När människor drabbas av psykos delar de inte samma verklighet som andra. Saker är inte längre ”självklart” och dessa människors agerande och associationer blir svårare eller omöjliga att förutse vilket kan skapa missförstånd och problem i kontakten med dessa patienter inom vården. En förändrad verklighetsuppfattning i form av symptom såsom vanföreställningar och hallucinationer kan vara otroligt skrämmande och när man har en psykos är misstänksamheten mot omvärlden ofta stor. Därför tror författarna att detta kan skapa en ökad risk för att hotfulla och/eller våldsamma situationer uppstår i mötet med och i vårdandet av patienter med psykos. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, som arbetat inom den slutna psykiatrin och vårdat patienter med psykos, upplevelser av hot och våld i mötet med dessa patienter. Författarna har valt att göra en kvalitativ studie genom att föra öppna intervjuer med 6 sjuksköterskor som uppfyller inklutionskriterierna. I resultatet kan man se att sjuksköterskorna har många tankar kring vad de själva kan göra för att förebygga att hotfulla och/eller våldsamma situationer inte ska inträffa. Detta gäller även tvångssituationer. Resultatet visar även att deltagande sjuksköterskor anser att det är väldigt viktigt med uppföljning via samtal med både patienter och kollegor efter att dessa situationer inträffat. I resultatet står patienternas livsvärld i fokus; hur sjuksköterskor kan göra för att vårda dessa patienter på bästa sätt och möta dem där de befinner sig.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Denna litteraturgranskning har utgått från ett intresse av psykosvård. I fem vetenskapliga artiklar, varav två från Australien och tre från United Kingdom, har jag granskat aspekter på bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nått mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig på forskning på området och har rört sig med liknande utgångspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal används inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. Svårigheter att starta nya arbetsmetoder och ändra attityder i mötet med psykospatienter har många förklaringsgrunder. Det är angeläget att identifiera obstruktionen och undanröja den till förmån för god och uppdaterad omvårdnad inom psykosvård. Tyngdpunkten i mitt intresse av omvårdnad ligger för mig, som sjuksköterska, i mötet med patienten. Det är också angeläget att det nationella kvalitetsregister för psykos som är under utarbetande, stött av Socialstyrelsen, snarast får genomslag i hela landet samt att handlingsplaner måste upprättas för att säkerställa att patienten i möjligaste mån är delaktig och engagerad i sin egen vård.</p>

<p>Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att intervjupersonerna främst fokuserar relationen till terapeuten som avgörande för deras upplevelse av terapin. Som viktiga aspekter av relationen betonas såväl terapeutens personliga som professionella sidor. Vidare framhåller merparten av de intervjuade vikten av att få dela och tala om sina psykotiska upplevelser. Resultatet visade även att många av intervjupersonerna skiljer mellan arbetet med den terapeutiska relationen och arbetet med psykosproblematiken. I arbetet med psykosen har terapeuten den aktiva rollen som lärare, modell och representant för omvärlden, medan relationsarbetet karaktäriseras av gemensamt arbete och ömsesidighet.</p>

<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom<strong>.</strong> Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.</p>

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.

