Between the years 2010 and 2014, almost 14000 notifications were received in Sweden, concerning occupational diseases due to social and organizational factors. Health and social care are the most affected areas (Arbetsmiljöverket, 2015). In Tranås municipality’s special accommodations for elderly staff and safety delegates testify about high demands and workload (Undford, 2016, september). The thesis is written in collaboration with Tranås municipality with the purpose of investigating how the leader can influence the psychosocial work environment. To achieve that, the concepts of indicators of healthy work enviroment and healthy leadership are used. The study was conducted with structured interviews with assistant nurses about their individual opinions and thoughts. Thereafter, the interviews have been analyzed thematically. The collected data has been compared with previous research on leadership, motivation, sense of coherence, health factors and competence. The results show the indicators of a healthy work environment that the interviewees value; colleagues and caregivers, an open and permissive climate, development opportunities, feedback and flexibility. Furthermore, the interviewees consider it important that the leader doesn’t avoid conflicts and defends the staff, listens, understands and acts accordingly and to have knowledge of the profession as a nurse. The conclusion of the thesis is that the leader influences the psychosocial work environment to a large extent. Promoting health factors, Kasam, hygiene factors and an open and permissive climate that develops, will result in a good psychosocial work environment and healthy leadership. / Mellan år 2010 och 2014 inkom nästan 14000 anmälningar i Sverige, gällandearbetssjukdomar som beror på sociala och organisatoriska faktorer. Vård och omsorg är denbransch som drabbats hårdast (Arbetsmiljöverket, 2015). I Tranås kommuns särskildaboenden för äldre vittnar personal och skyddsombud om hårda krav och högarbetsbelastning (Undfors, 2016, september). Examensarbetet skrivs i samarbete medTranås kommun med syfte att undersöka hur ledaren kan påverka den psykosocialaarbetsmiljön. För att uppnå det används begreppen friskfaktorer och friskt ledarskap.Undersökningen genomfördes med strukturerade intervjuer med undersköterskor om derasindividuella åsikter och tankar. Intervjuerna har därefter analyserats tematiskt. Insamladedata har jämförts med tidigare forskning rörande ledarskap, motivation, känsla avsammanhang, friskfaktorer och kompetens. I resultatet framkommer de friskfaktorer somintervjupersonerna värdesätter; bland annat kollegor och vårdtagare, ett öppet ochtillåtande klimat, utvecklingsmöjligheter, feedback och flexibilitet. Vidare anserintervjupersonerna att det är viktigt att ledaren inte är konflikträdd och försvararpersonalen, lyssnar, förstår och handlar därefter och har kunskaper i yrket somundersköterska. Slutsatsen av examensarbetet är att ledaren påverkar den psykosocialaarbetsmiljön i stor utsträckning. Genom att främja friskfaktorer, Kasam, hygienfaktoreroch ett öppet och tillåtande klimat i utveckling resulterar det i en god psykosocialarbetsmiljö och ett friskt ledarskap.

Syftet med denna studie har varit att utifrån en organisationsförändring, studerat anställdas psykosociala arbetsmiljö i en organisation som infört standardiserade arbetssätt på tre olika avdelningar. Tidigare forskning kring industri – och tillverkningsbranschen som infört standardiserade arbetssätt har rapporterat om att standardiseringen har visat på ökade krav i arbetet och en högre arbetsbelastning. Standardiserade arbetssätt har däremot minskat kraven och arbetstakten inom hälso- och sjukvården. Organisationsforskning har betonat att alla människor i en organisation påverkas av en förändring oavsett storleken på förändringen och vilken typ av förändring det är. I denna kvantitativa enkätundersökning har 46 anställdas svar på tre olika avdelningar studerats utifrån väl beprövade arbetsmiljöfrågor som tar fasta på upplevd arbetsmiljö. Resultaten i denna studie visar att kraven som de anställda upplevde i förändringsarbetet hade signifikant samband med arbetsbelastning och tidspress. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes olika på de tre olika avdelningarna. Studiens övergripande resultat visar att standardiseringen i det studerade företaget hade både positiva och negativa effekter på de anställdas psykosociala arbetsmiljö. Standardiseringen medförde överlag ökade krav i förändringsarbetet men också ett högt beslutsutrymme i arbetet och en god bibehållen relation till sin chef under förändringen. Vi välkomnar fler och mer omfattande studier som studerar standardiseringens inverkan på anställdas arbetsmiljö samt om kvinnor och mäns arbetsmiljö påverkas olika av standardiserade arbetssätt utifrån deras förutsättningar i arbetet. / <p>2017-06-16</p>

