Abstract The aim of this study is to investigate academy managers' perception and experience of which preventive organizational and environmental protective factors they think are important for the short- and long-term mental health of male elite-aspiring football players in Swedish elite football. Furthermore, the study intends to better understand how football clubs can work to facilitate different types of transitions in players' careers in Sweden. The study is based on a qualitative method, where six male academy managers, around the country, five from the Swedish top league and one from the second league were interviewed. The results indicate that key protective factors within a club are linked to the team coach, who, with a holistic view of individuals and the ability to create a sports environment, can promote an open and trusting climate that enhances mental health. Other protective factors include the availability of support resources, awareness among staff and players regarding risk factors, early interventions promoting mental health, and collaboration with others to strengthen the player and to facilitate career transitions. Based on the study's findings in relation to our theoretical frame works‘Psychological Safety’ and ‘The Holistic Athlete Career model’ as well asprevious research, the conclusion can be drawn that academy managerscan develop an educational plan based on a holistic view of individuals and a psychologically safe sports environment that permeates all levels of the football academy, as well as recruit coaches who are able to implement it. Additionally, academy managers are in a position to allocate resources in the best way to promote mental health and support young individuals during various career transitions while considering different stages of their lives.

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de arbetar med barns psykiska hälsa och välbefinnande i förskolan. Detta har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där nio förskollärare deltagit. Analysarbetet har skett utifrån en fenomenografisk metodansats, där utfallsrummet (resultatet) har framkommit utifrån förskollärarnas uppfattningar. Även det salutogena perspektivet och dess begrepp KASAM har legat som ett filter genom hela studien. Resultatet visar på tre framträdande kategorier och slutsatserna av detta är att det finns fyra urskiljbara grundstenar i ett främjande arbete med barns psykiska hälsa. Dessa fyra är samspel, förhållningssätt, kunskapsbrist och riktlinjer i styrdokument. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers perceive that they work with children's mental health and well-being in preschool. This has been carried out with the help of a qualitative interview study in which nine preschool teachers participated. The analysis work has taken place based on the phenomenographic method approach, where the outcome space (result) has emerged based on the pre-school teachers' perceptions. Also, the salutogenic perspective and its concept a “Sense of Coherence” has been a filter throughout the study. The result shows three prominent categories and the conclusions from this are that there are four distinguishable cornerstones in promoting work with children's mental health. These four are interaction, approach, lack of knowledge and guidelines in governing documents.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om sin egen psykiska hälsa. Studien syftar även till att undersöka elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Studiens frågeställningar är följande: 1. Hur beskriver gymnasieelever sin egen psykiska hälsa? 2. Vad finns det för skillnader mellan flickor- respektive pojkars uppfattning vad gäller deras psykiska hälsa? 3. Hur stor andel av gymnasieelever anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa? 4. Hur stor andel av gymnasieelever anser att undervisningen om psykisk hälsa i ämnet Idrott och hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande? Teori och metod: Studiens ansats är kvantitativ och metoden för datainsamlingen består av ett frågeformulär. Frågeformuläret behandlar gymnasieelevers psykiska hälsa i relation till Antonovskys KASAM-teori och aspekter som berör elevers uppfattning och behov av undervisning om psykisk hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. I studien deltog totalt 270 gymnasieelever.  Resultat: Gymnasieeleverna skattar sin egen psykiska hälsa som “medel”, varav pojkar skattar sin psykiska hälsa något högre än flickor. Majoriteten av gymnasieeleverna anser att de är i behov av undervisning om psykisk hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Mer än två tredjedelar av gymnasieeleverna anser att undervisning om psykisk hälsa är tillfredsställande och hälsofrämjande. Slutsatser: Undersökningens slutsatser är att gymnasieelevers uppfattning av sin egen psykiska hälsa lutar sig mer mot sämre- än mot bättre. Den medföljande konsekvensen av att flickor skattar sin psykiska hälsa som något sämre än pojkar indikerar att det krävs mer fokus på flickorna i skolan. Studien indikerar att dagens undervisning om psykisk hälsa bör förbättras. Vidare krävs insatser från kommunala och statliga verksamheter som i sin tur ger lärare möjlighet att utveckla sin undervisningsmetod i form av olika resurser. Undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa ska syfta till att utveckla elevernas psykiska hälsa oberoende deras psykiska hälsostatus för att främja och bibehålla hälsa. Dessa faktorer bidrar slutligen till en bättre folkhälsa. / Aim and research questions: The aim of the study is to examine high school students' perception of their own mental health. The study also aims to investigate students' perception and need for mental health education within the school subject Physical Education. The study's questions are the following: 1. How do high school students describe their own mental health? 