No description available.

Sammanfattning Sjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa. Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet. Det genomfördes en enkätundersökning där 165 enkäter delades ut varav 80 svarade. Resultaten som visserligen inte kan generaliseras visar dock att sjuksköterskorna överlag hade goda arbetsförhållanden och ett gott socialt stöd, genomsnittlig arbetsmängd och en genomsnittlig påverkan. Det fanns inget som tyder på att ålder och yrkeserfarenhet har samband med stress, men det förekom ett samband mellan socialt stöd och ålder, dock inte mellan ålder och yrke. Den emotionella belastningen såg generellt sett god ut, men det fanns samband mellan emotionellt engagemang och välbefinnandet. Nyckelord: Sjuksköterskor, Stress, Psykosocial arbetsmiljö, Emotionellt arbete. / Abstract Nurses are exposed to emotional situations at work with patients such as sadness and joy. The situations may be stressful but the profession does, however, that patients need to be addressed in a positive way. The stresses can lead to nurse suffering from stress and ultimately burnout. Previous research shows that employees' welfare plays a fundamental role in a patient's health. The purpose of this paper was to gain insight into nurses' working conditions and to investigate the specific factors that can lead to stress. It was further examined links between nurses' age and / or professional experience and the emotional work. It was conducted a survey in which 165 questionnaires were distributed of which 80 responded. The results certainly can not be generalized, however, shows that nurses generally had good working conditions and a good social support, the average amount of work and an average impact. There was no indication that age and professional experience related to stress, but there was a relationship between social support and age, but not between age and occupation. The emotional load looked good overall, but there was a link between emotional engagement and wellbeing. Keywords: Nurses, Stress, Psychosocial work environment, Emotional work.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur sex rektorer i en värmländsk kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Enligt en undersökning som Sveriges Skolledarförbund har gjort så har 43 procent av deras medlemmar helt lämnat sin anställning under åren 2000 till 2006. Det motsvarar 9 procent om året, vilket kan tolkas som ett stort bortfall. Denna studie är en kvalitativ undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Resultatet kan i korthet sammanfattas med att de intervjuade upplever att de utsätts för höga krav, både formella och informella. De upplever att de har stora möjligheter att styra över sina arbetsuppgifter, men inte lika stora möjligheter att bestämma över sin tid. Ibland upplever de ensamhet på grund av att de är chefer och alltid ytterst ansvariga för verksamheten, men för det mesta känner de sig omtyckta och respekterade. Rektorn kan kallas för mellanchef på grund av organisatorisk position samt arbetssituation. De intervjuade upplever också vissa svårigheter med att arbeta i en politiskt styrd organisation.

Kommuner runt om i Sverige har genom åren gjort olika organisationsförändringar dels för att möta de globala förändringarna och för att effektivisera sig eller genom tvång för att klara den ekonomiska krisen. Omorganisationerna har avlöst varandra och anställda har fått acceptera och vara med på tåget. En rad av utredningar har pekat på att problemen med ohälsan inom kommunerna kan förklaras med de ständiga omorganisationerna. Syftet med denna rapport var att studera anställdas upplevelser och erfarenheter av en organisationsförändring där deras arbetsplats stängdes och de blev förflyttade till en annan arbetsplats. Kvalitativ metod användes där djupintervjuer gjordes på fyra omplacerade kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna upplevt maktlöshet, krav, oro, svek som resulterat i stress. Vissa skillnader i upplevelserna har funnits vilket kan förklaras med de olika individfaktorer och bakgrundsfaktorer hos de intervjuade. Det som upplevts som en brist i omorganisationen har varit den dåliga informationen och genomförande processen samt avsaknaden av samtal med en expertresurs.

Hösten -05 genomfördes en personalundersökning inom förvaltningen Lärande & Arbete, Söderhamns Kommun som visade på en hög sjukfrånvaro. Ledningsgruppen inom förvaltningen beslutade därför att börja arbeta hälsofrämjande för att minska sjukfrånvaron och bli en attraktivare förvaltning. Syftet med denna C-uppsats var att kartlägga förekomsten av psykosociala friskfaktorer i relation till sjukfrånvaron inom de olika enheterna i förvaltningen Lärande & Arbete i Söderhamns Kommun. Metoden var kvantitativ. Ett urval gjordes utifrån de friskfaktorer som tidigare forskning visat relatera till sjukfrånvaro. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga AB-avtalsanställda inom förvaltningen. 143 stycken svarade. I Resultatet framkom intressanta signaler. Framförallt att vissa enheter med hög sjukfrånvaro också var de som uppgav lägst grad av delaktighet, lägst grad av att kunna påverka hur arbetet ska utföras, att det ställs för höga krav på dem i arbetet samt att de skattade lägst angående om de har möjlighet till kompetensutveckling vid behov. I en av dessa enheter var det även en hög grad som anser att de har så mycket att göra att de blir tvungen att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem. De skattade även lägst när det gäller frågan att de har möjlighet att få stöd och uppmuntran från chefen, när arbetet är besvärligt. Intressant i studien var att det inte framkom något anmärkningsvärt gällande skattningen av friskfaktorerna inom den enhet som hade den högsta sjukfrånvaron inom förvaltningen. Detta signalerar på att sjukfrånvaron inom den enheten kan bero på andra faktorer. Det krävs ytterligare analyser av materialet för att säkerställa graden av samband med sjukfrånvaron. Däremot kan dessa friskfaktorer fungera som ett riktmärke i det hälsofrämjande arbetet inom förvaltningen.

