Det kan vara svårt att vara närstående till någon som drabbas av psykisk ohälsa. En psykos kännetecknas av förvriden verklighetsuppfattning med vanförställningar och hallucinationer. Den vanligaste orsaken till insjuknande i psykos är schizofreni. Varje år insjuknar cirka 1000 personer i schizofreni och ungefär det dubbla i en kortvarig psykos. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva upplevelse av sjuksköterskans bemötande av närstående vid ett första insjuknande i psykossjukdom. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Fyra intervjuer med närstående genomfördes. I resultat framkom att upplevelsen av sjuksköterskans bemötande var bristfällig för en del men för andra tillfredsställande. Resultatet visade att informanterna saknade information från sjuksköterskan och att det är viktigt med emotionellt stöd för de närstående. Det framkom önskemål om mer personcentrerad vård där sjuksköterskan ser den enskilde individen. De närstående uppgav ett behov att bli sedda och delaktiga. Konklusionen visar att verksamheten behöver se över hur information förmedlas till närstående inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan bör få tid och utrymme för att bedriva personcentrerad vård även i mötet med närstående. Vidare forskning skulle kunna ge fördjupad kunskap om vad närstående behöver för att uppleva sjuksköterskans bemötande tillfredsställande.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och varför. Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende. Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien. Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär, Kommunikation, Att vara aktiv och Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana, hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro. Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Att leva med psykos leder ofta till att individen förlorar en del av sig själv och sin livsvärld. Studien visade att under återhämtningsprocessen är det viktigt att hitta sig själv och att utveckla en känsla av identitet. Meningsfull sysselsättning och relationer är till stöd för en positiv återhämtning. Studien visade också varierade resultat hos personer som varit inlåsta på sjukhus eller institutioner

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige finns 30 000 – 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa är en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrån konsekvenser av sjukdomen, men också med anledning av den antipsykotiska medicineringen. Därför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptäckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att personalens engagemang och intresse var mycket viktigt för att screening skulle prioriteras. Vårdrelationen beskrevs som betydelsefull för motivationsarbetet. Tankar framfördes om möjliga förbättringar såsom att koncentrera arbetet med screening till en bestämd tidsperiod varje år för ökat fokus. Att skapa en påminnelsefunktion i det befintliga datajournalsystemet var en annan tanke. Slutsats: Studien visade att ökad tidspress och låg efterfrågan av resultatet krävde högt engagemang och intresse hos personalen för genomförande av screening. Nyckelord: screening, metabolt syndrom, neuroleptika, psykos, vårdrelation

No description available.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra. Data över 107 patienter med psykosrelaterad diagnos och 57 patienter utan psykosrelaterad diagnos samlades in. Det insamlade materialet analyserades med Mann-Whitney U test och χ2-test. Resultatet visade att sju enskilda riskfaktorer skiljde mellan patientgrupperna. Nästintill hälften av patienterna med psykosrelaterad diagnos blev överförda till hemlandstinget. Bland patienterna som överfördes till kriminalvården var det färre patienter med psykosrelaterad diagnos än patienter utan psykosrelaterad diagnos. Av patienterna med psykosrelaterad diagnos var det 15.0% som blev lagförda för nya brott och 6.5% som blev lagförda för våldsbrott. Färre patienter med psykosrelaterad diagnos blev lagförda för nya brott, i jämförelse med patienter utan psykosrelaterad diagnos. Patienterna med och utan psykosrelaterad diagnos fortsätter att vårdas efter att de lämnat den slutna vården vid kliniken. Det är av vikt att beakta de enskilda faktorerna i riskbedömning av patienter med psykosrelaterade diagnoser inom den rättspsykiatriska vården. Nyckelord: rättspsykiatri, psykos, riskbedömning, utskrivna, överförda, lagförda / <p>2013-16-18</p>

Bakgrund Innan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form av psykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikans inträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus. På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idag evidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer är tydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall. Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vid psykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna som Socialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni. Metod För att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och en granskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni. Resultat Resultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, att det finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsens riktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidare finns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljer behandlingsform efter varje enskild patients behov. Konklusion Det finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni. Man kan ifrågasätta om Socialstyrelsens arbetssätt vid arbetet att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni har varit evidensbaserat. Ny forskning stöder tankar om ett mer integrerat synsätt på behandling av psykos/schizofreni där frågan om vilken terapiform som har bäst effekt blir irrelevant.

