Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad sexualundervisning.   Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre kinesiska universitetsstudenter och kontakt togs med en nyckelperson i Kina vilken översatte material enbart till denna studie.   Resultatet visade på att den skolbaserade sexualundervisningens utformning varierade inom Kina samt att dess implementering och utformning behöver stöttas mer.  Vidare framkom utvecklingsbehov av delaktighet och inflytande i sexualundervisningen. Även arbete för förbättrad kommunikation mellan lärare och elever behövs och ett salutogent synsätt behöver utvecklas.   Genom samarbete med andra länder, exempelvis med Sverige, kan dagens öppensinnade förändringsprocess ytterligare nyanseras. / Sexuality and reproduction are two central parts of human life and they are integrated into our personalities. It is therefore important to create a good foundation for sexual health and wellbeing from an early age. To see adolescents as “ready to act-individuals” and to make them more involved in open dialog discussions contributes to extended possibilities for creating and sustaining a healthy lifestyle. The school is therefore considered as an important arena for health promoting and preventive actions where most adolescents can be reached. An obligated nine years school based education was implemented in China 1986, and school based Sex education became obligated in 2002.   The study aimed to examine Chinese university student’s perceptions of Sexeducation for adolescents (10-19 years) in China and needs for changes and ongoing tendencies of development. Qualitative studies were conducted with three Chinese university students and contact was taken with a key person in China whom translated material for this study alone.   The result showed various constructions of school based Sexeducation in China and that its implementation and construction needs more support. It also showed a need for the development of influence and participation in the school based Sexeducation. A need for creating an improved communication between teachers and students was also expressed and a more salutogenic approach needs to be developed.   Through collaboration with other countries, for example Sweden, can today’s open-minded process of change benefit even more.

Medan cigarettrökning och bruk av rökfri tobak under flera decennier har varit föremål för studier som visat att tobak är skadligt för hälsan, är vattenpiperökning är ännu ett outforskat område. Det har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt att röka vattenpipa men kunskaper om dess utbredning, skadlighet och vilka risker som finns förknippade med användning är ännu bristande. Den forskning som finns tyder på liknande hälsoeffekter som vid cigarettrökning vilket skapar oro för att vattenpiperökning kan vara ett hot mot folkhälsan. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomst, vanor, köns- och åldersskillnader gällande vattenpiperökning bland studenter på lärarprogrammet, samt redogöra för deras uppfattningar kring riskerna med vattenpiperökning. En enkät med 14 frågor delades ut till totalt 90 studenter vid lärarprogrammet på ett svenskt universitet. Av dessa svarade 52 att de provat att röka vattenpipa och 38 att de inte provat. Undersökningen visade även att vattenpipa inte röks ofta och inte heller på regelbunden basis. Endast lärarstudenter ingick i urvalet och inga slutsatser kan dras om andra studentgrupper. För att utöka kunskaperna om vattenpiperökning bland studenter behövs mer forskning och framtida i studier bör mer varierade studentgrupper studeras. / While the harm caused by cigarettes and smokeless tobacco has been confirmed in many studies during the past decades, waterpipe use is still a field that needs more research. Since the 1990’s waterpipe smoking has increased and more knowledge is needed to examine how widespread the use is and to examine health risks that can be associated with waterpipe smoking. Research suggests that the health effects might be similar to cigarette smoking, which leads to concern that waterpipe smoking may be a public health issue. The purpose of this study was to account for prevalence, habits, gender and age differences in waterpipe smoking among students in the teacher program and account for their perceptions about risks with smoking waterpipe. A questionnaire consisting of 14 questions was collected from 90 students at a Swedish university. Of these students 52 had tried smoking waterpipe at least once and 38 had not tried. Waterpipe was not smoked often or on a regular basis. One factor that might have affected the results was primarily the sample, since only students in the teacher program were included in the population. For further knowledge about water pipe use among Swedish students more research is needed, more studies should be performed and with a wider range of students.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är: Vad kan elever på gymnasiet om hälsa? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen? Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen? Metod En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test. Resultat Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen Slutsats Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans? / Aim The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are: What do students in upper secondary school know about health? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs? How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy? Method A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed. Results The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs. Conclusions The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:  Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?  Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?  Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?  Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden? Metod Utifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes. Genom den semistrukturerade karaktären på intervjun fanns möjligheten att ställa följdfrågor och vidga perspektiven ytterligare. Därpå analyserades samt tolkades det erhållna materialet. Intressanta delar valdes ut och relevanta citat kategoriserades. Respondenternas tankebanor behandlades och kopplades an till relevant teori i en resultatdel. Resultat Studien har visat att motiven till viss del har förändrat karaktär under förändringsprocessens gång. Fokus har riktats från att till stor del handla om en förbättring av den kroppsliga hälsan, till att även innefatta ett nöje av att bedriva fysisk aktivitet. Respondenterna har använt sig av en rad olika beteendeprocesser under förändringsprocessens gång. De strategier vilka belystes mest var engagemang och socialt stöd. En annan faktor som bidrog till vidmakthållande av den fysiska aktiviteten var närheten till anläggningar och grönområden. Det som krävdes av respondenterna för att vidmakthålla sin nuvarande aktivitetsgrad var bl.a. tron på sin egen förmåga, undvikande av sjukdom eller skada och ett fortsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats Följande faktorer har i denna studie befunnits viktiga för att vidmakthålla fysisk aktivitet på längre sikt (över ett år): Delvis ändrade motiv mot att även uppnå känsloupplevelser av motionerandet, användning av strategierna ”engagemang” och ”socialt stöd”, närhet till anläggningar och grönområden samt en hög grad av ”self-efficacy”. / Aim The aim of this study was to illustrate how regular physical activity was maintained longer than one year in physically active people who previously experienced behavioural change towards a more physical active lifestyle. The questions at issue were:  Have the motives of being regularly physically active changed?  What strategies for the maintaining of physical activity can be identified?  What other factors for the maintaining of physical activity can be defined?  What is needed to maintain the physical activity level? Method Based on the aim of the study a qualitative approach was found suitable. Five physically active people, who all have been maintaining regular physical activity longer than one year, were interviewed. Five semi-structured interviews were performed. The character of the interview made it possible to ask related questions and thereby broaden the perspectives. The obtained material was analyzed and interpreted. Interesting parts were selected and relevant quotes were categorized. The views contributed by the respondents were discoursed and connected to theories in the results of the study. Results The characteristics of the motives have slightly changed during the process of change. Focus has been directed from a primary concern about the improvement of the physical health towards the pleasure of pursuing physical activity. Well recognized strategies have been used by the respondents during the process of change. The strategies emphasized by the respondents were devotion and social support. Another factor that contributed to the maintenance of physical activity was the nearness to training facilities and green areas. Three factors required by the respondents to maintain their present activity level were “the belief in your own ability”, “the avoidance of disease and injury” and “a continuing psychological well-being”. Conclusions In this study the following factors have been found important to maintain long term physical activity (>1 year): Partly changed motives towards including emotional experience of the physical activity, the use of the strategies devotion and social support, the nearness to training facilities and green areas and a high level of “self-efficacy”.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv. Frågeställningarna är: - Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? Metod Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori. Resultat Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet. Slutsats Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.

Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa? Metod Datainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9. Totalt skedde fyra intervjuer, två på vardera skola. Respondenterna var en skolpsykolog, skolsyster, en kurator och skolsyster. Intervjufrågorna var inriktade mot faktorer som bidrar till ohälsa i år 9. Som analysredskap har vi använt oss av Thomas Scheffs teori samt Robert Karasek och Töres Thorells krav-stöd-kontrollmodell, vilket redovisas i diskussionsdelen. Det externa bortfallet i vår undersökning uppgick till 13.9 %, inget internt bortfall förekom. Resultat Studiens resultat visar att sociala faktorer, ett nätverk av vänner och en bra relation till familjen är viktiga faktorer för flickors välmående. Även träning/motion, att ha fritidsintressen, att sova och äta rätt/bra ansågs av dessa flickor som viktigt för deras hälsa. Resultatet visade även att det sociala var den faktor som dessa flickor trodde var viktigast för andra flickors välmående i deras ålder. I intervjuerna med elevvårdspersonal framträder flera faktorer till ohälsa hos unga flickor såsom höga krav, otrygg hemmiljö, skönhetsideal och mobbning, press från vänner eller brister i det sociala umgänget. I intervjuerna kunde även urskiljas att en trygg relation till familjen, ett bra socialt nätverk, en meningsfull fritid, trivsel och rimliga krav i skolan som en bra grund till flickors hälsa. Slutsats Att ha en god relation till familjen och ett tryggt hem samt goda vänskapsrelationer är de faktorer flickor i år 9 anser sig må bra av. Det är även missförhållanden inom dessa områden som skapar ohälsa bland flickorna. Slutsatsen är att de sociala relationerna är den mest avgörande faktorn till hälsa för flickorna i vår studie.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och vilka förändringsstrategier (utifrån den transteoretiska modellen) som några nyaktiva motionärer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva. • Vad fick dessa nyaktiva motionärer att ta steget från en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva? • Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionärers upplevelser och den transteoretiska modellens förändrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva? Metod Utifrån studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionärer. Studiens teoretiska utgångspunkt är den transteoretiska modellen och dess tio förändringsstrategier. Författarna har strävat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrån respondenternas upplevelser. Resultat Alla respondenter berättar upprepade gånger under samtalen att de motionerar för välbefinnandet och tre av fyra respondenter framställer under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att må bättre. De tio förändringsstrategierna har varit mer eller mindre användbara för samtliga respondenter. Slutsats Utifrån respondenternas upplevelser anser vi att alla förändringsstrategier varit väsentliga för merparten av respondenterna. De olika respondenterna har under samtalen belyst olika strategier som de upplevt som värdefulla för att de skall vara fysiskt aktiva. Av resultatet att döma tycks strategin insikt vara en röd tråd genom hela förändringsprocessen. Den faktor som samtliga respondenter upplevt varit avgörande för att de ändrat sin livsstil till att bli en nyaktiv motionär är välbefinnandet.