Regeringen har satt som mål att 98% av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till bredband innan år 2025. Detta har ökat kravet på snabbt växande infrastruktur, vilket gjort byNet till ett tillväxtbolag i snabb utveckling. Organisationen är värderingsstyrd och strävar mot att använda sig av värderingar som främsta styrmedel för medarbetarna.Denna studie är utförd på uppdrag av byNet, och syftet med studien var att kartlägga och beskriva medarbetarnas upplevelse av att arbeta i en organisation och situation som denna.En enkätundersökning genomfördes med företagets anställda som målgrupp. Både kvantitativa och kvalitativa data samlades in för att få en bredare bild av medarbetarnas åsikter, samt mer djupgående förklaringar till svaren. Fokus i undersökningen var indelat i tre teman; tillväxt och arbetssituation, arbetsmiljö och värderingar. Resultatet visar  till stor del var nöjda med sin arbetssituation och fann tillväxten utmanande och spännande. Många var motiverade i sitt arbete och kände stöd från sina chefer och kollegor. Stressnivåerna bland respondenterna var dock höga, och brist på rutiner framkom som bidragande faktor till detta. Gällande byNets värderingar visade de sig vara relativt väl förankrade bland medarbetarna och sågs som någonting att luta sig tillbaka mot i sitt arbetssätt. I vidare arbete med dessa frågor uppmuntrar vi byNet att bland annat fundera över hur medarbetare som upplever negativ stress kan stöttas i prioritering samt fortsatt utökad dialog med medarbetarna kring värderingar och dess påverkan på bedrivet arbete.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur en snabb omställning från att arbeta på en fysisk arbetsplats till att arbeta på distans från hemmet påverkar arbetstagarnas förutsättningar för arbete. Varför vi ansåg det aktuellt att studera valt fenomen var till följd av de kraftiga restriktioner som infördes under 2020 till följd av den rådande coronapandemin.  Förutsättningarna för arbete karaktäriseras främst som materiella och sociala faktorer inom psykosocial arbetsmiljö. För att konkretisera studiens syfte har vi formulerat två frågeställningar kopplade till arbetstagarens psykosociala arbetsmiljö samt de sociala relationer som arbetstagaren har genom sitt arbete. Genom kvalitativ forskningsmetod har semistrukturerade intervjuer genomförts; empirin bygger på sju intervjuer med sju arbetstagare med den gemensamma nämnaren att de arbetar i ett kunskapsbaserat arbete. Det empiriska materialet har analyserats genom både ett induktivt förutsättningslöst sätt samt genom att applicera Karaseks och Theorells krav-kontroll-stöd-modell. Den teoretiska modellen har hjälpt oss att förstå hur den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis arbetstagarens upplevda kontroll över sina arbetsuppgifter, har påverkats av den hastiga omställningen till distansarbete. Ur studiens induktiva analys kunde fem huvudsakliga teman utläsas: arbetsmiljö, digitalisering, relation till medarbetare, relation till chef samt arbetsdagens organisering.  Studiens resultat visar att de sociala relationerna har förändrats från omställningen till distansarbete, en del informanter beskriver hur de drar sig för att exempelvis ta kontakt med sin chef. I studien framkom även att arbetets kultur gällande de digitala och webbaserade verktygen är betydelsefull för hur väl de används och implementeras. Resultatet visar även att informanterna upplever problemlösning med hjälp av kollegor svårare under distansarbetet, vilket i sin tur drabbar deras upplevda situation gällande krav, kontroll och stöd.

Bakgrund: Behovet av sjuksköterskor är stort i Sverige och allt fler sjuksköterskor överväger att lämna sin yrkesprofession. Sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö är ett relevant ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa positiva samt negativa faktorer i allmänsjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö. Metod: Litteraturstudien är systematiskt genomförd och har utgått ifrån Polit &amp; Becks (2017) nio steg. Artiklarna är granskade med kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Litteraturstudien består av 7 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat är uppdelat i tre huvudkategorier: Gemenskap, stöd och sjuksköterskors självständighet. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat framkom det att stöd, gemenskap och sjuksköterskors självständighet var faktorer som påverkade sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö positivt och negativt.

Det råder stor brist på distriktssköterskor i Sverige. Hälso- och sjukvården präglas av högt tempo och stor arbetsbelastning. Även primärvården, där de flesta distriktssköterskor arbetar, visar tecken på en påfrestad arbetsmiljö. Bristande psykosocial arbetsmiljö kan leda till nedsatt hälsa hos vårdpersonal samt påverka patientsäkerhet och vårdkvalité negativt. Det är därför viktigt att öka förståelsen för hur distriktssköterskor upplever arbetsmiljön på vårdcentraler i Sverige. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor skattar den psykosociala arbetsmiljön på vårdcentral. Genom en kvantitativ ansats genomfördes en tvärsnittsstudie med karaktär av pilotstudie. Distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral tillfrågades att delta genom att fylla i en digital webbenkät med frågor kring psykosocial arbetsmiljö, fördelade under åtta delområden. Sjuttiosju distriktssköterskor (n=77) deltog i studien. Resultatet visar att distriktssköterskor skattar den psykosociala arbetsmiljön till 213 i totalscore (minimiscore var 67, maxscore var 268). Det delområde som skattades bäst var "Stöd", sämst skattades "Återhämtning". Genom ett Kruskal-Wallis test undersöktes om det fanns några skillnader mellan distriktssköterskornas skattning och bakgrundsfaktorerna ålder, antal år som distriktssköterska och tjänstgöringsgrad. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan skattningen och bakgrundsfaktorerna. Resultatet från studien visar att distriktssköterskor skattar den psykosociala arbetsmiljön på vårdcentral som relativt god. Dock var återhämtning ett tydligt område där brister fanns. Återhämtning är en faktor som kan påverka personalens upplevda hälsa negativt, vilket i förlängningen kan tänkas försämra vården för patienterna. Den identifierade bristen inom detta område är viktig kunskap till verksamhetschefer och medarbetare och kan ses som ett område för kommande förbättringsarbeten.

