Bakgrund: Forskning tyder på att ett ensamkommande flyktingbarn löper en större risk för psykiska hälsoproblem. Skolsköterskors arbete ska präglas av ett salutogent perspektiv och att främja psykisk hälsa kan vara av stor betydelse för ett ensamkommande flyktingbarns välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att främja psykisk hälsa hos ensamkommande flyktingbarn. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och analys genomfördes med en kvalitativ innehållsanlays. Det intervjuades åtta skolsköterskor verksamma i Stockholms län genom semistrukturerade e-postintervjuer. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var: att förmedla kunskaper utifrån behov, att samverka och att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa. Slutsats: Studien visar att skolsköterskor är betydelsefulla personer i skolan för att främja psykisk hälsa och belyser hur det är möjligt att genomföra ett hälsofrämjande arbete, vikten av hälsosamtal och även skolsköterskors samverkan. Hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa underlättas  om förutsättningar i form av bätre organisation och samordning skulle finnas. / Background: Research suggests that an unaccompanied refugee child is at greater risk of mental health problems. School nurses`work should be characterized by a salutogenic perspective and promoting mental health is important for the well-being of unaccompanied refugee children. Aim: The purpose of the study was to elucidate the school nurses`experiences with promoting mental health of unaccompanied refugee children. Method: A qualitative method was used in the study and analysis was conducted by using a qualitative content analysis. Eight school nurses from schools in Stockholm County were interviewed through semi structured email interviews. Results: The study resulted in three categories and six subcategories. The categories were: to imparting knowledge based on needs, to cooperate  and to creating conditions for promoting mental health. Conclusion: The results show that school nurses are significant persons in the school to promote mental health and elucidate how it is possible to implement health promotion work, the importance of health conversation and school nurses`cooperation with others. It appears that health promotion work with mental health is facilitated if conditions in terms of better organization and coordination exist.

Denna studies syfte är undersöka hur elevhälsoteamet på en gymnasieskola inom Västmanlands Län arbetar med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. För att möjliggöra studien tillämpades en kvalitativ metod för att få ta del av personers erfarenheter och upplevelser kring ämnesområdet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett antal intervjupersoner som identifierades genom ett målinriktat urval där alla deltagare arbetar inom elevhälsoteamet på en gymnasieskola inom Västmanlands Län. Det insamlade materialet analyserade med en manifest innehållsanalys där ett resultat kunde uttolkas.   Intervjupersonerna upplevde att det den psykiska hälsan påverkades av den fysiska hälsan. För att kunna vara nöjd med sig själv beskrev intervjupersonerna att det krävdes att uppnå ett stabilt och positivt hälsotillstånd. I det praktiska arbetet upplevdes en avsaknad av en handlingsplan eller tydliga riktlinjer trots att intervjupersonerna arbetade aktivt med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. Intervjupersonerna betonade att det var bristande fokus på psykisk hälsa och främjande arbete. Hur intervjupersonerna uppskattade sitt hälsofrämjande arbete var främst genom betyg, gymnasieelevernas skolutveckling och förändring i närvaro, engagemang och humör. Det föreligger utvecklingsmöjligheter där implementering av handlingsplan eller arbetsmodell skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet på gymnasieskolan. Denna studie tar slutligen upp SESAME arbetsmodell som ett förslag att tillämpa för elevhälsoteamet och deras arbete med att främja gymnasieelevernas psykiska hälsa. / The purpose of this study is to examine how the school health unit at a high school in Vastmanlands County is working to promote mental health among the students. To enable the study a qualitative method was applied in order to understand how the health unit works around the subject. Semistructured interviews was carried out with a number of persons who were identified through a targeted selection. Where all were working as a part of the school health unit at a high school in Vastmanlands County. With a manifest content analysis the collected material could show a result from those interviewed.  The result demonstrated that there was a connection between how the mental health was affected by the physical health. In order to achieve a stable and positive health condition it required a person to be satisfied with oneself. The practical work lacked a plan of action or guidelines although personel were working actively to promote the mental health among the students. It was underlined that there was a lack of attention specifically regarding the mental health and the health promotion. The results of the health promotion work were estimated mainly via grades, students school development and changes in attending school, commitment and mood. There are development possibilities in which implementation of a plan of action or a working model could improve the health promotion work in high school. Finally this study suggests applying SESAME as a working model in the health promotion work for the health school unit in order to promote the mental health among the students.

