer över 65 år. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar hämtades in mellan december 2020 och mars 2021 från databaserna PubMed och CINAHL. Genom kombination av olika söktermer kunde 16 artiklar inhämtas. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad dataanalys utfördes.  Resultat Resultatartiklarna ordnades i två huvudkategorier; externa faktorer och interna faktorer. Samt fyra underkategorier utifrån en induktiv ansats. En återkommande faktor som ansågs bidra till psykisk hälsa bland äldre personer var 1) fysisk aktivitet, där en gynnsam effekt syntes på den fysiska- och kognitiva funktionen samt stärkt självständighet hos individen. I flera artiklar återkom 2) social delaktighet som en faktor som bidrog till psykisk hälsa. Slutligen visade resultatet faktorerna att 3) besitta en positiv attityd samt att 4) vara anpassningsbar till förändringar som hör till åldrandet som vitala delar i ett hälsosamt åldrande.  Slutsats De fynd som gjorts genom denna litteraturöversikt visar att fysisk aktivitet, social delaktighet, att vara anpassningsbar till åldersrelaterade förändringar samt att ha en positiv attityd kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer. Ökad gynnsam effekt på psykisk hälsa hos äldre personer var framträdande vid kombinationen fysisk aktivitet och social delaktighet.

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistiskregression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan socioekonomiska grupper vid jämförelse av oddskvoter gällande låg fysisk aktivitet, bland kvinnor med ej psykisk ohälsa.Slutsatser: Studien har bekräftat sambandet psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet, bland båda könen och inom olika socioekonomiska grupper. / Title: The relationship between mental ill-health and health related lifestyle habits among women and men in a scanian populationBackground: Daily smoking and low leisure time physical activity prevalence are higher among individuals with mental ill-health.Aim: To investigate these relationships in a gender- and socioeconomic perspective, together with possible underlying mechanisms.Methods: Using data from a cross-sectional survey (Scania public health survey, 2000) with a representative sample (n = 11 304), aged 18-65. Included were selfreported daily smoking, low leisure time physical activity, and mental health measured by the General Health Questionnaire-12. Logistic regression analyseswere performed to get odds ratios (OR), and to adjust for potential confounding factors.Results: Daily smoking and low leisure time physical activity were found to be associated with mental ill-health, among both sexes. Women had significantly lower OR than men with regard to both relationships. Individuals with mental illhealth had more unfavourable lifestyle habits than individuals without, independently of socioeconomic status. There were no significant differences between socioeconomic groups when comparing OR for low leisure time physicalactivity among women without mental ill-health.Conclusions: This study confirms the relationships of mental ill-health and dailysmoking, and low leisure time physical activity, among both sexes and within different socioeconomic groups.Key words: mental health; daily smoking; low leisure time physical activity; General Health Questionnaire-12; gender; socioeconomic status; etnicity; crosssectional study.