Introduktion/bakgrund: Det finns idag en sjuksköterskebrist i flera delar av världen som förvärras av en hög sjuksköterskeomsättning. Den psykosociala arbetsmiljön i form av hög arbetsbelastning, kommunikation, teamarbete och jämlikhet är av stor betydelse för sjuksköterskans hälsa, välbefinnande och kan påverka viljan att lämna yrket. Syfte: Denna litteraturstudie belyser den psykosociala arbetsmiljön och dess påverkan på sjuksköterskans hälsa inom slutenvård. Metod: Litteraturstudien baseras på vetenskapliga originalartiklar över ämnet (Polit &amp; Beck, 2017). Databassökningar genomfördes i PsycInfo, Cinahl och PubMed och granskades utifrån Polit &amp; Becks (2020) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier. Resultat: Resultat utgjordes av 10 artiklar varav 8 kvantitativa och 2 kvalitativa. Resultatet mynnade ut i tre olika kategorier som var; ‘’Arbetsbelastning och dess påverkan på sjuksköterskans hälsa’’, ‘’Bemötande ur ett organisatoriskt perspektiv och dess påverkan på arbetstillfredsställelsen” och “Kommunikation och Teamarbete och dess påverkan på sjuksköterskans välbefinnande”. Slutsats: Hög arbetsbelastning i form av höga kvantitativa  och känslomässiga krav, låg arbetskontroll och för lite tid och bemanning har en påverkan på sjuksköterskans hälsa. Stressen och utbrändheten är en effekt av den höga arbetsbelastningen medför bland annat mentala problem, självmordstankar, insomnia och fatigue. Jämlikheten på arbetsplatsen har betydelse för sjuksköterskans välmående och vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett bra teamarbete med bra kommunikation mellan kollegor och chefer kan leda till minskad utbrändhet och ökad arbetsengagemang.

Det finns idag en växande problematik med psykisk ohälsa bland medarbetare på svenska arbetsplatser. Med bland annat detta som bakgrund har Arbetsmiljöverket lagt fram ett nytt förslag på en föreskrift som skall förtydliga arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar för att undvika denna problematik. Problematiken med den psykosociala arbetsmiljön återfinns på en kommunal enhet i norra Sverige där denna studie avsåg att undersöka hur medarbetarna på denna enhet idag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer var målet att ge en fingervisning på vilka områden som kan ha bidragit till denna problematik. Resultatet visade på att majoriteten av medarbetarna upplever arbetstiden som rimlig och icke skadlig. Vidare visade resultatet på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierar där vissa ansåg att den är bra medan andra upplevde att de saknar de resurser som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter. Resultatet visade även på att medarbetarna hade svårt att svara på frågor som berörde chefers kunskap och kompetens. Som svar frågan om andra faktorer som medarbetarna upplevde påverkar deras psykosociala arbetsmiljö negativt nämndes ett flertal spridda faktorer som går att återkoppla till relationen till chef och ledning. Exempel på dessa är brist på inflytande och stöd, misstro från chef och ledning samt brist på trovärdighet och legitimitet i de beslut som chef och ledning fattat.

Bakgrund: Arbetsmiljölagen säger att man skall sträva efter en arbetsmiljö som ger ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Forskningen har visat att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön ofta ger negativa effekter för verksamheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Mixad metod i sekventiell förklarande design. Kvantitativ ansats baserad på data från frågeformuläret QPS Nordic 34+ (n=19) analyserad med beskrivande statistik. Kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer (n=5) analyserad med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var sjuksköterskor vid två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar för vuxna vid en klinik i norra Sverige. Resultat: Det kvantitativa resultatet visar att de tillfrågande sjuksköterskorna på flera punkter är tillfredsställda den psykosociala arbetsmiljön. En stor del uppskattar att ingå i arbetsgruppen, att det är en väl fungerande grupp med ett positivt och stödjande klimat på arbetsplatsen. De ser positivt på sin närmaste chef, att man av denna person får stöd och hjälp, samt uppmuntras delta i viktiga beslut. Däremot upplever ett flertal att ledningen i liten utsträckning intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande och att det är vanligt att det går rykten om förändringar på arbetsplatsen. Det kvalitativa resultatet visar att gemenskapen och interaktionen med andra människor är viktig för sjuksköterskornas upplevelse av arbetstillfredsställelse, men även att känna att man växer och utvecklas i sin yrkesroll. För att nå detta efterfrågar sjuksköterskorna ett ökat inflytande och en individuell planering för kompetensutveckling. Diskussion: Studien kan förhoppningsvis bidra till att sjuksköterskors arbetssituation i den psykiatriska slutenvården förbättras. På sikt kan detta bli en investering för sjuksköterskor och patienter, men även för organisationen och samhället i stort.

No description available.