I kontrast mot internationell forskning har psykologarbete i glesbygd hittills varit underbeforskat i svensk kontext. Vidare kan övergången mellan utbildning och yrkesliv vara utmanande för psykologer. Studiens syfte var därför att kartlägga nyexaminerade psykologers psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa i glesbygd baserat på arkivdata från två mätpunkter. En kvasiexperimentell tvärsnittsdesign utformades (n = 53) med testgrupp (glesbygd) och jämförelsegrupp (tätort), varav 77% kvinnor och 23% män, medelålder 32 år (SD = 4.66). Psykosocial arbetsmiljö undersöktes via delskalor från Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire och Professionell isolation. Psykisk hälsa och utmattning undersöktes via General Health Questionnaire och Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Gruppjämförelser via t-test visade att testgruppen skattade en högre grad av professionell isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) medan jämförelsegruppen skattade en högre nivå av utmattning (p = .006, Cohen’s d = -.78). Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom gällande måtten rollkonflikter, känslomässiga krav eller psykisk hälsa. De nyexaminerade psykologerna i glesbygd tycks välmående i sitt arbete men den professionella isolationen kvarstår som en viktig resursbrist att se över. Praktiska implikationer och förslag till framtida forskning presenteras. / In contrast to international research, working as a psychologist in rural areas is a scarcely researched topic in the Swedish context. Furthermore, the transition between education and work life can be a challenge for psychologists. Thus, the purpose of this thesis was to analyze the psychosocial work environment, mental health, and burnout of newly graduated psychologists in the rural areas of Sweden, based on archive data. The study had a quasiexperimental cross-sectional design with a sample (n = 53) consisting of a test group (rural context) and a comparison group (urban context), 77% women and 23% men with an average age of 32 years (SD = 4.66). Psychosocial work environment was examined through Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire and Professional isolation. Mental health and burnout were examined through General health Questionnaire and Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Group comparisons via t-test showed that the test group rated a higher score of professional isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) while the comparison group rated a higher score of burnout (p = .006, Cohen’s d = -.78). No statistically significant differences concerning role conflicts, emotional demands or mental health were found. The newly graduated rural psychologists appear healthy in their work environment, but the professional isolation remains a cause for concern. Practical implications and future research areas are suggested. / Samspelet över tid mellan individuella och kontextuella faktorer gällande stress och välbefinnande bland psykologer och socialsekreterare

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om psykisk ohälsa var mindre förekommande hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Frågeställningarna var; för grupperna fysiskt aktiva kvinnor och ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld skiljde sig (1) grad och symtom av Post traumatiskt stress syndrom (PTSD)? (2) grad och symtom av depression? (3) grad och symtom av stress? Metod Urvalet var 97 kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Kvinnojourer kontaktades via mail och stödgrupper för våld i nära relationer kontaktades på Facebook. Data samlades in via en digital anonym enkät som innefattade tre validerade enkäter; PCL-5 för PTSD, MADRS-S för depression och PSS-10 för stress, samt fem egenkonstruerade frågor och två utav Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet. Grupperna fysiskt aktiva och ej fysiskt aktiva analyserades. Graden av PTSD, depression och stress utvärderades ifrån totalpoängen på PCL-5, MADRS-S och PSS-10. Symtomen utvärderades utifrån de enskilda frågorna. Resultat Medelvärdet på PCL-5 för fysiskt aktiva var 39.3, och 44.9 för ej fysiskt aktiva (p=0.14). Medelvärdet på MADRS-S var 20.2 för fysiskt aktiva, och 22.1 för ej fysiskt aktiva (p=0.43). Båda medelvärdena klassades som “hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet varat mer än två veckor” enligt gränsvärden. Medelvärdet för fysiskt aktiva på PSS-10 var 22.1, och 23 för ej fysiskt aktiva (p=0.53). Tre symtom visade signifikanta skillnader mellan grupperna, mindre symtom rapporterades av de fysiskt aktiva kvinnorna. Symtomen för PTSD var; “problem att minnas den stressfulla upplevelsen” (p=<0.02) och “förlust av intresse i aktiviteter som du brukade njuta av” (p=<0.05). För stress var symtomet; “känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv” (p=<0.05). Slutsats Graden av PTSD, depression och stress skiljde sig inte hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. P-värdet var 0.14 på PCL-5, två frågor hade signifikant skillnad och skillnaden mellan medelvärdena var större än MADRS-S och PSS-10. Den psykiska sjukdom som var närmast att påvisa signifikant skillnad var PTSD, där fysiskt aktiva hade lägre medelvärde.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet. Metod: Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa samt förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa . Resultatet visade att det var lättast att identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper. Slutsats: Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet. Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa. / Aim: The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Method: The selection of primary schools was chosen from the same society in central Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness, limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental health illness and improvement areas for identifying mental health illness . The result showed that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation groups. Conclusion: The health questionnaire used in student health and collaboration in the student health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were crucial for the work against mental health illness.