2. What is the differences between girls' and boys' perception in terms of their mental health? 3. What percentage of high school students believe they are in need of education about mental health? 4. What percentage of high school students consider that the education regarding mental health within the subject Physical Education is adequate and perceived as health-promoting? Theory and method: The study's approach is quantitative and the method of data collection consists of a questionnaire. The questionnaire explores high school students' mental health in relation to Antonovsky's KASAM theory and aspects that affect students' perception and need for education about mental health within the school subject Physical Education. A total of 270 high school students participated in the study. Results: The high school students rate their own mental health status as "average", of which boys estimate their mental health status slightly higher than girls. The majority of the high school students believe that they are in need of education regarding mental health within the subject Physical Education. More than two-thirds of high school students believe that the education about mental health is adequate and health-promoting. Conclusions: The survey's conclusions are that high school students' perception of their own mental health leans more towards a worse rather than a better. The accompanying consequence that girls estimate their mental health as slightly worse than boys indicates that more focus is required on girls in school. The study indicates that today's education about mental health should improve. Furthermore, efforts are required from municipal and state authorities which in turn will give teachers the opportunity to develop their teaching method in the form of various resources. Teaching the subject Physical Education should aim to develop students' mental health regardless of their mental health status in order to promote and maintain health. Ultimately, these factors contribute to better public health.

Arbetet syftar till att ge läsaren en djupare förståelse om vilka utmaningar som tillkommer för en ledare vid distansarbete. Viruset Covid-19 skakade om världen i slutet av 2019 och ställde många företag inför nya utmaningar, bland annat distansarbete. Oförutsedda situationer ställer ledarskapet på prov varpå uppsatsen har sin utgångspunkt ur den rådande Corona pandemin. Åtta personer som erhållit en chefs/beslutsfattarroll har deltagit i form av semistrukturerade intervjuer och det empiriska materialet har samlats in i form av en kvalitativ metod. Utifrån empirin har forskarna försökt hitta likartade drag för att kunna dra paralleller mellan utsagorna och det teoretiska materialet. Analysen av det empiriska materialet och det teoretiska underlaget resulterade i en förståelse om vilka utmaningar som ledarna behövt anpassa sig till samt hur de har hanterat den nya verkligheten, att leda på distans. Ett transformativt ledarskap har visat sig vara gynnsamt samt en ökad och tydlig kommunikation hos ledarna. Gemenskap har varit den mest betydelsefulla faktorn i att bibehålla organisationskulturen och den största utmaningen för ledarna har varit att hantera den psykiska hälsan hos de anställda. En ökad och förtydligad kommunikation, tillit och gemenskap har varit tre huvudteman i ett framgångsrikt distansledarskap. / The work aims to give the reader a deeper understanding of the challenges that arise for a leader in remote work. Covid-19 shocked the world at the end of 2019 and presented many companies with new challenges, including remote work. Unforeseen situations put the leadership to the test, and this essay is therefore based on the current Corona pandemic. Eight people who have been given a manager / decision-making role have participated in the form of semi-structured interviews and the empirical material has been collected in the form of a qualitative method. Based on the empirical data, the authors have tried to find similar features in order to be able to draw parallels between the statements and the theoretical material. The analysis of the empirical material and the theoretical basis resulted in an understanding of what challenges the leaders had to adapt to and how they have handled the new reality, to lead at a distance. A transformative leadership has proven to be beneficial as well as an increased and clarified communication among the leaders. Community has been the most important factor in maintaining the organizational culture and the biggest challenge for leaders has been managing the mental health of employees. Increased and clarified communication, trust and community have been three main themes in a successful distance leadership.

