Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.

Aim. The purpose of this paper was to investigate physical activity questionnaires, and to examine studies of their reliability and validity, focusing on the variable frequency. The research questions were following: 1. What are the methods and the results of the investigated questionnaires’ validity and reproducibility studies? 2. How is the frequency of physical activity assessed and validated in different PA questionnaires? Method. The 16 (out of 24) first questionnaires concerning individuals from 18-69 years were selected from a collection of physical activity questionnaires. The topical International Physical Activity Questionnaire (IPAQ), both the long and the short version were also included in the investigation. Additional searches for articles were done in PubMed. Information about the design of the in total 18 questionnaires were structured in a scheme toclarify similarities and differences. How the frequency of physical activity (PA) was assessed was of particular interest. To evaluate methods and statistics the first validity and reliability study from each questionnaire’s reference list was selected and reviewed. This based on certain statistical criteria, regarding within-subject variation, test-retest, changes of mean, linear regression analysis, and criterion/construct methods for the validation. Results. The common approach is to compute correlation coefficients (n=18). One validity study out of 18 investigates systematic changes. No study presents results of changes of mean. In many studies, within-subject variation is calculated (n=14). Common validity measures areVO2 max (n=8), PA record (n=7), accelerometer (n=9) and to validate the questionnaire against other questionnaires (n=7). The correlation coefficient is at best r =0.30. Direct assessment of accuracy of reported frequency of PA was not measured in any study. One questionnaire assesses seasonal variations of physical activity. Conclusions. The accuracy of the investigated PA questionnaires is low. There are areas for improvements in the construct and administration of PA questionnaires, and the assessment of PA will need a combination of measurement instruments to cover all aspects of PA. Reliability and validity studies must focus on detecting the order effect and the systematic error of the questionnaire. Until then interpretations of reported physical activity data will be misleading. Current physical activity recommendations may have to be redesigned.

The purpose of this study was to look at the experiences of midwives in maternalhealth care encounters with non-european-born women and men, and to determine ifmidwives deem any special competence necessary to handle these encounters well.We gathered information by means of qualitative interviews and semi structuredquestions with eight midwives all of whom matched the inclusion criterias and gavetheir personal consent. Midwives from four district health care centers in Uppsalawere included. The interviews were transcribed and analyzed by means of qualitativecontent analysis.The results reveal the experiences from encounters with non-european patients to betwofold. On one hand the encounter is a positive, exiting experience with anopportunity to learn more about a foreign culture and exchange experiences. On theother hand complications can occur as patients may have unexpected expectationsregarding the health care, have great difficulties with the language or haveexperienced traumatizing incidents, all on top of coming to Sweden alone withoutrelatives.In the encounter with non-european-born patients the midwives consider it importantto have special competence in form of knowledge of other cultures and religions asthis provides a greater understanding of the reasoning behind the patients’ decisions.Cultural competence is also important as it helps avoid inadvertently insulting thepatient during the encounter.The special competence held by the midwives has been attained from their basic andspecialist education as well as from self acquired experiences and interests. A lifelongeducation is required to uphold this competence as well as a dialog betweenmidwives at the health care clinic.

The aim of this study was to obtain better knowledge about teenagers' physical capacity and physical activity. The study group consisted of 301 students in upper secondary school, 191 students in practical education (74 girls and 117 boys) and 110 students in theoretical education (57 girls and 53 boys). The adolescents were 16-19 years old and lived in southern Sweden. The study comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests (one test to predict maximal oxygen uptake, three strength tests, two flexibility tests and one balance test) and information on each pupil's grades. Pupils in practical education for occupations like industrial- and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than pupils in theoretical education among both girls and boys. A correlation was found between physical capacity and grades.