This is a qualitative study on mental health among unaccompanied children in Swedish residential care. The purpose of the study is to increase the understanding of the work and interaction with these children for anyone that in one way or another encounters unaccompanied children in their profession. To achieve this, we examined the experiences of staff members in residential care regarding mental health among unaccompanied children, by conducting semi-structured interviews of staff members. This study includes descriptions of how the interviewees experience mental illness and what challenges and difficulties they encounter in their work. Furthermore, the study also includes factors the interviewees believe are important in promoting mental health. The results show that mental illness amongst unaccompanied children in residential care is a recurring issue. The interviewees describe that mental illness can be expressed in anxiety, aggression, depression, insomnia, self-harm, isolation and psychosomatic symptoms. Socio-cultural differences is stated in the results as a challenge in ways that the children and the staff members have different norms and values. Moreover it is also described that the children’s view on what mental illness is, how they talk about it and how they handle it, is different from what the staff are used to and can lead to misunderstandings. Furthermore the results also show that interviewees believe the main cause behind the children’s poor well-being is the challenges they meet and the pressure they feel when they arrive to a new country. Challenges and pressure such as learning a new language and integrating in a new society. The interviewees describe it as being important to support and be available for the children, and for the children to find and be part of meaningful connections. Keywords: unaccompanied children/youth/minors, mental illness, mental health, residental care homes, refugees

The aim of this study was to study how Swedish teachers in Physical education work with mental health, their own perceived level of knowledge and how they wish to work.   A quantitative survey has been conducted via Facebook. In total 146 respondents participated in the survey. The results were analyzed with the theories KASAM and OCB role perception taken into account, and linked to previous research.   The result shows that teachers plan for mental health in the education quite rarely, but nevertheless talk about mental health relatively often outside of scheduled time. Most teachers consider themselves to have a fairly good knowledge of mental health. However, more than half of them perceive that the subject has been treated to a low degree during their own education. Most teachers want mental health to take a greater part in lessons. Several teachers suggest that mental health should become an own subject. / Studiens syfte var att studera hur lärare i Idrott och hälsa arbetar med psykisk hälsa, deras upplevda kunskapsnivå samt hur de önskar arbeta med psykisk hälsa.   En kvantitativ enkätundersökning har genomförts via Facebook. I denna deltog totalt 146 respondenter. Resultatet har analyserats och tolkats utifrån teorierna KASAM och OCB rolluppfattning, samt utifrån tidigare forskning inom området.   Resultatet visar att nästan alla respondenter anser att skolan har ansvar för undervisning i psykisk hälsa. Lärare planerar ganska sällan för psykisk hälsa på lektionstid, men berör ändå ämnet relativt ofta utanför schemalagd lektionstid. De flesta lärare anser sig ha en ganska god kunskap om psykisk hälsa, dock upplever mer än hälften att ämnet behandlats i låg omfattning under lärarutbildningen. De flesta lärare vill att psykisk hälsa ska utgöra en större del av undervisningen även om bristande tid och utrymme utgör hinder. Flera lärare föreslår att psykisk hälsa borde bli ett eget skolämne.