Enligt arbetsmiljölagen måste samtliga arbetsgivare i Sverige bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Mellanchefen som har den närmsta kontakten med arbetsgruppen har en central roll i detta arbete då ledarskapet påverkar gruppens intresse för förbättring av arbetsmiljön. I en kommun i västra Sverige har ett omfattande projekt genomförts för att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden i projektet utgår ifrån en enkät som samtliga kommunanställda besvarat. Förändringsarbetet har sedan utgått ifrån resultatet då en strukturerad metod tillämpats för att förbättra aktuella problemområden. Mellancheferna ute i kommunen har ansvarat för att genomdriva detta arbete. I denna uppsats undersöks genom kvalitativa intervjuer sex av dessa mellanchefers arbetssätt och deras upplevelser av förändringsarbetet. Syftet med undersökningen är att ge en inblick i ett pågående förändringsarbete samt att skapa en förståelse kring hur ett förändringsarbete i arbetsmiljöfrågor kan bedrivas utifrån identifierade problemområden. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna överlag var nöjda med projektet men att enkäten och metoden i vissa avseenden upplevdes som dåligt anpassad till verksamheten. Samtliga respondenter hade utarbetat handlingsplaner i enlighet med metoden i projektet. De respondenter som upplevde arbetsmetoden som ett stöd arbetade mer aktivt med handlingsplanen. De respondenter som inte upplevde arbetsmetoden som anpassad till deras typ av verksamhet upplevde projektet som för styrt och arbetade inte lika aktivt i förändringsprocessen. Flera av respondenterna saknade stöd och återkoppling till sitt arbete vilket hade kunnat utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för förändringar.

Psykosocial arbetsmiljö är ofta ett bortglömt redskap för företagare som vill vara konkurrenskraftiga på den globaliserade företagsmarknaden. I föreliggande studie undersöks den psykosociala arbetsmiljön hos två branscher, transport och tillverkningsindustrin i Jämtlands län. Mätinstrumentet som används är Rubenowitzs psykosociala arbetsmiljö-kartläggning enkät (PAK), som mäter fem faktorer: egenkontroll, stimulans från själva arbetet, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap och optimal arbetsbelastning. Studien undersöker sambandet mellan de fem faktorerna, ålder och branschtillhörighet. Analyser av de fem faktorerna visar att de har ett svagt till måttligt positivt samband med varandra. Jämförelser i ålder visar att ju äldre individen är, desto bättre upplevs den psykosociala arbetsmiljön. Jämförelser mellan branscher visar att transportbranschen skattar den psykosociala arbetsmiljön som högre i alla fem faktorerna. Resultatet är signifikant i fyra faktorer, egenkontroll stimulans från arbetet, arbetsgemenskap och arbetsledning. Ett överraskande resultat är att de i transportbranschen skattar arbetsgemenskapen som bättre än de i tillverkningsindustrin.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvårdspersonal och 5 var chefer på en sluten anstalt. Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef. Resultaten visade att kriminalvårdspersonalen upplevde höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett lågt socialt stöd från chef. Vidare visade resultatet från cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, låg kontroll, bra socialt stöd från arbetskamrater och ett bra socialt stöd från chef. Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan påverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teoretiska referensramar.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse. Däremot framkom ett indirekt samband mellan personlighetsegenskaperna extraversion och samvetsgrannhet och global arbetstillfredsställelse via arbetsattityderna job involvement och arbetsengagemang. Studien visade även att global arbetstillfredsställelse påverkas mer av hur individen uppfattar sina arbetsmiljöförhållanden än av individens personlighetsegenskaper. Slutsatsen blev att organisationer bör lägga mindre fokus på individens personlighet och istället arbeta kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljöförhållandena, då de bidrar till individens upplevda globala arbetstillfredsställelse.