SAMMANFATTNING Denna litteraturgranskning har utgått från ett intresse av psykosvård. I fem vetenskapliga artiklar, varav två från Australien och tre från United Kingdom, har jag granskat aspekter på bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nått mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig på forskning på området och har rört sig med liknande utgångspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal används inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. Svårigheter att starta nya arbetsmetoder och ändra attityder i mötet med psykospatienter har många förklaringsgrunder. Det är angeläget att identifiera obstruktionen och undanröja den till förmån för god och uppdaterad omvårdnad inom psykosvård. Tyngdpunkten i mitt intresse av omvårdnad ligger för mig, som sjuksköterska, i mötet med patienten. Det är också angeläget att det nationella kvalitetsregister för psykos som är under utarbetande, stött av Socialstyrelsen, snarast får genomslag i hela landet samt att handlingsplaner måste upprättas för att säkerställa att patienten i möjligaste mån är delaktig och engagerad i sin egen vård.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod. Sjuksköterskorna upplevde att arbetet medförde stort ansvar. Att respektera patienternas självbestämmande, privatliv samt integritet var viktigt. Även att skapa en meningsfull och bestående relation ansågs som viktigt. I vissa fall kände sjuksköterskorna osäkerhet över hur de skulle bemöta patienterna. Det som sjuksköterskorna strävade efter var att få patienten att må så bra som möjligt. Diskussion: Två fynd valdes att diskuteras. Dessa var personlig involvering från sjuksköterskornas sida och en god relation var en förutsättning för att ge god omvårdnad. Att sjuksköterskorna upplevde blandade känslor i arbetet med patienterna är sunt och visade att sjuksköterskorna var engagerade i patienterna. Slutsats: I omvårdnaden av patienter med psykos skapas långa, nära relationer. Detta kan upplevas som påfrestande för sjuksköterskorna. Att samtala och diskutera med kollegor underlättar. Mer forskning inom ämnet bör göras för att försöka minimera fördomarna samt för att förbättra omvårdnaden av dessa patienter. / Aim: The aim of the literature review was to describe nurses experience of nursing patients suffering from psychosis in out- and inpatient settings. Background: In general people have a negative and wrong perception of psychiatric illness and psychiatric care. Psychiatric nursing is different from somatic nursing.  The difference is that in the case of psychosis you nurse the psyche and with the somatic diseases it is mainly physical ailments. Method: A literature review was conducted which was based on scientifically articles. These articles were found in the databases Cinahl and PsykInfo. Result: Caring for patients with psychosis was experienced as unpredictable which demanded constant readiness and a lot of patience. The nurses felt they had a big responsibility in there work. To respect the patients autonomy, private life and integrity was important. To create a lasting relationship was also considered important. In some cases the nurses felt insecurity about how they should encounter the patients. The nurses where striving to make the patients feel as good as possible. Discussion: Two findings were discussed: The nurses´ personal involvement and a god relationship is a condition to provide good nursing. The nurse’s felt mixed emotions in the work with the patients and this is a healthy behaviour that showed their engagement in the patients. Conclusion: Caring of patients with psychosis leads to long and close relationships. This may be perceived as stressful for the nurses. To talk and discuss with colleagues could help. More research within the area is needed to minimize prejudices and to improve the nursing of these patients.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att intervjupersonerna främst fokuserar relationen till terapeuten som avgörande för deras upplevelse av terapin. Som viktiga aspekter av relationen betonas såväl terapeutens personliga som professionella sidor. Vidare framhåller merparten av de intervjuade vikten av att få dela och tala om sina psykotiska upplevelser. Resultatet visade även att många av intervjupersonerna skiljer mellan arbetet med den terapeutiska relationen och arbetet med psykosproblematiken. I arbetet med psykosen har terapeuten den aktiva rollen som lärare, modell och representant för omvärlden, medan relationsarbetet karaktäriseras av gemensamt arbete och ömsesidighet.