Bakgrund: Psykossjukdom kan vara en följd av kroppslig sjukdom eller psykisk ohälsa. Vanligt förekommande symtom vanföreställningar, förvrängd verklighetsuppfattning och bristande sjukdomsinsikt. Det sistnämnda kan skapa svårigheter i att patienten inte fullföljer behandling samt en återkommande och svårare symtombild. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i öppen och sluten psykiatrisk vård av psykospatienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på 5 semistrukturerade intervjuer. Informanter valdes ut genom ett strategiskt urval och insamlad data analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en etisk problematik då de behöver tvinga psykospatienter att ta emot vård. De upplevde även svårigheter att i vissa situationer upprätthålla olika aspekter av en professionell hållning. Bland annat uppledes problematik i att dra gränser i relationer till patienter då dessa gränser upplevdes stå i konflikt med yrkesbeskrivningens etiska gränser. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ibland bortse från etiska ramverk och följa sin intuition. Vårdrelationen kan gynnas av att sjuksköterskan i vissa fall tillåter sig att bli mer eller mindre privat gentemot patienten. Att som sjuksköterska vara öppen och följsam genom att tänja på gränser och vara anpassningsbar bör anses vara ett professionellt förhållningssätt i psykosvård.

Background: Schizophrenia is a disease that leads to many negative consequences for patients, but also their relatives. As schizophrenia is a disease with varying disease processes, relatives may need to support and care for the patient. Cooperation between healthcare and relatives is often common in the care of people with schizophrenia, which is why the nurse needs to have knowledge of relatives' experiences and what their needs are. Aim: The purpose was to describe relatives’ experiences of living close to and caring for a person with schizophrenia. Method: To answer the purpose a literature review was made. PubMed and Cinahl Complete were the databases that the authors chose to use when they searched for articles. The search resulted in ten qualitative articles which was analyzed and thematized.  Results: The ten articles from the result were divided into four themes; the dynamics within and outside the family, the relatives’ adjustments in life, emotional experiences and experiences of ill health of relatives and sources of support. The articles illuminated relatives’ experiences of living close to and caring for a person with schizophrenia.  Conclusion: Schizophrenia effects the lifeworld of relatives profoundly and constitutes a social, emotional and practical burden. Relatives are in need of support from the healthcare service. The nurse needs to have knowledge of how relatives of patients with schizophrenia may experience their situation in order to provide good treatment. / Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som leder till många negativa konsekvenser för patienter men också för deras anhöriga. Då schizofreni är en sjukdom med varierande sjukdomsförlopp kan anhöriga behöva vara till stöd för, och även vårda, den sjuka. Samarbete mellan sjukvård och anhöriga är ofta vanligt vid vård av personer med schizofreni varför sjuksköterskan behöver ha kunskap om anhörigas erfarenheter och vad de har för behov.  Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva nära och vårda en person med schizofreni. Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturöversikt. PubMed och Cinahl Complete var de databaser som författarna valde att använda vid sökningsarbetet. Sökningen resulterade i tio kvalitativa artiklar som analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatartiklarna delades in i fyra teman; dynamiken i och utanför familjen, de anhörigas anpassningar i livet, källor till stöd samt känslomässiga upplevelser och upplevelser av ohälsa hos anhöriga. Resultatartiklarna åskådliggjorde anhörigas erfarenheter av att leva nära och vårda en person med schizofreni.  Slutsats: Schizofreni påverkar anhörigas livsvärld på ett genomgripande sätt och utgör en social, känslomässig och praktisk börda. Anhöriga är i behov av stöd från vården. Sjuksköterskan behöver ha kännedom om hur anhöriga till personer med schizofreni kan uppleva sin situation för att kunna ge ett bra bemötande.

Sverige lever det ca 80.000 personer med psykossjukdom och många av dessa avlider 15-20 år före den genomsnittliga befolkningen pga. somatiska sjukdomar. Vården bör ge lämplig sjukvård och behandla personen med respekt och värdighet. En sjuksköterska bör visa patienten respekt, integritet, empati och medkänsla samt pålitlighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykossjukdom inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts med systematiska sökningar i Cinahl och Pubmed. Sammanlagt 11 artiklar användes och sju var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Boolesk söklogik respektive MeSH termer användes i sökningarna. Författarna har gemensamt granskat artiklarna och tagit hjälp av HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen gjordes efter femstegsmodellen av Friberg. Resultat: Två huvudkategorier framkom som var Faktorer som påverkar ett möte och Känslor i mötet med en person med psykossjukdom och fem stycken subkategorier som var Brist på teoretisk kunskap och praktisk kännedom, Nytt perspektiv på psykossjukdom, Duktig på att kommunicera, Sjuksköterskans rädsla att möta person med psykossjukdom och Sjuksköterskans rädsla för att göra fel. Diskussion: Metoddiskussionen fokuserar på författarnas tillvägagångssätt utifrån de fyra kvalitetsbegreppen, tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts två fynd från resultatet som är Sjuksköterskor är rädda för personer med psykossjukdom på grund av bristande kunskap och Sjuksköterskor behöver se människan bakom psykossjukdomen för att kunna ge ett bra bemötande. Fynden diskuteras genom styrkande eller motsägande studier som hittats runt ämnet.