Från mars 2020 tillkom restriktioner i Sverige, vilket har resulterat i distansundervisning ochhemarbete. Trots att vardagen nu återgått till det normala speglas samhället av pandemins efterverkningar. Utefter det är studiens syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser avhögstadieelevers psykiska mående, det på grund av de sociala restriktioner som infann sig.Studien har huvudsakligen inriktat sig på skolkuratorers upplevelser och derastillvägagångssätt i hanteringen av restriktionerna. Det gentemot elevers påverkan och socialainteraktion mot varandra och deras omgivning. Studien har två teorier kopplade till arbetet,professionsteori och systemteori. I studien har fyra skolkuratorer intervjuats och medtematisk analys har materialet därefter sammanställts. I resultatet har tre teman identifierats Skolkuratorers arbete under pandemin, pandemins inverkan för elever och pandeminsefterverkningar. I ovanstående delar återfinns skolkuratorers upplevelser avdistansundervisningen, där påtalas pandemins påverkan genom att elevernas sociala kontakterförsämrats och därefter deras psykiska mående. I analysen har det huvudsakligaresultaten lyfts gentemot tidigare forskning och därefter har teorierna tillämpats. Slutsatsenvisar att anpassningarna efter restriktioner har medfört utmaningar för skolkuratorernas arbetepå individ- grupp- och organisationsnivå, specifikt på gruppnivå eftersom insatserna helt pausas på grund av restriktionerna. Även etiska överväganden har utgjort vidarekomplikationer för skolkuratorernas arbetssätt under pandemin. Vidare har pandemininneburit bristande möjligheter att synliggöra elever och deras mående för skolkuratorer såvälsom övrig personal i skolan. Elevernas situation under pandemin innefattar flertalet olikafaktorer som kan verka avgörande för deras psykiska hälsa och sociala behov.

Barns fysiska och psykiska hälsa har en viktig koppling till den utomhuspedagogiska verksamheten. Tidigare forskning visar att utomhuspedagogik är positivt för barnens hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, samarbetsförmåga och välmående. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring barns fysiska och psykiska hälsa i relation till utomhuspedagogik. Följande frågeställning formulerades: Hur ser förskollärare på relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och utomhuspedagogik? Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och begreppet KASAM, känsla av sammanhang, vilket innefattar vikten av att barn känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex förskollärare i två olika kommuner, dessa transkriberades och analyserades sedan genom tematisk analys. Utifrån studiens resultat kom vi fram till att barn som deltar i regelbunden utomhuspedagogisk verksamhet främjar sin psykiska och fysiska hälsa samt att det stärker deras KASAM. Resultatet visar också att det finns ett upplevt motstånd från kollegor mot utomhuspedagogik och att det vore intressant om vidare forskning kan undersöka vad detta motstånd grundar sig i.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället. Studier visar att patienter med psykisk ohälsa har ökad risk att drabbas av somatisk komorbiditet jämfört med övriga populationen. Stigmatisering av psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället för personer med psykisk ohälsa och detta leder till att dessa patienter kan ha svårt att uppsöka somatisk hälso- och sjukvård.  Syfte: Syftet var att utforska hur patienter med psykisk ohälsa upplever att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna söktes efter i databaserna PsycINFO och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades med hjälp av Colaizzis fenomenologiska analysmetod. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Joyce Travelbees interaktionsteori användes som teoretisk referensram för litteraturöversikten.  Resultat: Sju teman identifierades som beskrev hur patienter med psykisk ohälsa upplevde att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård; bortprioritering av psykisk ohälsa, stigmatisering, strukturella hinder, personliga förutsättningar, bemötande, bristande kunskap och positiva erfarenheter.  Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa hade olika erfarenheter av att uppsöka och få behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Dessa erfarenheter var ofta negativa vilket gjorde att patienterna undvek att söka hjälp för sin somatiska hälsa. Stigmatisering och bristande kunskap om psykisk ohälsa hos vårdpersonal var två vanligt förekommande problem som de flesta deltagare hade varit med om. Mer utbildning om psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård samt till sjukvårdsstuderande behövs. / ABSTRACT Background: Mental health is a growing public health problem that effects both individuals and the society. Studies shows that patients with mental health problems have higher risk for physical comorbidity than the general population. While stigma is a major problem in society for patients with mental health problems this leads to difficulties when seeking somatic healthcare.  Aim: The aim was to explore how patients with mental illness experience seeking out and receiving treatment within somatic healthcare.  Method: Literature review based on 11 qualitative original articles. The studies has been searched for via the databases PsycINFO and PubMed. The studies were analyzed using Colaizzi's phenomenological method. Quality review of the articles were conducted with Statens beredning för medicinsk och social utvärderings review template. Joyce Travelbee's interaction theory was used as the theoretical framework for this literature review.  Result: Seven themes were identified which described how patients with mental illnesses experienced seeking and getting treatment within somatic healthcare; deprioritization of mental illness, stigmatization, structural barriers, personal conditions, treatment, lack of knowledge and positive experiences.  Conclusion: Patients with mental health problems have different experiences of seeking and getting treatment within somatic healthcare. Often these experiences were negative and led the patients to avoid seeking help for their somatic illnesses. Stigmatization and lack of knowledge about mental illness were two common problems that most participants have experienced. More education on psychiatric illness for healthcare professionals in somatic care and healthcare students is needed.