De senaste tio åren har det i Sverige visat en ökande trend med psykiatriska sjukdomar. I Sverige insjuknar cirka 15 personer av 100,000 i psykos årligen. Tiden från första symptomdebut till insjuknande kan vara mellan några dagar till flera år och symptomen för psykos kan variera och misstas för depression och ångest. Syftet med studien var att belysa synen på vad omvårdnad är vid psykos och genomfördes som en systematisk litteraturstudie där tio artiklar användes i resultatet. Insjuknande i psykos beskrivs som en oförmåga att kontrollera sig själv och leder ofta till stor rädsla hos patienterna. Teman som framkom var den vårdande psykiatriska miljön, engagemang och delaktighet från personal samt autonomi, stigmatisering och rädsla. Omvårdnad av en patient med psykossjukdom bör karaktäriseras av trygghet, empati, stöd och med utrymme för samtal och reflektioner. Emotionell delaktighet från sjuksköterskan under omvårdnaden är av stor vikt för skapande av en förtrolig relation. Genom att behandla och bemöta patienten som en frisk självständig individ bevaras patientens autonomi och självkänsla i större utsträckning. Vid yrkesverksamhet, vårdutbildningar på olika nivåer och forskning finns en stor okunskap och osäkerhet representerad av psykiatrisk omvårdnad och det är därför stor betydelse av att att utöka och utveckla kunskaperna inom sjukdomarna vid psykos och psykiatrisk omvårdnad. / The last 10 years in Sweden there has been a rising trend of psychiatric diseases. In Sweden approximately 15 people per 100.000 get diagnosed with acute psychosis. The time from the first symptoms to acute psychosis state varies between a few days to multiple years. The psychosis symptoms can also differ and be mistaken for depression and anxiety. The purpose of this study was to enlighten what nursing is with psychosis, and was executed as a systematic literature study, where ten articles was used. Psychosis is described as a disability to control one self and often leads to great fear for the patients. Nursing of a patient with psychosis should be characterized by security, support and empathy with room for talks and reflection. Emotional participation from nurses during the care is of great importance for the creation of steady relationship with the patient. By treating and meeting the patient as a healthy and self-serving individual, the patient maintains autonomous on a bigger scale.  Empirical studies, research and nurse education on different levels today hold a lack of knowledge regarding psychiatric nursing and there is therefore important to develop and increase knowledge of psychosis and psychiatric care.

Bakgrund: Att vara närstående till en person med psykossjukdom kan vara komplicerat, påfrestande och smärtfyllt. Närstående förväntas kunna hantera sin vardag med familj och arbete samtidigt som de fungerar som omsorgsstöd för den sjuke. Den närstående är en av tre parter i vårdandet, patienten, de närstående och vårdpersonalen. För att underlätta för de närstående måste vården sträva efter en relation som bygger på tillit för att underlätta situationen för de närstående. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonal kan vara stöd till närstående som lever nära en person med psykossjukdom. Metod: Metoden är en litteraturstudie med granskning av vetenskapliga artiklar om närståendes upplevelser av att leva nära en person som lider av psykossjukdom samt vårdpersonalens insatser som är till stöd för de närstående. Resultat: Resultatet visar att närstående har varierande upplevelser att av att leva nära en person med psykossjukdom som att det är viktigt för personalen att förstå närståendes upplevelser så att de kan få en bredare kunskap om patientens sjukdom och därmed kunna vara till stöd i vården och som är anpassad utifrån personens individuella behov. Diskussion: Uppsatsen visar att vårdpersonalens bemötande och förhållningssätt gentemot närstående är viktigt samt att deras delaktighet i vården bör förbättras och som i sin tur kan förbättra hälsotillståndet hos patienten med psykossjukdom. Det finns ett stort behov av stöd och kommunikation med vårdpersonal. / Background: Being related to a person who suffers from a psychosis is a complicated, stressful and creates a painful situation. The related are expected to handle their everyday lives including family and work, and at the same time be able to function as support for the patient. Therefore the support shown by the medical staff for the relatives becomes an important issue. Aim: The aim is to describe how nursing staff can provide support to relatives who live close to a person with psychosis. Results: The results are presented in five identified categories where they describe the experience of relatives who live close to a person with psychosis. The descriptions show a variety of experiences of the care of patients with psychosis. This is important knowledge. To sum up, the ability of nursing staff to understand the different experiences of relatives becomes important in order to gain a broader understanding and thereby be able to offer health care adapted to the individual needs of the patient. Discussion: the discussion personal opinions are presented; there is a great need for good alliances, support and communication with the medical staff which implies that the relations between the parties in the nursing relation play a major role in psychosis care.