Understanding mortality patterns is an essential pre-requisite for guiding public health action and for supporting development of evidence-based policy. However, such information is not sufficiently available in Vietnam. Mortality statistics and causes of death are solely collected from health facilities while most deaths occur at home without the presence of health professionals. Facility-based data cannot represent what happened in the wider community. This thesis studies the patterns and burdens of mortality as well as their relationships with socio-economic status in rural Vietnam. The overall aim is to contribute to the improvement of the current system of mortality data collection in the country for the purposes of public health planning and priority setting. The study was carried out within the framework of an ongoing Demographic Surveillance System (DSS) in Bavi district, Hatay province, northern rural Vietnam. This study used a verbal autopsy (VA) approach to identify cause of death in a cohort of approximately 250,000 person- years over a five-year period from 1999 to 2003. During the five year study, a total of 1,240 deaths were recorded and VA was successfully completed for 1,220 cases. Results revealed that VA was an appropriate and useful method for ascertaining cause of death in this rural Vietnamese community where specific data were otherwise scarce. The mortality pattern reflected a transitional pattern of disease in which the leading cause of death was cardiovascular diseases (CVD), followed by neoplasms, infectious and parasitic diseases, and external causes, accounting for 28.9%, 14.5%, 11.2%, and 9.8%, respectively. In terms of premature mortality, there were 85 and 55 Years of Life Lost (YLL) per 1,000 population for males and females respectively. The largest contributions to YLL were CVDs, malignant neoplasms, unintentional injuries, and perinatal and neonatal causes. In general, men had higher mortality rates than women for all mortality categories. In adults of 20 years and above, mortality rates increased substantially with age, and showed similar age effects for all mortality categories with the strongest association for non-communicable diseases (NCD). Education was an important factor for survival in general, and high economic status seemed to benefit men more than women. Compared with cancer and other NCD causes, higher CVD rates were observed among males, the elderly, and those without formal education, using a Cox proportional hazards model. This study is an initial effort to provide information on mortality patterns in a community using longitudinal follow-up of a dynamic cohort. Continuing the study using the VA approach as part of routine data collection in the setting will help to show trends in mortality patterns for the community over time, which may be useful for priority setting and health planning purposes, not only locally but also at the national level. Further analyses are needed to understand mortality inequality across all ages to have a comprehensive picture of mortality burdens in the setting. Validation studies and further standardization of VA methods should be carried out whenever possible to improve the performance and extension of the technique.

Background Knowledge of the state of health of a population is necessary for planning for health services for that population. It is  a paradox that the health of populations is most commonly measured by mortality and cause of death patterns, but the absence of medical services available to a majority of the world population has made it unavoidable to equate “state of health” with “cause of death pattern”. In the absence of population registration, mortality and causes of death must be studied in samples from the population. The research presented in this thesis mainly has been done within such a sample in a collaborative project between Umeå university and the Addis Ababa university in Ethiopia. This research started 1986 and has run continuously since then. The thesis attempts to measure the effect that social and geographical inequalities has had on the mortality of the children in the study population. Population and Methods The population that is included in the demographic surveillance is the children under five years of age in nine rural and one urban community in central Ethiopia. Mortality and causes of death among the children have been followed since 1987. Results The mortality of the children in the study is high by international comparisons. The most important reason for mortality differences within the population is the difference in living conditions and societal services between the rural and urban areas. Approximately 45% of the child deaths could have been prevented if living conditions and services had been equal to rural and urban children. Conclusions Information concerning mortality and cause of death patterns are essential to planning. In order to empower the population, knowledge of the mortality and most common causes of death must be known to them.