Det finns starka belägg för att tacksamhet kan skapa välbefinnande genom att exempelvis öka självkänsla, verka stressreducerande och skapa hälsosamma vanor. Att föra tacksamhetsdagbok kan vara ett sätt att öva upp ett tacksamt förhållningssätt genom att dagligen reflektera över tacksamhetsämnen och anteckna dessa. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att föra tacksamhetsdagbok samt synliggöra vad som väcker deras tacksamhet. För att besvara syftet användes kvalitativ metod. En veckolång internetbaserad intervention med 19 deltagare ägde rum och datainsamlingen skedde genom insamling av dagböcker samt öppna brev. Det insamlade materialet analyserades med latent innehållsanalys och presenteras utifrån ett huvudtema ”Medveten tacksamhet sätter guldkant på tillvaron och ger ökad livskvalitet” samt fyra subteman; (1) starkare relationen till sig själv med uppskattning som spegel, (2) reflektion lyser upp tillvaron och skapar sammanhang, (3) ökad närvaro sätter värde på stort och smått och (4) tacksamhet föder tacksamhet och skapar vardagslycka. Resultatet visar att tacksamhetsdagbok föder en positiv livssyn som skapar lycka och ger ökat värde till vardag och omgivning. Den ger grund för en starkare relation till både sig själv, sin omgivning och till livet i stort vilket skapar uppskattning och välbefinnande. Resultatet diskuteras i förhållande till hälsopromotiva teorier med fokus på praktisk användning av tacksamhetsdagboken som ett hälsopromotivt redskap för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. / There is strong evidence that gratitude can create wellbeing; for example by increasing self-esteem, reduce stress and enable healthy habits. Keeping a gratitude journal may be a way of practicing a grateful approach by reflecting on, and writing down, things to be grateful for on a daily basis. The aim of this study was to describe women’s experiences with keeping a gratitude journal and to shine light on what they feel grateful for. To address the aim of the study, a qualitative method was used. A one week long internet based intervention with 19 participants took place and the data collection consisted of both the journals of the participants as well as open letters. The collected material was analyzed through a latent content analysis and resulted in the development of one main theme “gratitude brightens up your day and increases quality of life” and four sub-themes; (1) a stronger relationship to oneself through a mirror of appreciation, (2) reflection shines light on life and creates coherence, (3) increased presence adds value to big and small things and (4) gratitude feeds gratitude and creates everyday happiness. The result shows that keeping a gratitude journal helps form a stronger relationship to oneself as well as to one’s surroundings and to life as a whole, thereby creating appreciation and wellbeing. The result is discussed in relation to health promotion theories with a focus on practical usage of the gratitude journal as a health promotion tool to be used for the purpose of strengthening mental health and wellbeing.

Bland ungdomar i åldrarna 16-18 i Sverige har den psykiska ohälsan ökat de senaste åren och förväntas att fortsätta öka. Sverige är ett av de mest digitaliserade länder där 99 % av de svenska ungdomarna har tillgång till och estimeras använda sociala medier från två till över sex timmar dagligen. Tidigare forskning på området påvisar ett samband mellan användandet av sociala medier och uppkomsten av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa vilka upplevelser ungdomar har om hur sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier påverkar ungdomars självupplevda psykiska hälsa. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt med abduktiv ansats. I studien har fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 17 informanter genomförts som sedan har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna upplever att sociala medier främst har en negativ påverkan på deras självupplevda psykiska hälsa då de är rädda för att missa saker medan de också konstant jämför sig med andra på sociala medier vilket framkallar stress och ångest. Ungdomarna upplever också att deras självupplevda psykiska hälsa främst påverkas negativt av de rådande hälsonormer som florerar på sociala medier då normer kring kroppsideal och livsstil främst leder till känslor av ångest, krav, press, besvikelse, misslyckande och otillräcklighet. Studiens slutsats är därmed att ungdomarna främst påverkas negativt av vad de ser på sociala medier och de rådande hälsonormer som framställs på sociala medier relaterat till den självupplevda psykiska hälsan. / Among adolescents aged 16-18 in Sweden, mental illness has increased in recent years and is expected to continue to increase. Sweden is one of the most digitized countries, where 99 % of Swedish teenagers have access to and are estimated to use social media from two to over six hours daily. Previous research in the field demonstrates a connection between the use of social media and the emergence of mental illness. The purpose of this study was to highlight what experiences adolescents have about how social media and the prevailing norms of health portrayed on social media affect their self-perceived mental health. The study has a social constructivist basis with an abductive approach. In the study, four focus group interviews with 17 informants were carried out, which were then analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that the adolescents feel that social media primarily have a negative impact on their self-perceived mental health since they are afraid of missing things while also comparing themselves with others on social media. The adolescents also experience that their self-perceived mental health is mainly negatively affected by the prevailing norms of health that flourish on social media, since norms about body ideals and lifestyles primarily lead to feelings of anxiety, demands, pressure, disappointment, failure and inadequacy. The study's conclusion is that the adolescents are mainly affected negatively by what they see on social media and the prevailing norms of health that are portrayed on social media related to their self-perceived mental health.

<p>Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.</p>