Syftet med studien är att undersöka sambanden mellan unga fotbollsspelares sömn, fysiska prestation och psykiska hälsa. Genom en enkätundersökning fick 84 fotbollsspelande killar och tjejer i Östergötland (Sverige) svara på frågor om sin sömnkvalitet, psykiska hälsa och fysiska och mentala prestation. Det fanns ett positivt signifikant samband mellan psykisk hälsa och sömnkvalitet (r=0.524, p= <0.01), det fanns inga samband mellan psykisk hälsa och prestation (r = -0.098 p=0.38) eller mellan sömnkvalitet och prestation (r = -0.117, p= 0.29). Det fanns en signifikant skillnad i psykisk hälsa mellan könen där medelvärdet (SD) för tjejer var 13.36 (8.49), än hos killar, 6.54 (6.62), p= <0.001. Skillnaden i sömnkvalitet mellan könen var 6.47 (3.13) jämfört med 5.16 (3.30), p=0.035. Det visades även en skillnad i prestation där killarna skattade sin prestation högre än tjejerna i studien, 72.51 (14.65), jämfört med 64.49 (11.43), p=0.002. Denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan sömn och psykisk hälsa då deltagarna som skattade sin sömnkvalitet som sämre, skattade även sin psykiska hälsa som sämre. Det visades inga signifikanta samband mellan sömn och prestation eller samband mellan prestation och psykisk hälsa. Det fanns en signifikant skillnad mellan killar och tjejer i variablerna sömn, psykisk hälsa och prestation där tjejer rapporterade sämre resultat på sömnkvalitet och psykisk hälsa medan killarna rapporterade bättre poäng på prestation. / The purpose of the study is to investigate the links between young football players' sleep, physical performance, and mental health. Through a survey, 84 football-playing boys and girls in Östergötland (Sweden) answered questions about their sleep quality, mental health, and physical and mental performance. There was a positive significant relationship between mental health and sleep quality (r = 0.524, p = <0.01), there was no relationship between mental health and performance (r = -0.098 p = 0.38) and between sleep quality and performance (r = -0.117, p = 0.29). There was a significant difference in mental health between the sexes where the mean value (SD) for girls was 13.36 (8.49), then for boys, 6.54 (6.62), p = <0.001. The difference in sleep quality between the sexes was 6.47 (3.13) compared with 5.16 (3.30), p = 0.035. There was also a difference in performance where the boys rated their performance higher than the girls in the study, 72.51 (14.65), compared with 64.49 (11.43), p = 0.002. This study showed that there was a significant relationship between sleep and mental health as the participants who rate their sleep quality as worse, also rate their mental health as worse. No significant association between sleep and performance or association between performance and mental health was shown. There was a significant difference between boys and girls in the variables sleep, mental health and performance where girls reported higher results on sleep quality and mental health while boys reported higher scores on performance.

Sierra Leone is a low-income country where 7.3% of its expenditure comes from the state and the rest is from charity and private expenditure, and therefore there is no official budget for mental health. Although many postcolonial countries have ratified international laws, many still have colonial discriminatory laws like ‘Lunacy Acts’ as national law, one of these countries are Sierra Leone. Sierra Leone has ratified the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights but hasn’t abolished ‘The Lunacy Act’ from 1902. ‘The Lunacy Act’ is a law against individuals with suspected mental health illnesses, therefore the focus of this thesis is mental health in Sierra Leone.  Scholars believe that part of Sierra Leone's issues are due to Sierra Leone's colonial history. For that reason, this thesis has a postcolonial outlook for a deeper understanding of why 'The Lunacy Act' remains in a postcolonial Sierra Leone. To achieve that goal, a meticulous qualitative text analysis is needed. A comparison with ‘A postcolonial critique of Mental health’ will be made to help dissect the true postcolonial meaning of ‘The Lunacy Act’. Although the formal colonization is over, the ideological ones remain. This is noticeable through, for example, science. Western imperialism is not felt through physical colonialism such as borders and people, but also within cultural and political hegemony. An example of this is 'The Lunacy Act'.   The negative view of mental illness in postcolonial Sierra Leone persists due to the cultural hegemony. It is stronger than the political hegemony partly because the Sierra Leonean cultural hegemony cooperates with the thought system of Western psychiatry, meaning that the global south is more prone to mental illness, according to the colonial racialized system. In other words, "The Lunacy Act" is partly a tool of Western psychiatry and capitalism and that is why it has not been abolished in postcolonial Sierra Leone.