Background: Intimate partner violence (IPV) is a pervasive, worldwide public health problem and one of the most common violations of human rights. The aim of this thesis were twofold: (i) to study the process and factors related to ending of IPV of Nicaraguan women and (ii) to examine to what extent IPV exposure is associated with the child linear growth and women’s contraceptive use after pregnancy. Methods: Data were collected from a panel study which followed 398 women who were inquired about their IPV exposure during pregnancy and at follow-up a median of 43 months after delivery. Three hundred seventy five of their children were available for anthropometric assessment. Thirteen in-depth interviews were conducted with women exposed to physical/sexual IPV during pregnancy but not at follow-up. For analysis both quantitative and qualitative methodologies were used. Results: Women experienced four patterns of abuse: never abused, ending abuse, continued abuse, and new abuse. Of the women who experienced any IPV before or during pregnancy, 59% (95% CI 52-65%) reported no abuse at follow-up (135/229).  Women exposed to a continued abuse pattern and those exposed to any IPV, emotional or physical IPV at follow-up had higher odds of reversible contraceptive use. Further, exposure to any IPV and controlling behavior by a partner during pregnancy impaired the index child linear growth. Girls whose mothers had low social resources during pregnancy were the most affected. Women felt that being inquired about IPV while pregnant contributed to process of ending the abuse. Ending IPV was experienced as a process with three phases: “I came to a turning point,” “I changed,” and the “Relationship ended or changed.” Successful strategies to ending abuse mainly involved utilizing informal networks. Ending IPV did not always mean ending the relationship. IPV awareness, severity of the abuse, and economic independence were individual factors associated with ending of abuse. At the relationship level, diminishing or no exposure to controlling behavior by their partner was a key element. At the community level, a supportive and less tolerant to IPV environment as well as exposure to IPV inquiry during pregnancy facilitated the process of ending abuse. Conclusion: The study found that IPV exposure is associated with the children’s linear growth and women’s reversible contraceptive use. In addition, it is clear that gender norms regarding IPV are not static and that they play an important role in facilitating the process ending the abuse by increasing abused women’s access to emotional and material support. Our results emphasize the relevance of improving public services response to IPV.

<p>Den fysiska uppsatsen är arkiverad på Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete.</p>

The purpose of this study was to examine how food managers of Östergötland County disucss around their possibilities of reaching the government´s orientation towards 25 per cent of the food - procured, prepared and cooked in the school meal - coming from certified organic production. The study was a cross-sectional study in wich a qualitative approach was used. The sample consisted six food managers in Östergötland. Data processing was done through a semantic content analysis.  The result showed that involvment and intrest were significant factors for the introduction of organic food in the school meal. The three municipalities with the highest percentage of organic food used the SMART - concept. All food managers experienced a higher cost to purchase organic food. Half of the food managers felt that they did not have sufficient financial resources. The remaining three had somewhat differing opinions about  the resources that were available. There were no common barriers to the procurement of organic food.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet. Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa. Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå. Istudiens empiriska resultat framträder även domänerna hälsorelaterad och ohälsorelaterad. Slutsatser: Slutsatser som kan dras av denna studieär att hälsa upplevs som en balans mellan olika delar, såsom fysiska, psykiska,sociala aspekter samt arbete, familj och privatliv. Dessa delar eller dimensioner av hälsan hänger samman och påverkar varandra. Trots att arbetet är mycket krävande och påfrestande så trivs informanterna på sitt arbete och tycker att det är roligt och utvecklande, de känner sig engagerade och delaktiga vilket bidrar till att de upplever hälsa (arbetsrelaterad hälsa). Ett flertal friskfaktorer går att identifiera och de friskfaktorer som finns på individnivå tycks vara av mycket stor betydelse, även om de på gruppnivå och organisatorisk nivå också inverkar på den arbetsrelaterade hälsan. Friskfaktorerna på individnivå är betydelsefulla för att kunna nyttja de friskfaktorer som finns på gruppnivå och organisatorisk nivå. De individuella friskfaktorernaär tydligt synliga hos individen i både privata sammanhang och i arbetssammanhang, medan friskfaktorerna på gruppnivå och organisatorisk nivå endast är relaterade till arbetet och arbetssituationen.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.

Syftet med denna uppsats är att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sårbarhet i relation till naturkatastrofer i allmänhet. Sårbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sårbarhet, som är en undergrupp till sårbarhetsfältet, har studerats förhållandevis lite. Genom att ta reda på vilka människor/grupper av människor som är mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, såväl som akuta insatser i händelse av en naturkatastrof. Tanken är att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sårbarhet i en utvald kommun vid Vänerns strand. Vänern är som känt hotad av ökad översvämningsrisk i samband med klimatförändringar och vikten av att undersöka social sårbarhet där är stor. Det huvudsakliga resultatet är att social sårbarhet i relation till naturkatastrofer är bristfälligt kartlagt i vetenskaplig litteratur. Den metodik som har utarbetats för att mäta och hantera social sårbarhet i olika samhällen är fortfarande på ett experimentellt stadium. Att mäta och analysera social sårbarhet i Sverige är möjligt, om än med tydliga begränsningar, men det är av största betydelse att hänsyn tas till de unika förhållanden som råder på den plats som skall studeras. De variabler som används i utländska studier för att mäta social sårbarhet är förmodligen annorlunda från vilka variabler som är lämpliga att använda i Sverige. De studier som undersökts i rapporten använder sig av variabler som är lätta att kvantifiera. Kvalitativa variabler skulle sannolikt vara mer intressanta att mäta i en studie om social sårbarhet i Sverige.